Klostret 6:1, 6:2, 6:3, St Peder/Lödöse (RAÄ 23) LM-H (1964) [sv]

Anledning: Nybyggnation av hyreshusområdet Klosteräng.

Sammanfattning/beskrivning: Den aktuella undersökningen utfördes år 1964 och benämns som en provunderökning. Syftet var att klargöra vilken typ av lämningar som eventuellt skulle beröras inom det aktuella exploateringsområdet inom fastigheterna Klostret 6:1, 6:2 och 6:3. Under de två efterföljande åren 1965-66 utfördes ytterligare undersökningar inom samma område eftersom projektet ej kunde slutföras under 1964. De efterkommande undersökningarna bytte projektbeteckning enligt direktiv från Raä. De arkeologiska projekten som utfördes 1965-66 fick beteckningarna J resp M.

Sammanlagt togs 24 sökschakt upp i nordsydlig och ett provdike längs Klostergatan, i öst-västlig riktning. Schakten var mellan 25 och 70 meter långa samt 1-2 meter breda. Strax norr om Klostergatan undersöktes en större yta, samt vissa delar längre norrut.
Kulturlagrets djup var mellan 1-2 meter

Cirka 30 byggnadslämningar påträffades, vilka bestod av husgrunder av sten, (varav 3 utgjorde smedjor), en myntverkstad, en tegelugn, brunnar och dammanläggningar. Därutöver framkom en del av klosterkyrkogårdens mur och skelettgravar i områdets SÖ del. En stenlagad gata framkom i den östra delen, som löpte i nord-sydlig riktning. Väster om gatan påträffades rester efter relativt tätt liggande bebyggelse.

Inom den nordligaste delen av undersökningsområdet framkom enstaka byggnadslämningar. Dessutom fanns spår av djupa, breda diken, vilka sträckte sig i öst-västlig riktning. I dikena påträffades medeltida fyndmaterial.

Bebyggelselämningarna utgjordes främst av husgrunder av sten med stenlagda gårdspartier. Husgrunderna var från fyra till sex meter breda och sex till tolv meter långa. Ett av husen hade nyttjats som myntverk och var beläget inom den norra delen av det större schaktet. Här framkom präglingsavfall, underlagsbitar i bly från tillverkning av Lödösebrakteater. Fynden kan dateras till 1300-talets mitt det vill säga Magnus Erikssons myntningstid.

Området för kyrkogården undersöktes inte förutom en partiell frampreparering av vad som uppfattades vara en kyrkogårdsmur. Muren avgränsade begravningsområdet mot norr och var 0,6 till 0,8 meter hög. Den var uppbyggd av 0,1 till 0,7 meter stora stenar.

Fynden visar på olika verksamheter inom området, men det som dominerar är metallhantverk av olika slag. Ett stort antal brons- och järnföremål indikerar att både gjutning och smide förekommit. Tre kategorier fynd som framträder i materialet är blosshållare, bultlås och nycklar. Därutöver påträffades träartefakter av mer hushållsnära karaktär som slevar, svarvade skålar och laggkärl. Här finns även fynd som visar på lek och fritid som exempelvis spelpjäser, en tärning, en mungiga och bensnurror. I det osteologiska materialet fanns utöver vanligare matrester, även ben efter bland annat svartråtta, brunbjörn, skogsräv, iller, korp, havsörn, berguv, tjäder, gråhaj, stör och tonfisk. Berguven har vistats i fångenskap vilket ett brutet ben och vinge som läkt visar på.

Undersökningens påvisade en sedan tidigare icke känd stadsdel i det medeltida Lödöse.

Fynd: Cirka 5000 stycken.

Datering: Ca 1150 till 1500-tal.