1 to 20 of 121 hits.
Provundersökning [sv]
I september och oktober 1989 utförde Smålands museum inventering med provgrävning i tänkbara gravanläggningar, samt undersökning av en grav inom ett förmodat järnåldersgravfält i Åby norr om Berga kyrka. Den totalundersökta stensättningen benämndes RAÄ Berga 69:1. Den innehöll inga fynd, utan enbart ett område med sot och kol. Anläggningarna runt stensättningen bedömdes vid undersökningen kunna vara både gravar och röjningsrösen, men i dagsläget är de registrerade som ett område med fossil åkermark, benämnt RAÄ Berga 276:2. Anberg gjorde tolkningen att stensättningen ursprungligen ingått i gravfältet RAÄ Berga 62:1 som undersöktes redan år 1980, då väg E4 lades om. De gravarna daterades till förromersk järnålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Under tiden 23/4 - 15/6 1990, utfördes en arkeologisk undersökning inom RAÄ Berga 69:1 beläget på fastigheten Åby 1:16, Berga socken. Vid en tidigare provundersökning år 1989 noterades ett mindre antal gravar från järnålderns äldsta skede. Därför fanns det skäl till misstanken att fler gravar kunde finnas i området. Den aktuella undersökningen år 1990 antydde emellertid att de berörda anläggningarna snarare var odlingslämningar än gravar. En av de undersökta A 15 visade sig dock vara en närmast kvadratisk stensättning innehållande
förhållandevis rikligt med brända ben. Den daterades till förromersk järnålder (400 f kr -0). Vidare undersöktes en stensträng som var belägen i anslutning till anläggningar som visade en påfallande fyndfattigdom. Resultatet av den genomförda undersökningen visar att man har att göra med ett fossilt odlingslandskap. Två av anläggningarna daterades till perioden yngre bronsålder - förromersk järnålder.[sv]
förhållandevis rikligt med brända ben. Den daterades till förromersk järnålder (400 f kr -0). Vidare undersöktes en stensträng som var belägen i anslutning till anläggningar som visade en påfallande fyndfattigdom. Resultatet av den genomförda undersökningen visar att man har att göra med ett fossilt odlingslandskap. Två av anläggningarna daterades till perioden yngre bronsålder - förromersk järnålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför byggandet av ett nytt bostadsområde på Ågårdsberget nära Lagan i Ljungby utfördes en särskild arkeologisk undersökning år 2005. Tidigare arkeologisk utredning och förundersökning på platsen visade att där fanns boplatslämningar i form av keramik, rester av redskapstillverkning samt härdar. Vid den aktuella undersökningen påträffades ytterligare härdar daterade till yngre bronsålder och romersk järnålder– folkvandringstid. I undersökningsområdets södra del fanns även en välavgränsad yta med en mesolitisk härd tillsammans med ett boplatsmaterial omfattande bl.a. mikrospån och en mikrokärna. I den centrala delen fanns flera fragment av neolitisk keramik, bl.a. stridsyxekeramik av hushållstyp (E1), och enstaka flintavslag i ett huvudsakligen bortodlat kulturlager under matjorden. Dessa fynd kunde dock inte associeras med några anläggningar. Utöver härdarna fanns i området två enstaka stolphål som inte kunde knytas samman till någon konstruktion. Området uppvisar spår av nyttjande under tre förhistoriska perioder: äldre järnålder, mellanneolitikum och mesolitikum. Resultaten av genomförda makrofossilanalyser av prover från järnåldershärdarna pekar entydigt på bete. Den stridsyxekeramik och annan neolitisk keramik som påträffats under för- och slutundersökning fanns inte i någon informativ kontext. Dessa fynd rubriceras som boplatsfynd, främst p.g.a. avsaknaden av indikationer på gravar. De mesolitiska lämningarna består av härdar och rester efter redskapstillverkning.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med den landsomfattande studiecirkelkampanjen "Kulturmiljö i skogen", så planerades en kulturstig i anslutning till skogsgården Asa. Då Skogsstyrelsen undrade hur gammal den fossila åkermarken i området var, planerades en mindre undersökning av två röjningsrösen i syfte att datera dem och studeras deras uppbyggnad. Skogsstyrelsen stod för kostnaden och det visade sig att området stenröjdes under sen förromersk järnålder till äldre romersk järnålder och sannolikt även funder folkvandringstid till vendeltid. Odlingen kan ha pågått kontinuerligt även under tidig medeltid.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I augusti till oktober 1993 utförde Smålands museum en slutundersökning på fastigheten Berg 6:2 i Bergs socken, Växjö kommun, Kronobergs län. Den föranleddes av planerna på att öppna en bergtäkt. Området låg på väst- och sydvästsidan av ett berg. Undersökningen berörde röjningsröseområden och en grav, vilken innehöll undersökningens enda fynd: 5 g brända ben från människa.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med en arkeologisk studiecirkel år 1991 - 1992, gjordes en arkeologisk dokumentation av några murpartier till Berga gamla kyrka. Den medeltida kyrkan revs omkring år 1820 för att ge plats åt den nuvarande kyrkan strax norr om den gamla. Två schakt grävdes för hand över långhusets sydvästra del vid torn och långhus och ett schakt över kyrkans sydöstra del vid kor och absid. Anslutningen mellan långhuset och tornet visade att dessa uppförts samtidigt, men att koret ursprungligen haft ett rakt avslut. Under absiden framkom järnslagg med bottenskållor och fastsintrad lera, sotlager, skörbränd sten, rödbränd sand, träkol och sjömalm, vilket möjligen kan tolkas som en smedja använd under kyrkans byggtid. I schakten fanns tio gravläggningar, samt fem mynt från 1600- och 1700-talet. Små putsfragment med färgspår i gult, rött och ockra framkom i anslutning till koret, vilket gav en antydan om att koret kan ha varit målat.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Vid Brände udde sydöst om Växjö utfördes en särskild arkeologisk undersökning
inom en del av boplatsen RAÄ 392 i Växjö socken. Brände udde är en mindre
halvö i sjön Trummen och undersökningsområdet berörde ett strandnära läge på
uddens södra del. Undersökningen gjordes med anledning av att Växjö kommun
anlade en gång- och cykelväg runt Trummen och även en bro över sjön mellan
Brände udde och Teleborgs slott. Dessa markarbeten berörde då ett område med
boplatslämningar som var tidigare kända från en arkeologisk utredning.
Undersökningens första del, som utfördes i augusti 2008, gjordes inom ytan för en
gång- och cykelväg och senare i oktober samma år gjordes även en undersökning
för en provisorisk vändplan i områdets södra del. Vid undersökningarna framkom tolv härdar/härdgropar, fyra stolphål och två nedgrävningar. Bland de få fynden fanns bränd lera, ett
mikrospån av kristianstadflinta och ett porfyravslag. Kolprov från sex av härdarna
kunde 14C-dateras till perioden från mitten av bronsåldern till och med äldre romersk järnålder.
Tidigare antogs att det främst var stenåldersboplatser som legat i strandnära lägen, men vid ett par andra undersökningar i Växjötrakten, har man funnit spår av ett långvarigt extensivt utnyttjande under bronsålder och järnålder. En analys av strandlinjeförhållandena visar att boplatslämningarna vid Brände udde har legat direkt vid stranden. De äldsta härdarna, som daterades till yngre bronsålder, låg i den lägsta delen av området och under den värmeperiod då dessa anlades har vattenstånd förmodligen varit som lägst. Dagens förhållandevis låga vattennivå är ett resultat av sjösänkningar under 1800-talet.[sv]
inom en del av boplatsen RAÄ 392 i Växjö socken. Brände udde är en mindre
halvö i sjön Trummen och undersökningsområdet berörde ett strandnära läge på
uddens södra del. Undersökningen gjordes med anledning av att Växjö kommun
anlade en gång- och cykelväg runt Trummen och även en bro över sjön mellan
Brände udde och Teleborgs slott. Dessa markarbeten berörde då ett område med
boplatslämningar som var tidigare kända från en arkeologisk utredning.
Undersökningens första del, som utfördes i augusti 2008, gjordes inom ytan för en
gång- och cykelväg och senare i oktober samma år gjordes även en undersökning
för en provisorisk vändplan i områdets södra del. Vid undersökningarna framkom tolv härdar/härdgropar, fyra stolphål och två nedgrävningar. Bland de få fynden fanns bränd lera, ett
mikrospån av kristianstadflinta och ett porfyravslag. Kolprov från sex av härdarna
kunde 14C-dateras till perioden från mitten av bronsåldern till och med äldre romersk järnålder.
Tidigare antogs att det främst var stenåldersboplatser som legat i strandnära lägen, men vid ett par andra undersökningar i Växjötrakten, har man funnit spår av ett långvarigt extensivt utnyttjande under bronsålder och järnålder. En analys av strandlinjeförhållandena visar att boplatslämningarna vid Brände udde har legat direkt vid stranden. De äldsta härdarna, som daterades till yngre bronsålder, låg i den lägsta delen av området och under den värmeperiod då dessa anlades har vattenstånd förmodligen varit som lägst. Dagens förhållandevis låga vattennivå är ett resultat av sjösänkningar under 1800-talet.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Under augusti–september 2018 genomförde Museiarkeologi sydost en arkeologisk undersökning av boplatsen RAÄ 263 och stensättningen RAÄ 63:2, i Bergunda socken, Växjö kommun, Kronobergs län. Två ytterligare lämningar framkom som inte var kända inför undersökningen, en kolbotten (RAÄ Bergunda 268) som låg i kanten på boplatsen, samt en senmesolitisk grav (L2019:3971). Stensättningen RAÄ 63:2 visade sig vid undersökningen till stor del vara uppbyggd av skärvig eldpåverkad sten och kom att omtolkas till att definitionsmässigt vara en skärvstensgrav. Undersökningen genomfördes i området Bredvik som utvecklas till en ny stadsdel i Växjö.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
År 1987 undersöktes Dädesjö gamla kyrkas grundstenar till kor, absid och sakristia. Kontroll gjordes också vid dräneringar runt kyrkan. Kor, absid och sakristia revs, men enligt ett protokoll från 1794 ville socknens medlemar att kyrkans långhus skulle användas som "kornhus". År 1911 gjordes en undersökning av det rivna koret och enligt denna skulle absidens grundstenar vara flyttade och endast vagt ge antydan om dess form. Den aktuella undersökningen visade att grundstenarna var omflyttade, men delar av absiden visade mycket tydligt dess form (L2021:5906). Inga fynd framkom och lösa ben återbegravdes.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Dädesjö kyrka är känd för de unika takmålningarna från slutet av 1200-talet som återupptäcktes i början av 1900-talet. Målningarna föreställer berättelser från tiden kring Jesu födelse och är signerade i runskrift av målarmästaren Sighmunder. I samband med restaurering av Dädesjö gamla kyrka år 1940 gjordes även arkeologiska undersökningar under kyrkans golv. Bland annat framkom två äldre golvlager av trä, ursprungliga stenbänkar längs N och S långsidan samt ett flertal gravar från företrädelsevis 1600- 1700-talet. Det framkom även fönsterglas, pärlor, en hyska och en mängd mynt varav de äldsta var präglade under sent 1200-tal eller tidigt 1300-tal.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför byggandet av en parkeringsplats på industrifastigheten Drevs-Rödje 1:10, utfördes arkeologiska för- och slutundersökningar. Vid dessa framkom spåren av boplatser som funnits där under bronsåldern och järnåldern. Fynden bestod av avslag och keramik. I rapporten står RAÄ-numret felaktigt som Drev 33, men ska vara Drev 113 enligt Fornsök.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med att fastigheten Försvarsgården 1 gjordes om till förskola gjordes en arkeologisk förundersökning och undersökning. Den äldsta verksamhet som kunde knytas till området var tegelslagning. I området norr om huvudbyggnaden påträffades en stor mängd felbränt tegel och rester från en raserad tegelugn. Materialet var använt som fyllning i grundkonstruktion. Massornas renodlade innehåll antyder dock att tegelugnen bör ha stått i närheten. Lagret med tegelugnsmaterial kunde 14C-dateras till mellan 1300 och 1430 e. Kr. Det är rimligt att anta att tegelugnen producerat tegel för domkyrkan.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Då Glasrikets golfklubb beslutat att lägga en driving range inom delar av fornlämning 186, ett fossilt åkermarksområde, gjordes en särskild arkeologisk undersökning år 1997. Genom undersökning av röjningsrösen fick man en bättre bild av den agrara utvecklingen i Fyllerydsområdet.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med utbyggnaden av Glasrikets golfbana utförde Smålands museum år 2001 en särskild arkeologisk undersökning av en stensättning kallad RAÄ 188:2 i Gårdsby socken. Dateringarna gav spridda resultat och det är svårt att veta om stensättningen ska tolkas som grav, ett skärvstensröse eller röjningsröse.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med byggnationen av Växjö flygplats i Öjaby år 1973 undersöktes och borttogs ett röse med en hällkista, tre runda samt en kvadratisk stensättning (RAÄ 34 i Öjaby socken). Hällkistan, som undersöktes första gången av Knut Kjellmark år 1909, innehöll fyra flintdolkar samt tre sekundärgravar, vilka med fyndet av en dubbelknapp daterades till äldre bronsålder. I samma sekundärgrav skall dock även ett fragment av en benkam av järnålderstyp ha framkommit. År 1973 framkom det ett par meter Ö om kistan en bronspincett och en bronskniv utan synbart samband med en begravning. I Ö kanten av röset låg två skålgropsstenar och runt om röset fem sekundärgravar med brända ben. I två av dem fanns bland annat var sin glaspärla daterad till romersk järnålder. Det fanns även kulturlager, fynd och boplatsspår av mellanneolitisk karaktär inom undersökningsområdet. Alla fynd utöver en skålgropssten (M 67745) finns på SHM.
RAÄ Öjaby 35, som låg något sydöst om gravfältet, utgjordes av en stensättning och en brandgrop. Stensättningen omfattade 41 gravgömmor och datererades till yngre bronsålder. Brandgropen undersöktes av Carl Wibling år 1892 (inv. nr 9410:22) och skall då ha bedömts vara daterad till romersk järnålder.[sv]
RAÄ Öjaby 35, som låg något sydöst om gravfältet, utgjordes av en stensättning och en brandgrop. Stensättningen omfattade 41 gravgömmor och datererades till yngre bronsålder. Brandgropen undersöktes av Carl Wibling år 1892 (inv. nr 9410:22) och skall då ha bedömts vara daterad till romersk järnålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med rätning av vägen mellan Lagan - Vittaryd - Dannäs, gjordes en arkeologisk delundersökning år 1957. Grav 13 och 14 undersöktes och togs där efter bort. I grav 13 framkom en kantkedja och ett 0,35 m tjockt brandlager. I detta fanns rester av grävbålet i form av brända trästockar från två horisontella och ett vertikalt lager. Det fanns även krukskärvor, 1 järnnit, två glaspärlor, bronsringar, en nyckel, järnfragment och brända ben. I grav 14 framkom brända ben, 1 spjutspets, järnfragment och flintskärvor.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför anläggandet av en ny kyrkogård på Hovshaga i Växjö gjordes en undersökning av röste RAÄ 127:1 i Växjö socken år 1979. Utöver en centralgrav med brända ben (F4) framkom ytterligare tre sekundära gravar (F3, F7 och F9), varav en var placerad i en stenkista över centralgraven. Övriga fynd var ett bronsföremål och en koncentration av keramik. Undersökningen rapporterades endast som en sammanställning år 2005. Röset daterades till yngre bronsålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Till följd av utvidgningen av en grustäkt inom fastighetens Bogersro 3:45, gjordes år 1968 en arkeologisk undersökning. Den omfattade en rektangulär anläggning av klumpstenar och en domarring. Dessa tycks motsvara platsen för nuvarande RAÄ Östra Torsås 6:3 och 6:1. I den rektangulära anläggningen, som i rapporten benämns anläggning 1, fanns ett brandlager och en central stenpackning. I brandlagret framkom bronsfragment, järnnitar, järnspik, ett bryne, brända ben och kol. Domarringen, som i rapporten benämns anläggning 2, bestod av sex kvarvarande klumpstenar, samt en kantkedja av mindre stenar. Inom denna var ett brandlager samt en central stenpackning. Under denna framkom en nitbricka, en järnspik och brända ben. I kantkedjans sydvästra del framkom även en sekundärgrav med ett bryne och brända ben. Sydväst om anläggning 2 var en sekundärgrav med fynd av ett bryne och brända ben.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Vid vårplöjning år 1992, påträffades två fläckar av sot och kol i en åker söder om gravfältet Gullhögarna (Dädesjö 401). Platsen undersöktes samma dag av Smålands museum. Den första fläcken visade sig härröra från botten av en brandgrav. Anläggningen (som benämndes A17) bestod av ett kraftigt sotigt lager med enstaka brända ben och kolbitar. Den andra sotfläcken påträffades i sydvästra delen av åkern och bedömdes som recent. Året därpå påträffades minst nio härdplatser på samma åker. Fornlämningen tolkas nu som flatmarksgravfält och fick RAÄ-nummer 402:3. På rapporten står det dock RAÄ 401-402.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Då röset skadats i samband med en stentäkt gjordes en arkeologisk undersökning år 1943. Kistan var orienterad NÖ-SV och var troligen mellan 6,5 och 6,9 m lång. Några av takhällarna i södra och norra änden var blottade när undersökningen påbörjades. Båda gavelhällarna lutade starkt utåt. Två av de västra sidohällarna lutade något inåt. Fyllningen som bestod av grus och intill 0,3 m stora stenar, nådde upp till 0,4 m under takhällarna i kistans södra del. Ca 10-20 cm under markytan i kistans norra och och södra ände, låg spridda skärvor av brända ben i ett diffust brandlager. I södra delen fanns några urneskärvor. Det mesta av gravgodset fanns under brandlagret i två olika nivåer, brandlagrets undre gräns var dock svår att iaktta vid undersökningen.[sv]
Investigation
Work in progress...