1 to 20 of 130 hits.
Efterundersökning [sv]
I en önskan att levandegöra bygdens historia initierade Fastighetskontoret i Markaryd en restaurering av gravfältet RAÄ 23 (nu RAÄ 23:2), samt en undersökning av stensättningen RAÄ 23:2 (nu RAÄ 164). På in nybyggd intilliggande rastplats skulle också informationstavlor om platsen sättas upp. Till följd av planerna på en ny industritomt på andra sidan om väg E4 gjordes även undersökningar av ett fossilt odlingslandskap (RAÄ 154) samt en tidigare okänd stensättning (RAÄ 155). Det faktum att RAÄ 23 har förändrats från en skeppssättning med kringliggande fossil åkermark och att även nya stensättningar och boplatsspår framkommit i samband med tidigare undersökningar på platsen, har gjort att beteckningen RAÄ 23 respektive RAÄ 23:1 och 23:2 har förändrats under handläggningens gång. Ett faktum som i hög grad förvirrar förståelsen av denna och de föregående rapporterna. Att platsen för RAÄ 23 även bytt namn från Luhrpasset till Kullen gör inte det hela enklare.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför planerna på ett bostadsområde på det så kallade Ågårdsberget, gjordes en arkeologisk förundersökning inom boplatsen RAÄ 123 i Ljungby socken. Vid undersökningen framkom anläggningar och fynd från jägar- och bondestenålder, samt järnålder. Bland annat keramik av stridsyxtyp.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Som ett led i arbetet med miljöfrågor omkring nedlagda glasbruk gjordes en miljöundersökning inom område för Åryds glasbruk. Miljöundersökningen omfattade provborrningar och schaktgrävning. Bruket grundades under 1640-talet och järnproduktionen fortgick fram till slutet av 1800-talet. Efter att järnbruket lagts ned användes brukets lokaler för en glasindustri, Åryds glasbruk, där verksamheten pågick under ett tiotal år i början av 1900-talet. Eftersom området för miljöundersökningen ligger inom området för Åryds järnbruk, där masugn och rostugn utgör nummer RAÄ 72:1 i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister för Hemmesjö socken, beslöt Länsstyrelsen att en arkeologisk schaktningsövervakning skulle utföras i samband schaktningarna. Arbetet utfördes under två dagar i början av december 2017. Uppdragsgivare var SGU, Sveriges geologiska undersökningar. Vid schaktningsövervakningen påträffades järnslagg i flera av schakten. I de schakt som togs upp inom en plan yta i undersökningsområdets sydöstra del påträffades träkol från ett kolförråd samt kalksten som brukats som ställsten i masugnen. Denna del av området hade använts för transporter och som upplag. Här finns en delvis bevarad smalspårig räls som använts inom bruksområdet samt banken till ett järnvägsspår som anslutit bruksområdet med järnvägen Växjö–Kalmar. Även från glashyttan fanns rikligt med lämningar. Intill stranden fanns avfall från reparationer av glasugnar som deponerats som utfyllnadsmaterial. I områdets norra del, närmare masugnen, fanns glasavfall från arbetet i hyttan samt efterföljande arbetsmoment[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med den nya dragningen av väg E4 gjordes en arkeologisk förundersökning av ett område med fossil åkermark (RAÄ Traryd 57:1). Förundersökningen visade att röjningen av odlingsmarken började redan under romersk järnålder - folkvandringstid och fortsatte under högmedeltid.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför byggnation i närheten av Berga kyrka, förundersökte Smålands museum en mindre del av av boplatsen RAÄ 64:1 år 2001. Denna boplats har tidigare delundersökts år 1982 och 1984, men har aldrig avgränsats. Boplatsen daterades då till perioden 950 - 1100-tal. Utifrån resultaten av de tidigare delundersökningarna och områdets topografi antogs boplatsen kunna ha omfattat stora delar av höjden kring kyrkan. Endast en liten del av området har undersökts. Vid förundersökningen år 2001 hittades boplatslämningar som daterades till perioden folkvandringstid/vendeltid.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en planerad exploatering inom en del av fastigheten Bergkvara 6:1 i Växjö, gjordes en inledande förundersökning. En omfattade inventering/kartering, sondering av historiska källor och rekognoscering för pollenanalys, gav sammantaget en god utgångspunkt för fortsatt arbete med det aktuella området. Området bedömdes ha en hög kunskapspotential. Det stegvisa utförandet med den aktuella förundersökningen, följd av en föreslagen fördjupad förundersökning inriktad på sökschaktsgrävning, ansågs ge goda möjligheter till att få en rättvisande bild av områdets potential.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med restaureringsarbeten vid Bergkvara slottsruin (RAÄ Bergunda 32:1) gjordes en förundersökning i form av en mindre schaktningsövervakning. De ytor som berördes av grävningsinsatserna var mycket begränsade. I botten av det ena schaktet påträffades ett fyndförande kulturlager som innehöll ett åttiotal fragment av djurben. En osteologisk analys av benmaterialet visade att det utgjordes av matavfall. Ett djurben 14C-analyserades och daterades till senmedeltid. De flesta benen var från nöt, men även gris, får och get förekom. En liknande konsumtion dominerad av nötkött har tidigare konstaterats vid andra medeltida borganläggningar i Småland och Skåne. En isotopanalys från det daterade benet visade att nötboskapen betat i skogsmark. En tand av nöt visade även slitage som tyder på hypoconulid, en ärftlig förändring av tänderna som är vanlig inom små, isolerade boskapspopulationer. En överrepresentation av denna förändring har tidigare noterats bland djurben från det medeltida Växjö. Förmodligen hör detta samman med förekomsten av en regional boskapsras, kanske den senare utdöda lantrasen smålandskon. Två keramikskärvor påträffades. Den ena var av typen yngre rödgods och den andra var av en importerad, förmodligen tysk, keramik av lergods med invändig grön glasyr och utvändig ljus engobe. I det schakt som grävdes närmast ingången till slottsruinen påträffades enbart raseringsmassor.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
På uppdrag av Länsstyrelsen i Kronoberg utförde Smålands museum en arkeologisk förundersökning av fornlämning 213:1 i Angelstads socken, Ljungby kommun. Fornlämningen bestod av en övergiven gårdstomt. Syftet med förundersökningen var att fastställa omfattning, innehåll och avgränsning av gårdstomten, samt undersöka om andra under mark dolda fornlämningar förekom inom området. Platsen rymde lämningar av mänskliga aktiviteter från skilda tidsperioder, främst stenålder och nyare tid. Platsen var dock mycket skadad av plöjning varför dess informationspotential var begränsad. Ytterligare antikvariska insatser rekommenderas inte.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under mitten av maj 2016 genomfördes en arkeologisk förundersökning inom delar av boplatsen RAÄ 263 samt stensättningen (nu skärvstenshögen) RAÄ 63:2 i Bergunda socken, Växjö kommun. Stensättningen RAÄ 63:2 som låg strax sydväst om boplatsen avtorvades för att närmare avgränsa dess storlek och klargöra dess karaktär. Boplatsen utgjordes av 20 härdar, 5 kulturlager, 2 stolphål/nedgrävningar samt en 1 kokgrop. Dateringarna visade en relativt stor spridning, dock verkar mesolitikum vara huvudperiod. Den påträffade kokgropen och en av härdarna daterades till äldre bronsålder respektive senneolitikum. De två ytorna med kulturlager var omfattande och fyndmaterialet skilde sig åt mellan de två ytorna. I det norra kulturlagret framkom endast slaget stenmaterial, medan lagret i den södra delen innehöll såväl slaget stenmaterial som keramik och brända ben. Sammantaget dominerade det litiska materialet med totalt 189 fynd, främst avslag men även spån, mikrospån, kärnor och skrapor. Råmaterialsammansättningen på det litiska materialet var blandat och bestod av kvarts, kvartsit, porfyr, sydvästskandinavisk flinta samt kristianstadflinta. Ser man till det litiska materialet var de daterbara artefakterna från mesolitikum. Det fanns inget av detta material som med säkerhet kunde dateras till neolitikum. Inom den södra kulturlagerytan påträffades däremot keramik från ett mellanneolitiskt trattbägarkärl, dekorerat med snedställda rektangulära gropar.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av en planerad exploatering inom fastigheten Öjaby 4:7, genomfördes en arkeologisk förundersökning inom delar av gravfältet RAÄ Öjaby 60:1 (L1953:7856). Det totala förundersökningsområdet omfattade ca 1200 m2. Inom området fanns minst 17 gravar i form av stensättningar. 11 av dessa rensades fram helt eller delvis i schakt och rutor. Ingen av dem undersöktes. Vid framrensningen hittades dock brända ben vid och ovanpå sex av stensättningarna. Benmaterialet utgjordes av både människo- och djurben. Vid en av stensättningarna hittades även en vit pärla. För att tidsbestämma gravarna daterades fyra av de brända ben som påträffades. Dateringen visade att benen kremerats under vendel- och vikingatid.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Till följd av fuktskador och sprickor i fasaden gjordes en restaurering av Dädesjö gamla kyrka år 1996. Det fanns då möjlighet att undersöka hur kyrkans grundmurar var uppbyggda. Undersökningen visade att grunden låg direkt i matjorden, med undantag för västgaveln som var mer ordentligt grundlagd. Möjligen hade man ursprungligen tänkt sig att uppföra ett västtorn. Vid undersökningen framkom även kristna gravar som av placeringen att döma bör ha gravsatts före 1250-talet. Antagligen har en träkyrka funnits på platsen under 1100-talet.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med nyöppning av en igensatt portal i Domkyrkans nordvästra travé, gjordes en arkeologisk förundersökning. Grundmurar samt medeltida gravar framkom.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med restaureringen av Växjö domkyrka år 1995, skulle en ny kyrkogårdsmur och parkeringsplats uppföras. Då detta innebar ett markingrepp i Växjö medeltida stadsområde RAÄ 170, utförde Smålands museum en arkeologisk förundersökning. Sex kistbegravningar från 1600- till 1800-tal påträffades, men också en äldre mur, kulturlager och avfallsgropar. Få fynd gjordes. Dateringarna var sprida: senmesolitikum, äldre järnålder, samt yngre järnålder/tidig medeltid.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför byggandet av en parkeringsplats på industrifastigheten Drevs-Rödje 1:10, utfördes arkeologiska för- och slutundersökningar. Vid dessa framkom spåren av boplatser som funnits där under bronsåldern och järnåldern. Fynden bestod av avslag och keramik. I rapporten står RAÄ-numret felaktigt som Drev 33, men ska vara Drev 113 enligt Fornsök.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför anläggandet av ett industriområde vid Eka, norr om Ljungby tätort, utförde Smålands museum arkeologisk förundersökning 1994. Vid undersökningen framkom spår av en förhistorisk boplats (RAÄ 60:1) och bestående av stolphål, härdar och härdgropar. Två kolprover daterades till mellersta bronsålder. Den medeltida bytomten tycks ha varit koncentrerad till platån uppe på höjdryggen, men området var stört av sentida bebyggelse och modern markbearbetning. Vid undersökningen framkom sju stolphål som möjligen varit hörnet på ett hus. Man hittade också anläggningar och fynd som troligen hör till 1700- och 1800-tal, inklusive keramik, porslin och glas.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför anläggandet av ett industriområde vid Eka/Ekalund i nordvästra kanten av Ljungby, genomfördes en arkeologisk förundersökning år 2021. Undersökningen berörde en fossil åkermark (L1951:222), två by-/gårdstomter (L1954:8593, L1954:8592), fyra boplatser (L2019:5986, L2019:5980, L2019:5978 och L2022:821), samt en härd (L2022:1487). Fynd och dateringar visade att sporadisk bebyggelse bör ha funnits under stenåldern, brons- och äldre järnålder och att kontinuitet i bebyggelsen antagligen funnits från yngre järnålder till långt fram i historisk tid.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför byggandet av en transportväg mellan väg 30 och en bergtäkt i Bergs socken, utförde Smålands museum en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Ernatorp 2:9. I anslutning till området fanns flera fornlämningar, bland annat bronsåldersrösen, stensättningar och fossil åkermark. Även under mark liggande boplatslämningar identifierades (RAÄ 40:1), men kunde ej dateras. Den sammantagna kontexten pekade dock mot en datering kring brons- och järnålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Grävningarna i Norrgatan var omfattande och innebar att gatumarken schaktades ur i sin helhet i området mellan Kungsgatan och Bäckgatan. Mindre ytor i Kungsgatan samt vid den nordvästra sidan av residenset ingick även i förundersökningen som omfattade sammanlagt 2000 m2. De bebyggelselämningar som framkom var framförallt källare från 1600-talet, en högmedeltida källargrop, en del av en husgrund, samt delar av ett flertal gårdsplaner. Hela stadsområdet förefaller ha tagits i bruk redan under medeltid om än på ett extensivt sätt. Vid förundersökningen påträffades även spår av verksamhet på platsen under äldre järnålder bland annat en större härd. Förmodligen har det nuvarande stadsområdet varit integrerat i det kulturlandskap från brons- och järnålder som fortfarande finns bevarat i omgivningarna runt dagens Växjö. Under hösten 2012 utfördes även en separat, mindre undersökning i samband med en reparation av en el- teleledning inom Stortorgets nordöstra del. Rapporteringen av denna har infogats i rapporten.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med nedläggning av fjärrkyla och VA i Växjö stad (RAÄ 170, Växjö sn), gjordes en arkeologisk förundersökning. Schakten berörde större delen av Kronobergsgatan, delar av Sandgärdsgatan, Storgatan, Linnégatan, Norrgatan och Kungsgatan. I södra delen av Kronobergsgatan påträffades bla. spår av ett stolpburet hus som daterades till tidigmedeltid. Det är den äldsta kända bebyggelselämningen inom stadsområdet och möjligen var den samtida med den äldsta domkyrkan. Utöver det framkom lergolv och gropar från 1200-tal och högmedeltid, liksom ett flertal källare från tiden före 1658, samt från 1700- och 1800-tal.[sv]
Investigation