1 to 6 of 6 hits.
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
I maj år 2016 genomfördes en publik arkeologisk forskningsundersökning inom den gropkeramiska bolatsen på Gettersö i Bolmen (RAÄ 125, Annerstad socken). Undersökningen gjordes i form av en studiecirkel för allmänheten. För att göra så lite skada som möjligt på fornlämningen grävdes ett 15-tal rotvältor. Ansvariga för undersökningen var Kulturparken Småland och Carl Persson Fornforskaren AB. Som medarrangörer var även Kronobergs arkeologiska förening. Undersökningen visade att boplatsspår förekom på hela ön, över 143 meters ekvidistans. En höjd som motsvarar vattennivån under mellanneolitikum. Fyndmaterialet av flinta, keramik och bergart lämpade sig väl för analyser som visade att olika aktiviteter gjorts på olika delar av ön. Utöver fynden från den gropkeramiska boplatsen framkom även historiska spår av järnframställning och metallhantverk inom en begränsad yta på ön (Alering & Persson 2017).[sv]
Investigation
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
Gripeberg - vallanläggning från bronsåldern. Under år 2012 gjordes en forskningsundersökning inom fornborgen Gripeberg utanför Växjö. Undersökningar gjordes även år 2007 och 2009 och rapporterades separat, men den aktuella rapporten sammanfattar även de två tidigare delundersökningarna. Sammantaget visade undersökningarna att Gripeberg var en betydligt äldre och mer komplex lämning än vad som tidigare gjorts gällande. Utöver de synliga stenvallar som delvis omgärdar den branta bergshöjden, finns ett flertal anläggningar under mark. De utgörs av stenpackningar som hänger samman i en storskalig konstruktion innanför murarna. Hela anläggningen verkar vara anlagd under bronsåldern, inom en period som omfattar minst 1200 år. Sammanfattningsvis bedöms anläggningen vara en så kallad vallanläggning med ett kultiskt och religiöst sammanhang, snarare än en skyddsbefästning.[sv]
Investigation
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
2009 års undersökning av fornborgen Gripeberg resulterade i flera spännande resultat. De stärkte hypoteserna från 2007 års undersökning och framförallt gav resultaten anläggningen en mer komplex karaktär. Undersökningen av den norra muren kunde, trots det begränsade dateringsunderlaget, stärka arbetshypotes att det fanns en tyngdpunkt i anläggandet och utnyttjandet av fornborgen under yngre bronsålder. Den norra och södra muren hade därmed samtida dateringar och uppvisade dessutom en likartad karaktär och uppbyggnad. Resultaten visade också att fornborgens norra del hade en tidigare okänd inre stenskonstruktion, som gav intryck av att kunna innehålla gravar. Direkt under den norra muren framkom ett deponerat fynd. Det utgjordes av ett medvetet slaget bergartsfragment med slipade och prickhuggna ytor. Resultaten visade även att murverket möjligen inte haft någon ingång. Det stärkte, tillsammans med dateringen och framkomsten av den inre stenpackningen, hypotesen om fornborgen som en möjlig gravhägnad eller vallanläggning.[sv]
Investigation
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
Under hösten 2007 genomförde Smålands museum en mindre arkeologisk forskningsundersökning av fornborgen Gripeberg. Projektets målsättning formulerades utifrån två ståndpunkter. Det första syftet
var att försöka klargöra borgens karaktär, funktion och datering, samt förstå det sammanhang i vilket den ingått. Det andra syftet var att driva undersökningen med en tydlig pedagogisk vinkling. Undersökningen genomfördes tillsammans med medlemmarna i Kronobergs arkeologiska förening och deltagare
i projektet Skog & Historia. Sammanlagt deltog ett 40-tal amatörer under de två veckor som undersökningen pågick. Projektet visade att den södra muren anlagts under yngre bronsålder och att den västra muren, med en helt annan karaktär, var historisk. Vid undersökningen framkom ett antal stenpackningar som antogs kunna vara förhistoriska gravar. Anläggningen bedömdes också ha haft en annan betydelse än som försvar.[sv]
var att försöka klargöra borgens karaktär, funktion och datering, samt förstå det sammanhang i vilket den ingått. Det andra syftet var att driva undersökningen med en tydlig pedagogisk vinkling. Undersökningen genomfördes tillsammans med medlemmarna i Kronobergs arkeologiska förening och deltagare
i projektet Skog & Historia. Sammanlagt deltog ett 40-tal amatörer under de två veckor som undersökningen pågick. Projektet visade att den södra muren anlagts under yngre bronsålder och att den västra muren, med en helt annan karaktär, var historisk. Vid undersökningen framkom ett antal stenpackningar som antogs kunna vara förhistoriska gravar. Anläggningen bedömdes också ha haft en annan betydelse än som försvar.[sv]
Investigation
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
Som en del av forskningsprojektet Runstenar i Tiohärad, genomfördes en arkeologisk undersökning i anslutning till runstenen RAÄ 38:1 (Sm 42) i Ryssby socken. Undersökningen berörde även RAÄ 213 i Ryssby socken, en neolitisk boplats. Runstenar beskriver ofta livsöden under slutet av järnåldern och början av medeltiden. Inom projektet försökte arkeologer och historiker förstå mer om varför runstenarna står där de står i landskapet och om det har skett några speciella aktiviteter i anslutning till dem. Undersökningen visade att stenen definitivt stod på sin ursprungliga plats. Den gav också en god bild av hur monumentets grundfundament såg ut, men det gick inte gick att urskilja spår av bebyggelse eller speciella aktiviteter intill stenen. Resultaten var viktiga för fortsättningen av projektet, som bland annat kommer att fokusera på en analys av historiska kartor. Genom dem kan man undersöka äldre ägorstrukturer, som kan vara viktiga om man vill förstå runstenen i Tuna.[sv]
Investigation
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
I augusti 2005 gjordes en arkeologisk provundersökning och inventering inom Sundby glashytta (RAÄ 31:1 i Örebro sn), med resultatet att hyttans läge kunde konstateras och särskiljas från en närliggande tegelugn (Karlenby 2006). År 2006 genomfördes en mindre forskningsundersökning där ugnsväggar och andra glasugnsdetaljer framkom, tillsammans med ett större antal glasfragment och produktionsspill. Denna undersökning är ej rapporterad i februari 2023 och fynmaterialet är inte fyndfördelat. Undersökningen beskrivs dock i Karlenby 2010 (se Referenser).
I samband med en specialregistrering av glaset på Kronobergs slottsruin (RAÄ Växjö 93:1) som påbörjades år 2023, gjordes även ett försök att proviniensbestämma glas genom ICP-analys. Av den anledningen fick Kulturparken Småland möjlighet att förvärva fyra fyndposter (M 68178) från Sundby glashytta, som inte skulle fyndfördelas till SHM. Dessa härrör från undersökningen år 2006 som år 2023 ännu inte rapporterats och fyndfördelats, men resultaten går att läsa i Karlenby 2010 (se Referenser).[sv]
I samband med en specialregistrering av glaset på Kronobergs slottsruin (RAÄ Växjö 93:1) som påbörjades år 2023, gjordes även ett försök att proviniensbestämma glas genom ICP-analys. Av den anledningen fick Kulturparken Småland möjlighet att förvärva fyra fyndposter (M 68178) från Sundby glashytta, som inte skulle fyndfördelas till SHM. Dessa härrör från undersökningen år 2006 som år 2023 ännu inte rapporterats och fyndfördelats, men resultaten går att läsa i Karlenby 2010 (se Referenser).[sv]
Investigation