1 to 15 of 15 hits.
Schaktövervakning [sv]
I samband med nedläggande av ett nytt avloppssystem samt anläggandet av en scen inom Berga hembygdsförening på Prästtorp 1:42 i Ljungby kommun genomfördes en schaktningsövervakning. Inom ytan för hembygdsföreningens område fanns ett flertal registrerade fornlämningar. En hög (RAÄ Berga 24:1), en boplats (RAÄ Berga 63:2) samt ytterligare tre fornlämningar. Vid den genomförda schaktningsövervakningen återfanns inga arkeologiska kontexter eller fynd.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med omläggningen av trappan till Berga kyrka gjordes en arkeologisk schaktningövervakning. Resultatet visar att marken vid trappan har fyllts ut och jämnats till. I den plana etagen mellan trappavsatserna in till kyrkogården fanns spår efter en äldre nergrävning in mot kantstenen i ett ursprungligt skikt med orangeaktig sand. Sannolikt är nedgrävningen kopplad till en äldre trappkonstruktion då denna tydligt sammanföll med de större kantstenarna. I två rutor som grävdes och tangerade nergrävningen påträffades en bit av en kritpipa, ett mindre obränt benfragment samt några små bitar tegel. Denna del av trappan låg ca 1 meter under dagens marknivå för kyrkogården och även delvis utanför kyrkogårdsmuren, vilket kan jämföras med undersökningen av boplatsen Berga 64:1 år 1983, där det kunde konstateras att delar av kyrkogården hade fyllts ut med ca 1 m massor. Inga spår efter gravar påträffades men sannolikt kan de små obrända ben som hittades kopplas till kyrkogården. Inga anläggningar framkom som går att härleda till den äldre boplatsen.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
År 2020 genomfördes en schaktningsövervakning i samband med anläggandet av en busshållplats utmed Skatelövsvägen, vid Huseby bruk. Ytan låg intill det tidigare undersökta boplatsområdet RAÄ Skatelöv 437 (L1952:3613), som inte var avgränsat åt det aktuella hållet. Vid schaktningsövervakningen påträffades ett fåtal stolphål och gropar, samt enstaka fynd av keramik och bränd lera. Ett eller möjligen två av stolphålen bedömdes ha ingått i ett hus som påträffades vid den undersökning av boplatsen, som genomfördes år 2008 (Nylén & Söderberg 2009). Ett av de undersökta stolphålen daterades till 775–973 e.Kr. (Ua69044).[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under en dag i september 2021 genomfördes en schaktövervakning inom fastigheten Kårestad 2:11 i Växjö kommun. Den syftade till att undvika skador på gravfältet L1955:8056. Fornlämningen med sina 65 gravar daterade till järnålder, bedömdes vara av stort kulturhistoriskt och vetenskapligt intresse. Genom en omplacering av schakten kunde ingrepp på fornlämningen förhindras. I övrigt iakttogs inga tidigare okända lämningar på platsen som var av antikvariskt intresse.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med byggnationen av en gång- och cykelväg genomfördes en schaktningsövervakning av gårdstomten RAÄ Skatelöv 182:1 (L1953:1432) i anslutning till Hunna by. De förhistoriska lämningar som påträffades var 3 gropar och 2 stolphål. I ett av stolphålen påträffades en skärva av förhistorisk keramik. Träkol från detta stolphål 14C-daterades till 894–1025 e. Kr. En grop valdes också ut för datering där träkol kunde dateras till 1031–1174 e. Kr. Resultatet antyder således att det finns spår av en boplats från vikingatid/tidig medeltid inom läget för gårdstomten.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med nedläggning av vatten- och avloppsledningar i Linnéparken, gjordes en arkeologisk schaktövervakning. Vid övervakningen framkom kristna gravar, konstruktioner och spår av byggnader som sannolikt hört till Domkyrkans administration. Det påträffades också spår av de många utfyllnadsföretag som skett i norra delen av Växjösjön.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med omdaning av ytan framför gamla järnvägsstationen i Växjö, genomfördes en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning vid fyra tillfällen från maj till juni 2022. Markarbeten utfördes i Norra Järnvägsgatan och i den sydligaste delen av Kungsgatan samt framför det gamla stationshuset. Dessa gator har legat i den gamla stadens sydvästra del och ingår i fornlämning L1953:1681.
Vid schaktningsövervakningen påträffades inga lämningar med anknytning till den gamla staden mer än en möjlig äldre markhorisont. De ytor
som kom att beröras av schaktningen var sedan tidigare redan omgrävda[sv]
Vid schaktningsövervakningen påträffades inga lämningar med anknytning till den gamla staden mer än en möjlig äldre markhorisont. De ytor
som kom att beröras av schaktningen var sedan tidigare redan omgrävda[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
Inför anläggandet/förändring av två nya busshållplatser i anslutning till Lenhovda samhälle, genomfördes en arkeologisk schaktningsövervakning år 2020. På var sida om vägen fanns två olika fornlämningar registrerade. På den östra sidan var gravfältet RAÄ Lenhovda 17:1 (L1954:3180) och på den västra var det fossila åkermarksområdet Lenhovda 167:1 (L1954:3193) registrerat. Efter samtal på plats gick den yta som planerats att schaktas att begränsa till en mindre yta. Inga anläggningar eller fynd påträffades vid schaktningen.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
Med anledning av anläggningen av en damm inom fastigheten Öjaby 28:1, Växjö kommun, genomfördes en schaktningsövervakning i december 2023. Fastigheten gränsar till den fossila åkern RAÄ Öjaby 116:1 (L1953:7653), vilken består av ett 100-tal röjningsrösen och sträcker sig över ett 950 x 80-375 m stort område. Schaktningsövervakningen genomfördes, efter förslag i undersökningsplanen, som en sökschaktning. Inga arkeologiska kontexter påträffades vid
arbetet.[sv]
arbetet.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med nedläggning av kanaliseringsrör i delar av Sandgärdsgatan, Kronobergsgatan, Storgatan och Linnégatan i Växjö, gjordes en arkeologisk schaktningsövervakning. Den syftade till att fastställa om det fanns bevarade kulturlager eller anläggningar i de tidigare grävda ledningsschakten. När det gällde ledningsdragningen i Kronobergsgatan, Storgatan och Linnégatan kom den att göras utan Smålands museums vetskap och inga resultat redovisas därför därifrån. Inga kulturlager, anläggningar eller fynd framkom dock i schaktet från Sandgärdsgatan.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
Vid grävning för en vatten- och avloppsledning i anslutning till RAÄ 39:1 och 40:1, Moheda socken, utfördes en schaktövervakning med efterföljande arkeologisk undersökning. Ett schakt upptogs, 110x45 meter. I detta identifierades tre möjliga gravanläggningar (A1-3). A1 var en oregelbunden eller oval stensättning utan kantkedja. Ett svagt sotigt område noterades i den centrala delen. I detta framkom ett brandlager. Här hittade man träkol, brända ben och ett oidentifierbart järnföremål med en cirkulär bronsplatta. A2 var en oregelbunden stensättning utan kantkedja. Inga fynd framkom, men man tog ett kolprov (F1). A3 var en oregelbunden stensättning utan kantkedja. Anläggningen hade inget brandlager eller brända ben. Fynden bestod av träkol, ett knivskaft av järn samt ett knivblad av järn. Ett kolprov (F1) från anläggning 1 (Va-2017) C-14 daterades till 2340±80 BP, alltså förromersk järnålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under 2019 genomfördes en schaktningsövervakning vid Torparängen, i den sydvästra delen av Växjö. Under 2019 - 2020 utformades detta område till en park. I samband med det utförde man bland annat plantering av träd och buskar, anlade gångstigar samt en lekplats. Centralt i området finns hällkistorna RAÄ 29:1-31:1 (L1953:2612, L1953:2679, L1953:2047) med omgivande gravrösen. Gravarna ligger på ett höjdparti ovanför Södra Bergundasjön. Intill den södra hällkistan ligger torpet Lybäck som var ett av de torp som tillhörde Teleborgs gods. FU-området ligger inom den fossila åkermarken Växjö 424 (L1952:9857), som fortsätter i mot sjön i väster. Förundersökningen omfattade en schaktningsövervakning som innebar att arkeolog närvarande vid sådana markarbeten där under mark dolda fornlämningar kunde beröras. Vid schaktningen framkom 27 boplatslämningar varav 2/3 utgjordes av härdar (RAÄ 448). Boplatsanläggningarna var spridda inom FUområdet, men förekom något tätare i området närmast hällkistorna. Tre av härdarna 14C-daterades. Två av dessa daterades till förromersk järnålder inom perioden 350 till 50 f. Kr. Träkol från ytterligare en härd analyserades och gav en datering till senneolitisk tid, 2275–2035 f. Kr. Denna härd var en flera anläggningar med likartad fyllning och den representerar förmodligen aktivitet på platsen vid den tid då man anlade hällkistorna. Teleborgsområdet utgör en rik fornlämningsmiljö och vid tidigare undersökningar har lämningar påträffats som visar att området varit bebott från tidig yngre stenålder och framåt. Torparängen och området omkring hällkistorna har ingått i ett förhistoriskt kulturlandskap med stort tidsdjup. Genom att hällkistorna nu integreras i en naturbetonad parkmiljö kan de fortsätta att utgöra viktiga inslag i de kringboendes närmiljö.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med en schaktningsövervakning under Kånna kyrkogårdsmur framkom anläggningar och järnslagg som daterades till tidig medeltid. Spåren kan kopplas till aktiviteter som föregick byggandet av kyrkan från slutet av 1100-talet eller möjligen till anläggandet av en äldre träkyrka på platsen.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
Storskifteskartan från år 1772 visar att Uråsa Södregård, som namnet anger, låg i byns södra del. Senare kartor visar dock att gården innan Laga skifte flyttat till ett annat och mer centralt läge i byn. I samband med dragning av en ny elledning genom det gamla läget för Uråsa Södregård (RAÄ Uråsa 21:1), utfördes en schaktningsövervakning. Ledningsgrävningen kunde göras genom nedplöjning av elkabeln vilket minimerade markingreppet. Några tydliga spår efter gården kunde inte iakttas. Inte heller några fynd påträffades. Möjligheterna att bedöma om äldre lämningar fanns bevarade på platsen var dock begränsade på grund av det smala schaktet.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
År 2001 gjordes en dokumentation i samband med att en handikappanpassad utrymningsdörr togs upp i Växjö domkyrkas nordöstra trevé, vilken byggdes av Brunius 1849-54. Arbetena omfattade antikvarisk kontroll med murverksdokumentation vid håltagning i väggen och arkeologisk undersökning för rampen från marknivån ner till dörrnivån.[sv]
Investigation