1 to 13 of 13 hits.
Kartering [sv]
Inför en planerad exploatering inom södra Telestadsområdet gjordes en fosfatkartering år 1987. Karteringen syftade till att lokalisera under mark liggande, förhistoriska boplatslämningar. Utifrån resultaten gjordes bedömningen att provundersökning behövdes inom de aktuella områdena. Det fosfatkarterade området omfattar bland annat boplatsen Växjö RAÄ 218:1.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
Under två dagar i december 2018 respektive mars 2019, gjorde Kulturparken Småland en frivillig arkeologisk fotodokumentation av markytan under golvet i den så kallade Borgstugan på Kronobergs slottsruin (RAÄ 93 Växjö socken). Dokumentationen skedde i samband med arbetet att byta ut det gamla trägolvet mot ett nytt och den syftade till att utreda om det fanns några bevarade kulturlager och anläggningar, eller om allt grävdes i botten i samband med Paul Bobergs undersökningar på 1930- och 40-talet. Efter rensning fotodokumenterades hela golvytan och väggarna upp till fönstrens övre del. Fotona lades sedan samman till en digital 3D-bild. Med hjälp av Paul Bobergs fältdokumentation och Armin Tuulses sammanfattande tolkning av borgens utveckling (1951), har den nu aktuella arkeologiska fotodokumentationen gjort det möjligt att återfinna de anläggningar som Boberg och Tuulse beskrev. Detta trots att betongplintarna från 1900-talets golvläggning har skadat fornlämningen. Det har även gått att finna anläggningar som Boberg aldrig dokumenterade, liksom att tolka enstaka anläggningar som han beskrev utan närmare tolkning samt, att konstatera att det finns bevarade, fyndförande kulturlager kvar.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
I samband med utbyggnaden av Glasrikets golfklubb karterades delar av ett område med fossil åkermark år 1999. Området benämndes Gårdsby 190, men ändrade senare beteckning till Växjö 241:1. Syftet var att skapa ett underlag för bedömning av ytterligare antikvariska åtgärder[sv]
Investigation
Kartering [sv]
När Glasrikets golfbana skulle byggas ut i början på 2000-talet, berördes ett antal odlingslämningar. Dessa karterades, fotograferades och beskrevs i en kulturhistorisk dokumentation. Inga undersökningar eller radiometriska dateringar gjordes, men röjningsrösena bedömdes vara från en äldre, möjligen förhistorisk period och en yngre, historisk period.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
I samband med planerna på att bebygga stadsdelen Hovshaga i norra delen av Växjö gjordes två fosfatkarteringar över större områden. Syftet var att hitta indikationer på under mark liggande fornlämningar på den i övrigt fornlämningstäta höjdryggen. I fältdokumentationen benämns dessa karteringar Hovshaga 1.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
I september 1990 utfördes en fosfatkartering och provundersökning inom kv. Viggen i Öjaby utanför Växjö. Insatserna gjordes inför planerad nybebyggelse. Karteringen omfattade ca 14 000 kvm. 3 fynd påträffades: två förrostade järnföremål och en 1x1 cm stor bränd flinta. Efter karteringen gjordes en provundersökning, där man inte fann några fynd eller boplatslämningar. Inga fler undersökningar gjordes, och området har därför inte fått något RAÄ-nummer.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
I samband med utbyggnaden av Lagans golfklubb uppmärksammades två områden med fossil åkermark. Den aktuella karteringen syftade till att avgränsa och skapa en bättre bild av ett av dessa fossila åkermarksområden, Berga 228:1. Vid karteringen framkom också järnslagg och en bit slagen flinta.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
I norra Hovshagaområdet planerade Växjö kommun en utbyggnad av Kungsgårdsvägen mot norr, liksom områden för bostäder. En kartering genomfördes för att skapa en bild av fornlämningarnas spridning och karaktär. Denna följdes senare av en arkeologisk utredning och en kompletterande förundersökning där förekomsten av boplatslämningar undersöktes. Flera fornlämningar fanns inom karteringsområdet, bland annat två områden med fossil åkermark, RAÄ Växjö 176:1 och 316:1.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
I samband med en planerad byggnation i Räppe (Bergkvara 6:21) gjordes en kartering inom de södra delarna av RAÄ 158. Ett fossilt åkermarksområde med röjningsrösen och ett flertal gravar. Karteringen visade att området var större än man tidigare sett och att det innehöll fler typer av odlingslämningar än röjningsrösen[sv]
Investigation
Kartering [sv]
Den kompletterande karteringen omfattade ett mindre område i östra delen av det fossila åkermarksområdet RAÄ Bergunda 158:1. Kopletteringen föranleddes av en föreslagen vägsträckning för anslutning till ett planerat arbetsområde invid järnvägen.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
I sjön Exens södra ände, kring det som i folkmun kallades Husön, fastnade dragen ofta på bottnen när man fiskade. Vegetationen på ön var också något annorlunda än på fastlandet. 1932 sänktes vattenståndet i sjön, och stockar blev då synliga på sjöbottnen. Stockarna bildade två ringar kring det som nu blivit en landtunga. Det var tydligt att det var en fornlämning.
Den första att beskriva den nyupptäckta fornlämningen var folkskoleinspektör Oskar Lidén, som rapporterade till riksantikvarien och skrev om fyndet i Hyltén Cavalliusföreningens årsbok. Han identifierade stockarna som resterna av palissader och kunde också beskriva resterna av vallgravar och murar. En mer detaljerad kartläggning gjordes året därpå (4-8 oktober 1933) av Claes Claesson från historiska muséet och kapten Bror Kugelberg. De grävde även några provgropar, men verkar inte ha gjort några fynd. Claesson och Kugelberg beskrev även de fynd som tidigare gjorts på platsen av lantbrukaren Sander Larsson. De bestod av kanonkulor av sten, tre stridsyxor varav en inbäddad i oxiderad lera, en dolk?, en hammare, samt hästtänder. Ett skelett hade även hittats 0,5 m under vattenytan, med rester av ett ca 80 cm långt svärd i handen. Skelettet låg utanför palissaden, med huvudet mot norr och armarna utsträckta. Kring skelettet fanns rostfläckar. Skelettet och svärdet föll dock sönder när vattnet sjönk undan. På fastlandet mellan Skararps by och borgen, hade Larsson hittat fler kanonkulor, en stridsyxa, en svärdsknapp, en hammare och en järnkula. Fynden förvarades först hemma hos Larsson, men överfördes senare till Smålands museum (M 6372-85).
Lidén nämnde att fler fynd av sten- och järnkulor gjorts i närheten. ”Kammarstycken” dvs. delar av kanoner, skall också har framkommit i en torvmosse i Ryd ett par år innan 1932. År 1978 hittades en skäggyxa knappt två km söderut, på en udde som tidigare varit en ö där Bolmån går ihop med Lagan (RAÄ 137). Skäggyxan hittades med ett neolitiskt material, men har tyvärr inte bevarats. 1949 (RAÄ 174) samt 1986 gjordes fynd av svärd mindre än en km österut, vid Bolmåns utlopp i Exen. Svärdet från 1986 är välbevarat och har daterats till 1300-tal. Båda svärden finns på Smålands museum (M 14809 och M 67628). Skageholm inventerades efter stormen Gudrun 2005, och man fann då tre rotvältor som antingen togs bort eller trycktes tillbaka. Inga fynd gjordes vid det tillfället.
Det finns inga dateringar från Skageholm, men historiska källor visar att borgen med säkerhet existerat mellan 1415 och 1453. Den ska ha ägts/byggts av Abraham Brodersson Tjurhuvud, som innehade hela Sunnerbo som län. Han hade köpt Skararps gård 1402 av väpnaren Folke Päderson. Området hade tidigare varit klosterjord och tillhört Nydala. Borgen låg i gränstrakterna mellan Sverige och Danmark och var därför av strategisk betydelse och år 1453 föll den i danska händer. De rikliga vapenfynden har lett till många spekulationer om den strid eller strider som ägt rum där. Skageholm nämns inte bland de borgar som förstördes av Engelbrekts underbefälhavare 1434, men det kan enligt Claesson och Kugelberg inte uteslutas då ”Karl Knutsson 1448 påbjuder dess iståndssättande samtidigt med de då förstörda Rumlaborg och Piksborg”. Det har också spekulerats att borgen slutgiltigt kan ha förstörts under Nordiska sjuårskriget (1563-70), kanske på grund av kanonerna. Kanoner användes dock redan i slutet av 1300-talet, så det är inget som motsäger att även de kan spegla något som hände i mitten av 1400-talet. Förutom platsens strategiska läge, har nog också den rikliga sjömalmen och slåtterängarna varit av betydelse när borgen byggdes. Namnen Skararp och Skageholm har antagligen samma bakgrund. Skararp går tillbaks på ett äldre Skaghatorp (1456). Skage betyder ”udde”.[sv]
Den första att beskriva den nyupptäckta fornlämningen var folkskoleinspektör Oskar Lidén, som rapporterade till riksantikvarien och skrev om fyndet i Hyltén Cavalliusföreningens årsbok. Han identifierade stockarna som resterna av palissader och kunde också beskriva resterna av vallgravar och murar. En mer detaljerad kartläggning gjordes året därpå (4-8 oktober 1933) av Claes Claesson från historiska muséet och kapten Bror Kugelberg. De grävde även några provgropar, men verkar inte ha gjort några fynd. Claesson och Kugelberg beskrev även de fynd som tidigare gjorts på platsen av lantbrukaren Sander Larsson. De bestod av kanonkulor av sten, tre stridsyxor varav en inbäddad i oxiderad lera, en dolk?, en hammare, samt hästtänder. Ett skelett hade även hittats 0,5 m under vattenytan, med rester av ett ca 80 cm långt svärd i handen. Skelettet låg utanför palissaden, med huvudet mot norr och armarna utsträckta. Kring skelettet fanns rostfläckar. Skelettet och svärdet föll dock sönder när vattnet sjönk undan. På fastlandet mellan Skararps by och borgen, hade Larsson hittat fler kanonkulor, en stridsyxa, en svärdsknapp, en hammare och en järnkula. Fynden förvarades först hemma hos Larsson, men överfördes senare till Smålands museum (M 6372-85).
Lidén nämnde att fler fynd av sten- och järnkulor gjorts i närheten. ”Kammarstycken” dvs. delar av kanoner, skall också har framkommit i en torvmosse i Ryd ett par år innan 1932. År 1978 hittades en skäggyxa knappt två km söderut, på en udde som tidigare varit en ö där Bolmån går ihop med Lagan (RAÄ 137). Skäggyxan hittades med ett neolitiskt material, men har tyvärr inte bevarats. 1949 (RAÄ 174) samt 1986 gjordes fynd av svärd mindre än en km österut, vid Bolmåns utlopp i Exen. Svärdet från 1986 är välbevarat och har daterats till 1300-tal. Båda svärden finns på Smålands museum (M 14809 och M 67628). Skageholm inventerades efter stormen Gudrun 2005, och man fann då tre rotvältor som antingen togs bort eller trycktes tillbaka. Inga fynd gjordes vid det tillfället.
Det finns inga dateringar från Skageholm, men historiska källor visar att borgen med säkerhet existerat mellan 1415 och 1453. Den ska ha ägts/byggts av Abraham Brodersson Tjurhuvud, som innehade hela Sunnerbo som län. Han hade köpt Skararps gård 1402 av väpnaren Folke Päderson. Området hade tidigare varit klosterjord och tillhört Nydala. Borgen låg i gränstrakterna mellan Sverige och Danmark och var därför av strategisk betydelse och år 1453 föll den i danska händer. De rikliga vapenfynden har lett till många spekulationer om den strid eller strider som ägt rum där. Skageholm nämns inte bland de borgar som förstördes av Engelbrekts underbefälhavare 1434, men det kan enligt Claesson och Kugelberg inte uteslutas då ”Karl Knutsson 1448 påbjuder dess iståndssättande samtidigt med de då förstörda Rumlaborg och Piksborg”. Det har också spekulerats att borgen slutgiltigt kan ha förstörts under Nordiska sjuårskriget (1563-70), kanske på grund av kanonerna. Kanoner användes dock redan i slutet av 1300-talet, så det är inget som motsäger att även de kan spegla något som hände i mitten av 1400-talet. Förutom platsens strategiska läge, har nog också den rikliga sjömalmen och slåtterängarna varit av betydelse när borgen byggdes. Namnen Skararp och Skageholm har antagligen samma bakgrund. Skararp går tillbaks på ett äldre Skaghatorp (1456). Skage betyder ”udde”.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför en omläggning av väg 120, sträckan Tingsryd - Rävemåla, fosfatkarterades en sträcka av 1,5 km av Smålands museum i juli 1990. I oktober utfördes en provundersökning av två områden med förhöjda värden, område A och B. Område A var blockrikt och kuperat och inga fynd gjordes, förutom träkol. Område B var mer lättilgängligt och två schakt gjordes. Inga fynd gjordes förutom träkol. I maj 1991 gjordes en undersökning av område B. I två av anläggningarna fann man träkol, annars gjordes inga fynd. Fyra av anläggningarna, oregelbundna eller ovala formationer av sandig mo, ligger i en halvcirkel. I fyndpost M 67820 finns kolprover från undersökningen (3 st), från fosfatkarteringen, samt slagg från provundersökningen. Slaggen verkar härröra från RAÄ Södra Sandsjö 110:1, men fyndet nämns av någon anledning inte i rapporten.[sv]
Investigation
Provundersökning [sv]
Investigation