101 to 120 of 749 hits.
Arkeologisk förundersökning [sv]
Förundersökning och särskild arkeologisk undersökning av stenåldersboplatsen RAÄ 51 i Kalvsvik socken.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
Då en en eklabel skulle läggas intill gravfältet RAÄ Hamneda 43:1 inom Elinge 16:3, gjordes en arkeologisk schaktövervakning. Syftet var att undvika skador på gravfältet. Vid schaktövervakningen påträffades inga förhistoriska lämningar och elkabeln kunde grävas ner.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför byggandet av en transportväg mellan väg 30 och en bergtäkt i Bergs socken, utförde Smålands museum en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Ernatorp 2:9. I anslutning till området fanns flera fornlämningar, bland annat bronsåldersrösen, stensättningar och fossil åkermark. Även under mark liggande boplatslämningar identifierades (RAÄ 40:1), men kunde ej dateras. Den sammantagna kontexten pekade dock mot en datering kring brons- och järnålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med en mindre exploatering gjordes en arkeologisk utredning steg 2 inom soldattorp nr 110 i Konga kompani, fastigheten Estamåla 1:4. Utredningen syftade till att avgöra om det var möjligt att bedöma vilken husgrund som utgjorde spåren av det äldsta soldattorpet på platsen. Vid utredningen inventerades och detekterades hela området där byggnaderna legat. Tre schakt och en provgrop grävdes och flera lämningar torvades av vid utredningen. Inom utredningsområdet fanns två husgrunder, en trolig brunn, två rösen, samt en fägata och en äldre väg till ladugården. Av dessa registrerades torplämningen L2021:5271 och fägatan L2021:5386. Platsen har varit bebodd av soldater mellan 1686 och 1866. Stora mängder sten från lämningarna användes i början av 1900-talet för att bygga ladugården på Estamåla gård. Detta ggjorde att flera anläggningar helt eller delvis saknade delar i grundkonstruktionen.[sv]
Investigation
Efterundersökning [sv]
Efter att en råvattenledning grävts igenom gravfältet RAÄ Lenhovda 17:1 utan beslut från Länsstyrelsen, gjordes en arkeologisk efterundersökning och restaurering år 1985. Totalt hade sex gravanläggningar skadats i olika grad. A10, som pga frånvaron av gravfynd bedömdes vara ett odlingsröse, daterades till perioden 155-175 f. Kr. År 1987 skadades några av anläggningarna återigen då en busskur skulle anläggas.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
Under vintern 1955 och 1956 genomfördes en arkeologisk delundersökning inom gravfältet RAÄ 42 i Berga socken, Fallnaveka Södratorp. Undersökningen gjordes av J. E. Anderbjörk tillsammans med ett antal studenter. Gravfältet bestod av ett 15-tal gravar och av dem undersöktes nr 13, 14, 15 och 10a. På toppen av varje grav låg en sten av kvartsit. Förutom brända ben från två människor framkom även ben av två hästar, två hundar, liksom vildsvin, nöt, får och get. Bland fyndmaterialet märks ett likarmat bronsspänne från 900-talet, en bronsnål, en bronsring, pärlor, flintskärvor, ett skifferbryne, en järnsölja, sipk och andra järnfragment, samt skärvor av lerurnor. I grav nummer 15 var mängden ben ovanligt stor. Hela 25 liter tillvaratogs. Resultatet tolkas som en parrallell till Ibn Faldans beskrivning av en vikingatida begravning år 922 e. Kr. i Volgabulgarernas land (Anderbjörk & Klingberg 1967).
Föremålen M 16382 - 16385 från J.E. Anderbjörks undersökning av gravfältet RAÄ 42 i Berga socken år 1955 och 1956, är ännu inte digitalt registrerade.[sv]
Föremålen M 16382 - 16385 från J.E. Anderbjörks undersökning av gravfältet RAÄ 42 i Berga socken år 1955 och 1956, är ännu inte digitalt registrerade.[sv]
Investigation
Schaktkontroll [sv]
I samband med dragning av en spillvattenledning till fastigheterna Berga 2:3 och 2:6 gjordes en arkeologiska schaktkontroll i anslutning till högen RAÄ Berga 36:1 och stensättningen RAÄ Berga 45:1. I anslutning till stensättningen framkom en stenansamling som undersöktes, men bedömdes vara en odlingslämning. Inga fynd eller andra anläggningar framkom.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad bergtäkt inom fastigheten Sånna 1:31 gjordes en arkeologisk utredning, etapp II. Syftet var att ta reda på om det fanns under mark liggande fornlämningar inom området. Inga nya fornlämningar påträffades vid schaktningen.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
Inför en planerad bergtäkt inom fastigheten Sånna 1:31 gjordes en arkeologisk kartering. Den syftade till att ta reda på om det fanns ovan mark synliga fornlämningar i området eller om det fanns topografiska lägen där förhistoriska boplatser kunder förväntas förekomma.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Med anledning av en planerad solcellspark gjordes en arkeologisk utredning steg 1 år 2024. Vid utredningen påträffades bland annat två lägenhetsbebyggelser (L2024:7416 och 7417), vilka antikvariskt bedömdes som fornlämningar, en husgrund från historisk tid (L2024:7415), samt ett område med fossil åker (L2024:7419). De båda senare bedömdes som övrig kulturhistorisk lämning. Inga områden bedömdes ha potential att påträffa fornlämningar som ej syns ovan markytan.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Grävningarna i Norrgatan var omfattande och innebar att gatumarken schaktades ur i sin helhet i området mellan Kungsgatan och Bäckgatan. Mindre ytor i Kungsgatan samt vid den nordvästra sidan av residenset ingick även i förundersökningen som omfattade sammanlagt 2000 m2. De bebyggelselämningar som framkom var framförallt källare från 1600-talet, en högmedeltida källargrop, en del av en husgrund, samt delar av ett flertal gårdsplaner. Hela stadsområdet förefaller ha tagits i bruk redan under medeltid om än på ett extensivt sätt. Vid förundersökningen påträffades även spår av verksamhet på platsen under äldre järnålder bland annat en större härd. Förmodligen har det nuvarande stadsområdet varit integrerat i det kulturlandskap från brons- och järnålder som fortfarande finns bevarat i omgivningarna runt dagens Växjö. Under hösten 2012 utfördes även en separat, mindre undersökning i samband med en reparation av en el- teleledning inom Stortorgets nordöstra del. Rapporteringen av denna har infogats i rapporten.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med nedläggning av fjärrkyla och VA i Växjö stad (RAÄ 170, Växjö sn), gjordes en arkeologisk förundersökning. Schakten berörde större delen av Kronobergsgatan, delar av Sandgärdsgatan, Storgatan, Linnégatan, Norrgatan och Kungsgatan. I södra delen av Kronobergsgatan påträffades bla. spår av ett stolpburet hus som daterades till tidigmedeltid. Det är den äldsta kända bebyggelselämningen inom stadsområdet och möjligen var den samtida med den äldsta domkyrkan. Utöver det framkom lergolv och gropar från 1200-tal och högmedeltid, liksom ett flertal källare från tiden före 1658, samt från 1700- och 1800-tal.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Vid bytet av fjärrvärmeledningar gjordes en arkeologisk schaktningsövervakning inom den medeltida staden Växjö (RAÄ 170:1). Undersökningen omfattade parkeringsplatsen söder om Smålandspostens hus, den östra sidan av Linnégatan i avsnittet framför Domkyrkan, samt korsningen mellan Linnégatan och Sandgärdsgatan. Längs hela ledningssträckan grävde man i ett äldre ledningsschakt. Någon dokumentation hade dock inte gjorts när den första fjärrvärmeledningen grävdes ned. Ett flertal sektioner med bevarade kulturlager framkom. De flesta av dem bedömdes vara avfalls- eller utfyllnadslager. Makrofossilanalys gjordes på jordprov tagna ur lager som legat i anslutning till Guldsmedsbäcken. Ett av proven var från den äldsta bevarade markhorisonten där det fanns ett rikligt inslag av träflis och näver, troligen från tidig byggnation i området. En 14C-analys daterade detta lager till perioden 1310 till 1430 e. Kr. I den norra delen av Linnégatan framkom en del av en stengrund som bör ha ingått i Klockargårdens boställe. I den östra sidan av Linnégatan framkom ytterligare en stengrund som bör ha legat inom samma tomt.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
En arkeologisk undersökning i form av en schaktövervakning genomfördes i januari 2025 inom gravröset RAÄ Linneryd 190:1 (L1953:661). Undersökningen genomfördes med anledning av att E.ON Energidistribution AB skulle ta bort och ersätta en befintlig elstolpe nära lämningen. Den äldre stolpen gick ner 1,1 m i marken. Strax under marknivå fanns en stenskoning som stöd till stolpen. Gropen som grävdes vid schaktningen var 1,8 m djup, 2 m lång och 1 m bred. Schaktmassorna detekterades med metalldetektor. Inga fynd eller kulturlager framkom. Bedömningen är att stenhögen som ligger närmast stolpen är ett röjningsröse. Gravrösets ytterkant ligger ca 10 m från stolpen och gravröset är omgärdat med röjningsrösen.[sv]
Investigation
Efterundersökning [sv]
I augusti 1953 hittades fynd från bondestenåldern i en grustagsslänt i Klint, Traryds socken. Fynden bestod av en tjocknackig, håleggad flintyxa och skärvor av snörornerad keramik. Några av skärvorna låg på ursprunglig plats och det verkade som om kärlet legat upp och ner, ca 30 cm under nuvarande markytan. Jan Erik Anderbjörk besiktigade fynden i mars 1955 och konstaterade att det rörde sig om en flatmarksgrav. På grund av snö och tjäle kunde fyndplatsen inte undersökas vid tillfället. Detta skedde istället i maj 1955. Den norra kanten av graven var då fortfarande bevarad. Det framgick att graven haft ett djup av minst 0,25 m och den var ca 1 m bred i profilen. Fyllningen bestod av jordblandat grus.[sv]
Investigation
Inventering [sv]
I samband med att Vägverket på 1990-talet ville förbättra framkomligheten utmed vissa grusvägar i länet, gjordes en utredning där syftet var att beskriva vägarnas olika kulturhistoriska värden.[sv]
Investigation
Schaktkontroll [sv]
I samband med nedläggning av en elledning förbi gravfältet L1954:5372, kyrkogården, samt platsen för Hornaryds medeltida kyrka L1954:5677, gjordes en arkeologisk schaktningsövervakning. Den berörde fastigheterna Boatorp 1:10, Hornaryd 9:1, 1:3, 8:1 och 2:2 m.fl. I schakten förbi kyrkoplatsen påträffades två fragment bränt ben, delar av en terrasskant, ett stolphål, en grop, samt ett mindre antal stenkoncentrationer, bl.a. möjliga spår av en husgrund och en äldre stenlagd yta, troligen en väg. Det gjordes även två fynd av rödgods. Huvuddelen av de senare anläggningarna och fynden låg i anslutning till den äldre bytomten L1954:6587.[sv]
Investigation
Inventering [sv]
Material från fornminnesinventeringen 1993 & 1995. RAÄ 203:1, 313:1, 287:1 och 190:1. Boplatskontexter.[sv]
Investigation
Inventering [sv]
Investigation
Work in progress...