101 to 120 of 457 hits.
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med byggnationen av Växjö flygplats i Öjaby år 1973 undersöktes och borttogs ett röse med en hällkista, tre runda samt en kvadratisk stensättning (RAÄ 34 i Öjaby socken). Hällkistan, som undersöktes första gången av Knut Kjellmark år 1909, innehöll fyra flintdolkar samt tre sekundärgravar, vilka med fyndet av en dubbelknapp daterades till äldre bronsålder. I samma sekundärgrav skall dock även ett fragment av en benkam av järnålderstyp ha framkommit. År 1973 framkom det ett par meter Ö om kistan en bronspincett och en bronskniv utan synbart samband med en begravning. I Ö kanten av röset låg två skålgropsstenar och runt om röset fem sekundärgravar med brända ben. I två av dem fanns bland annat var sin glaspärla daterad till romersk järnålder. Det fanns även kulturlager, fynd och boplatsspår av mellanneolitisk karaktär inom undersökningsområdet. Alla fynd utöver en skålgropssten (M 67745) finns på SHM.
RAÄ Öjaby 35, som låg något sydöst om gravfältet, utgjordes av en stensättning och en brandgrop. Stensättningen omfattade 41 gravgömmor och datererades till yngre bronsålder. Brandgropen undersöktes av Carl Wibling år 1892 (inv. nr 9410:22) och skall då ha bedömts vara daterad till romersk järnålder.[sv]
RAÄ Öjaby 35, som låg något sydöst om gravfältet, utgjordes av en stensättning och en brandgrop. Stensättningen omfattade 41 gravgömmor och datererades till yngre bronsålder. Brandgropen undersöktes av Carl Wibling år 1892 (inv. nr 9410:22) och skall då ha bedömts vara daterad till romersk järnålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med rätning av vägen mellan Lagan - Vittaryd - Dannäs, gjordes en arkeologisk delundersökning år 1957. Grav 13 och 14 undersöktes och togs där efter bort. I grav 13 framkom en kantkedja och ett 0,35 m tjockt brandlager. I detta fanns rester av grävbålet i form av brända trästockar från två horisontella och ett vertikalt lager. Det fanns även krukskärvor, 1 järnnit, två glaspärlor, bronsringar, en nyckel, järnfragment och brända ben. I grav 14 framkom brända ben, 1 spjutspets, järnfragment och flintskärvor.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med en ledningsdragning genom gravfältet RAÄ 12:1 genomfördes en arkeologisk förundersökning. Gravfältet omfattar ett hundratal högar och bör dateras till yngre järnålder. Förundersökningen genomfördes på en mindre sträcka inom gravfältets nordöstra del. Ledningen skulle här gå mellan två av gravarna. I schaktet framkom ett stolphål samt delar av en två meter lång nedgrävning. Den senare kan möjligen ha varit en skelettgrav. För att undvika ingrepp i denna misstänkta grav ändrades ledningsdragningen något, varvid förundersökningen resulterade i att några gravkonstruktioner inte blev skadade. Inga fynd tillvaratogs.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Gravfältet RAÄ 60 ligger inom en tomt. I samband med en eventuell exploatering gjordes en extensiv förundersökning med meterrutor i gravfältets norra del (som ej skulle exploateras vid tillfället) och i den södra delen gjordes en förundersökning med maskin. I den norra delen påträffades stensättningar i rutorna och spår av begravningar i form av brända ben och en bronstorne till ett spänne. Två av benen daterades till vendeltid. I områdets södra del påträffades en stensättning som lämnades kvar, men inga boplatslämningar eller kulturlager framkom.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
I samband med rätning av vägen mellan Lagan-Vittaryd-Dannäs gjordes en arkeologisk delundersökning år 1957. Grav 13 och 14 undersöktes och utöver brända ben och rester av gravbålet framkom pärlor och andra fynd från yngre järnålder. Efter undersökningen togs de båda gravarna bort.[sv]
Investigation
Antikvarisk kontroll [sv]
År 1977 grävdes ledningar i vägen mellan Växjö och Ör och dessa gick rakt igenom gravfältet RAÄ 60:1 i Öjaby. I ledningschaktet framkom en förmodad brandgrav med brända ben och ett 70 meter långt kolbemängt kulturlager. Undersökningen rapporterades aldrig, men år 2004 gjordes en enklare rapportsammanställning i Riksantikvarieämbetets försorg. Med hjälp av den kunde de då försvunna kol- och jordproverna återfinnas på Smålands museum år 2022. M 67971 omfattar ett kolprov och tre jordprov, men inga brända ben tillvaratogs vid undersökningen.[sv]
Investigation
Ytplockning [sv]
I slutet av maj år 1890 hittades stora bitar av brända ben och kol, liksom ett antal järn- och bronsfragment vid lägenheten Vägaholm i Tånnö socken. Fynden ska ha påträffats ungefär 10 steg från landsvägen och en fot under markytan. Fyndets exakta position är oklar men enligt Ortnamnsregistret låg Vägaholm på Norrtorps ägor.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför anläggandet av en ny kyrkogård på Hovshaga i Växjö gjordes en undersökning av röste RAÄ 127:1 i Växjö socken år 1979. Utöver en centralgrav med brända ben (F4) framkom ytterligare tre sekundära gravar (F3, F7 och F9), varav en var placerad i en stenkista över centralgraven. Övriga fynd var ett bronsföremål och en koncentration av keramik. Undersökningen rapporterades endast som en sammanställning år 2005. Röset daterades till yngre bronsålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Med anledning av planerad byggnation på Gripagårdsområdet i Lenhovda, Uppvidinge kommun, genomförde Smålands museum en arkeologisk utredning (steg 1 och 2) av två områden. Schaktgrävning visade att det norra området innehöll boplatslämningar (RAÄ 39:2). Det södra innehöll rösen (RAÄ 39:1). Två av dessa undersöktes. I anläggning nr 1 påträffades bränt ben, som bedömdes vara ett fragment av en mänsklig överarm. Anläggning nr 28 innehöll en kistliknande konstruktion, men inga ben påträffades.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Då bostäder planerades i Gripagårdsområdet gjordes en sk. frivillig arkeologisk utredning. Inget av arkeologiskt intresse framkom inom det aktuella området NV om RAÄ Lenhovda 39:2.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför byggnation inom Gripagårdsområdet i Lenhovda, gjorde Smålands museum en arkeologisk utredning år 1993, då man identifierade en förhistorisk boplats. År 1994 gjordes en förundersökning av boplatsen, med målet att avgränsa och karakterisera den. Man fann stolphål som tolkades som rester av ett långhus av mesulatyp. Några daterande fynd framkom inte. C-14-datering visade på aktivitet under senmesolitikum, senmesolitikum/tidigmesolitikum, samt mellersta bronsålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en byggnation inom Gripagårdsområdet i Lenhovda gjordes en frivillig arkeologisk utredning i form av en fosfatkartering. Proverna visade på områden med förhöjda värden varför schaktning med antikvarisk medverkan föreslogs.[sv]
Investigation
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
Gripeberg - vallanläggning från bronsåldern. Under år 2012 gjordes en forskningsundersökning inom fornborgen Gripeberg utanför Växjö. Undersökningar gjordes även år 2007 och 2009 och rapporterades separat, men den aktuella rapporten sammanfattar även de två tidigare delundersökningarna. Sammantaget visade undersökningarna att Gripeberg var en betydligt äldre och mer komplex lämning än vad som tidigare gjorts gällande. Utöver de synliga stenvallar som delvis omgärdar den branta bergshöjden, finns ett flertal anläggningar under mark. De utgörs av stenpackningar som hänger samman i en storskalig konstruktion innanför murarna. Hela anläggningen verkar vara anlagd under bronsåldern, inom en period som omfattar minst 1200 år. Sammanfattningsvis bedöms anläggningen vara en så kallad vallanläggning med ett kultiskt och religiöst sammanhang, snarare än en skyddsbefästning.[sv]
Investigation
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
2009 års undersökning av fornborgen Gripeberg resulterade i flera spännande resultat. De stärkte hypoteserna från 2007 års undersökning och framförallt gav resultaten anläggningen en mer komplex karaktär. Undersökningen av den norra muren kunde, trots det begränsade dateringsunderlaget, stärka arbetshypotes att det fanns en tyngdpunkt i anläggandet och utnyttjandet av fornborgen under yngre bronsålder. Den norra och södra muren hade därmed samtida dateringar och uppvisade dessutom en likartad karaktär och uppbyggnad. Resultaten visade också att fornborgens norra del hade en tidigare okänd inre stenskonstruktion, som gav intryck av att kunna innehålla gravar. Direkt under den norra muren framkom ett deponerat fynd. Det utgjordes av ett medvetet slaget bergartsfragment med slipade och prickhuggna ytor. Resultaten visade även att murverket möjligen inte haft någon ingång. Det stärkte, tillsammans med dateringen och framkomsten av den inre stenpackningen, hypotesen om fornborgen som en möjlig gravhägnad eller vallanläggning.[sv]
Investigation
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
Under hösten 2007 genomförde Smålands museum en mindre arkeologisk forskningsundersökning av fornborgen Gripeberg. Projektets målsättning formulerades utifrån två ståndpunkter. Det första syftet
var att försöka klargöra borgens karaktär, funktion och datering, samt förstå det sammanhang i vilket den ingått. Det andra syftet var att driva undersökningen med en tydlig pedagogisk vinkling. Undersökningen genomfördes tillsammans med medlemmarna i Kronobergs arkeologiska förening och deltagare
i projektet Skog & Historia. Sammanlagt deltog ett 40-tal amatörer under de två veckor som undersökningen pågick. Projektet visade att den södra muren anlagts under yngre bronsålder och att den västra muren, med en helt annan karaktär, var historisk. Vid undersökningen framkom ett antal stenpackningar som antogs kunna vara förhistoriska gravar. Anläggningen bedömdes också ha haft en annan betydelse än som försvar.[sv]
var att försöka klargöra borgens karaktär, funktion och datering, samt förstå det sammanhang i vilket den ingått. Det andra syftet var att driva undersökningen med en tydlig pedagogisk vinkling. Undersökningen genomfördes tillsammans med medlemmarna i Kronobergs arkeologiska förening och deltagare
i projektet Skog & Historia. Sammanlagt deltog ett 40-tal amatörer under de två veckor som undersökningen pågick. Projektet visade att den södra muren anlagts under yngre bronsålder och att den västra muren, med en helt annan karaktär, var historisk. Vid undersökningen framkom ett antal stenpackningar som antogs kunna vara förhistoriska gravar. Anläggningen bedömdes också ha haft en annan betydelse än som försvar.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Till följd av utvidgningen av en grustäkt inom fastighetens Bogersro 3:45, gjordes år 1968 en arkeologisk undersökning. Den omfattade en rektangulär anläggning av klumpstenar och en domarring. Dessa tycks motsvara platsen för nuvarande RAÄ Östra Torsås 6:3 och 6:1. I den rektangulära anläggningen, som i rapporten benämns anläggning 1, fanns ett brandlager och en central stenpackning. I brandlagret framkom bronsfragment, järnnitar, järnspik, ett bryne, brända ben och kol. Domarringen, som i rapporten benämns anläggning 2, bestod av sex kvarvarande klumpstenar, samt en kantkedja av mindre stenar. Inom denna var ett brandlager samt en central stenpackning. Under denna framkom en nitbricka, en järnspik och brända ben. I kantkedjans sydvästra del framkom även en sekundärgrav med ett bryne och brända ben. Sydväst om anläggning 2 var en sekundärgrav med fynd av ett bryne och brända ben.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Vid vårplöjning år 1992, påträffades två fläckar av sot och kol i en åker söder om gravfältet Gullhögarna (Dädesjö 401). Platsen undersöktes samma dag av Smålands museum. Den första fläcken visade sig härröra från botten av en brandgrav. Anläggningen (som benämndes A17) bestod av ett kraftigt sotigt lager med enstaka brända ben och kolbitar. Den andra sotfläcken påträffades i sydvästra delen av åkern och bedömdes som recent. Året därpå påträffades minst nio härdplatser på samma åker. Fornlämningen tolkas nu som flatmarksgravfält och fick RAÄ-nummer 402:3. På rapporten står det dock RAÄ 401-402.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Orsak till undersökningen var planer på att uppföra ett bostadshus i den norra delen av Hagatorpet (L2023:3183). Fornlämningen var redan innan undersökningen skadad och nästan hela undersökningsområdet var redan mycket påverkat. Topografin på plats tydde på att någon slags markberedning troligen redan hade utförts inom fornlämningen. Det är okänt när detta kan ha skett. Avsaknaden av äldre fynd i undersökningsområdet stärker den tolkningen. De olika fynden från platsen är övervägande järnskrot i dåligt skick och av allmän karaktär, vilket inte ger någon lokal koppling till platsen eller någon personlig koppling till någon av de boende på torpet. Bedömningen i fält är att inget av fynden är äldre än 1850 eller ha något större vetenskapligt eller pedagogiskt värde, och bedöms därför kunna selekteras bort efter dokumentation.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Då röset skadats i samband med en stentäkt gjordes en arkeologisk undersökning år 1943. Kistan var orienterad NÖ-SV och var troligen mellan 6,5 och 6,9 m lång. Några av takhällarna i södra och norra änden var blottade när undersökningen påbörjades. Båda gavelhällarna lutade starkt utåt. Två av de västra sidohällarna lutade något inåt. Fyllningen som bestod av grus och intill 0,3 m stora stenar, nådde upp till 0,4 m under takhällarna i kistans södra del. Ca 10-20 cm under markytan i kistans norra och och södra ände, låg spridda skärvor av brända ben i ett diffust brandlager. I södra delen fanns några urneskärvor. Det mesta av gravgodset fanns under brandlagret i två olika nivåer, brandlagrets undre gräns var dock svår att iaktta vid undersökningen.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med utvidgningen av en grustäkt inom Norratorp 1:3 år 1973, gjordes en arkeologisk undersökning av en hällkista från yngre stenålder. Hällkistan låg i en flack stensättning och i botten av graven hittades bland annat fyra flathuggna pilspetsar.[sv]
Investigation
Work in progress...