121 to 140 of 259 hits.
Provundersökning [sv]
År 1928 genomfördes en arkeologisk provundersökning inom Kronobergs slottsruin (Växjö 93:1). Undersökningen genomfördes av dr. Knut Kjellmark på uppdrag av Föreningen för Kronobergs slottsruins bevarande och vård, och rapporten färdigställdes år 1929. Vid provundersökningen gävdes ett schakt genom skyddsvallen utanför slottets östra länga. Schaktet, som var 3,5 m brett, placerades i hörnet mot den nordöstra kanonrondellen och det drogs i rät vinkel mot stranden till ca 0,5 m över Helgasjöns yta. För att undvika rasrisk grävdes schaktet inte i botten halvvägs mellan östra muren och stranden. Vallen var uppbyggd av sand och ej naturlig. Flertalet fynd framkom i en 4 x 2,5 m stor avfallshög (1), nedanför en rökgång eller avloppstrumma i muren. Det 0,5 m tjocka lagret var sot- och kolrik och delades upp i en övre (a, 0-0,3 m) och en undre (b, 0,3-0,5 m) del. Mitt på vallen, 25 m söder ut framkom ytterligare en avfallshög (2), som även den undersöktes och sållades. Detta kulturlager var dock relativt tunt.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
Åren 1935 - 1943 gjordes omfattande konserverings- och restaureringsarbeten på Kronobergs slottsruin (RAÄ 93 i Växjö sn) och i samband med det även arkeologiska undersökningar. De genomfördes i och utanför slottet, i vallgraven, liksom på Stall- och Vaktholmen. Undersökningarna rapporterades aldrig, men fynden som framkom omfattade byggnadsdetaljer, vapen- och rustningsdetaljer, jakt- och fiskedetaljer, redskap för hantverk och jordbruk, dräktfragment och läderföremål, hästutstyrsel, delar av köks- och serveringsföremål, så väl som vardagsföremål och personliga ting. Saker som ger en bild av livet under 1400-talet till mitten av 1600-talet.
I skriftligt material förekommer namnet Kronoberg första gången år 1351 som manerio episcopi Kronobergh, alltså som biskopens huvudgård. Namnet antyder genom tyskans krone – befästning, att gården redan då kan ha fått någon enklare form av försvarsverk. Om manerio episcopi Kronobergh låg på platsen för borgen, eller platsen för dess närliggande ladugård, är dock inte klarlagt. Först på 1440-talet finns det skriftliga belägg för befästningsarbeten i sten på borgen och även det äldsta arkeologiska fyndmaterialet är från 1400-talets första hälft. Om en äldre träborg kan ha byggts på ön är dock oklart. Sannolikt gjordes 1930- och 40-talets arkeologiska undersökningar inte till kulturlagrens botten.
Den äldsta borgen vi känner till från platsen var en kastellborg med hörntorn, ett stengrundshus, samt enklare träbyggnader placerade i en kvadratisk form. Efter Gustav Vasas reformation och det efterföljande bondeupproret som kommit att kallas för Dackefejden, var Kronoberg inte längre en biskopsborg utan centrum för ett kungligt fögderi. Borgen förstärktes därför på 1540-talet med starka murar, kraftiga hörnrondeller och vallgrav. Det blev en modern Vasaborg som skulle förhindra inhemska uppror och danska härjningar mot den växande centralmakten i Stockholm. Redan under 1600-talets första hälft minskades dock slottets betydelse som gränsfästning mot Danmark. Underhållet blev eftersatt och tegel bröts från slottet, trots att det fortsatte att vara centrum för ståthållaren och skatteindrivningen i södra Småland. I samband med 1634 års inrättande av landshövdingeämbetet, vilket innebar ett system där ämbetsmän fick lön istället för gods och gårdar, valde landshövdingen att bo på Kronobergs kungsgård och senare i de nya ämbetslokalerna vid Växjö stortorg. Slottet användes slutligen för administrativa uppgifter eller som ekonomihus, men efter freden i Roskilde år 1658 bör det helt ha mist sin funktion som gränsfästning och år 1681 var slottet helt i ruiner (Tuulse 1951).[sv]
I skriftligt material förekommer namnet Kronoberg första gången år 1351 som manerio episcopi Kronobergh, alltså som biskopens huvudgård. Namnet antyder genom tyskans krone – befästning, att gården redan då kan ha fått någon enklare form av försvarsverk. Om manerio episcopi Kronobergh låg på platsen för borgen, eller platsen för dess närliggande ladugård, är dock inte klarlagt. Först på 1440-talet finns det skriftliga belägg för befästningsarbeten i sten på borgen och även det äldsta arkeologiska fyndmaterialet är från 1400-talets första hälft. Om en äldre träborg kan ha byggts på ön är dock oklart. Sannolikt gjordes 1930- och 40-talets arkeologiska undersökningar inte till kulturlagrens botten.
Den äldsta borgen vi känner till från platsen var en kastellborg med hörntorn, ett stengrundshus, samt enklare träbyggnader placerade i en kvadratisk form. Efter Gustav Vasas reformation och det efterföljande bondeupproret som kommit att kallas för Dackefejden, var Kronoberg inte längre en biskopsborg utan centrum för ett kungligt fögderi. Borgen förstärktes därför på 1540-talet med starka murar, kraftiga hörnrondeller och vallgrav. Det blev en modern Vasaborg som skulle förhindra inhemska uppror och danska härjningar mot den växande centralmakten i Stockholm. Redan under 1600-talets första hälft minskades dock slottets betydelse som gränsfästning mot Danmark. Underhållet blev eftersatt och tegel bröts från slottet, trots att det fortsatte att vara centrum för ståthållaren och skatteindrivningen i södra Småland. I samband med 1634 års inrättande av landshövdingeämbetet, vilket innebar ett system där ämbetsmän fick lön istället för gods och gårdar, valde landshövdingen att bo på Kronobergs kungsgård och senare i de nya ämbetslokalerna vid Växjö stortorg. Slottet användes slutligen för administrativa uppgifter eller som ekonomihus, men efter freden i Roskilde år 1658 bör det helt ha mist sin funktion som gränsfästning och år 1681 var slottet helt i ruiner (Tuulse 1951).[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Vid den förundersökning som gjordes år 2015 i Kronobergsgatan, framkom spår efter människors liv och arbete. Alltifrån förkolnade sädeskorn från de första jordbrukarna för 6000 år sedan till stolphålen efter den första elektriska gatubelysningen från slutet av 1800-talet. Under en stensatt väg från medeltiden fanns också en äldre hålväg som antagligen är betydligt äldre än Växjös stadsrättigheter från år 1342.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför byggnationen av ett nytt bostadsområde på söder i Växjö gjordes en arkeologisk utredning, etapp I. Syftet var att söka efter ovan mark synliga fornlämningar och att avgränsa den fossila åkermarken RAÄ 273, som delvis gick inom exploateringsområdet. Utredningen skulle även klargöra om det fanns boplatslämningar i anslutning till Växjösjöns tidigare strandlinje. Flera lämpliga områden föreslogs att gå vidare till arkeologiska utredningar, etapp II.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför byggnationen av ett nytt bostadsområde på söder i Växjö gjordes en frivillig arkeologisk utredning. Då delar av det tänkta byggnationsområdet sträckte sig in i den fossila åkermarken RAÄ 273, gjordes även en mindre förundersökning. Utredningens resultat visar att under mark dolda fornlämningar förekom inom området. På en markerad förhöjning påträffades fyra tämligen kraftiga stolphål. Dessa stolphål var symetriskt placerade och stammar sannolikt från ett förhistoriskt hus. Även andra, mer diffusa, lämningar påträffades på förhöjningen. Ett av områdena där Smålands museum förordade en arkeologisk förundersökning utgjordes av en liten höjdrygg i anslutning till den forna strandlinjen. Förundersökningen visade att det fanns en boplats under markytan, med spår av härdar, härdgropar, stolphål, gropar, kulturlager och fynd av flinta och keramik.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Under hösten 2004 gjordes en särskild arkeologisk undersökning inom kvarteret Biskopshagen i Växjö. Den omfattade en boplats med tillhörande gravar från brons- och järnåldern, som var placerad på ett tidigare näs i Växjösjön. En ovanlig placering för regionen. Platsen hade använts tillfälligt men återkommande under senneolitikum till äldre bronsålder. Först under perioden yngre bronsålder till förromersk järnålder etablerades en mindre gård med tillhörande gravar, fossil åkermark och avfallsytor på platsen. Gravarna var placerade på en naturlig, låg och långsträckt höjdrygg med uppstickande berghällar. De var låga stensättningar som inte syntes alls innan grästorven togs bort. Gemensamt för dem var att ingen innehöll någon synlig begravning i form av brända ben. I stensättningarna fanns fynd i form av slaget stenmaterial. Bland annat en kvartsitkärna, ett så kallat lövknivsavslag, en slipad bergartsyxa, en knacksten och ett stort avslag i flinta.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av planerad byggnation inom kv. Boplatsen i Växjö, utförde Smålands museum en förundersökning i augusti 1994. Undersökningen omfattade 2,5 hektar. Två större anläggningskoncentrationer kunde avgränsas. De bedömdes representerar boplatsytor. Fynd av keramik daterades till perioden yngre bronsålder - äldre järnålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Under sommaren 1995 genomförde Smålands museum en arkeologisk slutundersökning inom kv. Boplatsen på Hovshaga norr om Växjö centrum. Vid undersökningen framkom ett tiotal hus och konstruktioner från en eller två gårdar som funnits inom området under brons- och äldre järnåldern. Undersökningsområdet låg på en åker öster om Gamla Kronobergsvägen. Ett av husen var ett tvåskeppigt långhus medan de andra husen var treskeppiga. Förutom huslämningar hittade arkeologerna skärvor av keramik och avslag av flinta och kvarts. I ett av stolphålen fanns en större mängd brända sädeskorn.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför nybyggnation i kvarteret Djäknen 4 i Växjö utfördes en större undersökning 1986. Den berörde RAÄ 170:1, stadslagret innehållande resterna av Växjö medeltida och senare stadskärna. Tyvärr har aldrig resultaten från den här stora och viktiga undersökningen publicerats i någon rapport.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med en planerad byggnation inom Kv. Fyren i Växjö gjordes en arkeologisk förundersökning. Syftet var att avgränsa den fossila åkermarken RAÄ 199:1 och undersöka om den var samtida med de omkringliggande gravarna från brons- och järnåldern. Dateringar från röjningsrösen och terrasskanter inom området visade att marken odlats och stenröjts under förromersk järnålder, samt romersk järnålder och folkvadringstid.[sv]
Investigation
Provundersökning [sv]
Inför nybyggnation på rivningstomten kv. Lejonet i Växjö (RAÄ 170:1) gjordes år 1977 och 1978 en provundersökning och en arkeologisk undersökning. Området omfattade 100 + 250 kvm låg i tomtens norra del. Vid undersökningen framkom fynd från mitten av 1300-talet till 1970-talet samt byggnadsskeden från 1600-talet till år 1845. Någon rapport skrevs aldrig men en rapportsammanställning gjordes år 2005.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Efter en eldsvåda år 1984 gjordes en arkeologisk undersökning inom Kv. Lejonet 4. Tomten ligger centralt i den medeltida staden (RAÄ 170:1 i Växjö socken), men undersökningens ambitionsnivå var ändå mycket begränsad. Vid undersökningen framkom fynd och anläggningar från 1600 - 1800-tal, medan lagren från 1300 - 1600-tal var mycket komprimerade och fyndfattiga.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
När detaljplanen skulle ändras i utkanten av Markaryds tätort, gjordes en arkeologisk utredning. Den syftade till att ta reda på om det fanns någon fornlämning under marken på ett läge i terrängen som bedömdes vara mycket lämpligt för stenåldersboplatser. Utredningen visade genom fynd av flinta och spår av en härd, att det fanns en boplats från stenålder inom området.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med att ett nytt hyreshus skulle byggas inom Kv. Nordstjernan, gjordes en arkeologisk förundersökning år 2002. Området låg strax utanför det medeltida stadsområdet (RAÄ 170, Växjö sn). De aktuella delarna av tomten var tidigare obebyggda och syftet var att undersöka om det fanns spår av äldre lämningar under mark. Undersökningen visade att området sannolikt togs i burk för odling och bete under 1600 - 1700-talet. I södra delen av undersökningsområdet framkom en stenhusgrund, som fortsatte in på nästa tomt söder ut. Av fyndmaterialet att döma bör huset ha uppförts under slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet, men dess placering stämmer inte överens med husen på någon historisk karta.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför uppförandet av ett villaområde på Hovshaga utfördes en arkeologisk undersökning år 1991. Tidigare provgrävningar hade konstaterat bebyggelselämningar, och ett kolprov daterades till ca 300 f.Kr. Undersökningen omfattade ett område på ca 3 hektar. Några direkta huslämningar påträffades inte. Av de 28 anläggningar som dokumenterades var de flesta härdar/härdgropar och kokgropar. Det fanns även en stensamling som tolkades som en möjlig grav.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av att Växjöhem AB planerade att uppföra bostäder i kvarteret Nyelund, Växjö, så utförde Smålands museum en arkeologisk förundersökning. Området är fornlämningsrikt. Vid undersökningen framkom boplatsindikationer på två ställen. Det fanns också röjningsrösen och en stensträng. Dateringarna representerade minst två olika tidsskeden: Äldre bronsålder och förromersk järnålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med en planerad byggnation inom Kv. Östregård och boplatsen 346:1 i Växjö socken, genomfördes en arkeologisk undersökning år 1996.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med kommunens planer att bygga bostäder inom kvarteret Östregård i Växjö utfördes en arkeologisk förundersökning. Denna visade dels att det fanns lämningar från en förhistorisk boplats med stolphål, gropar och härdar, dels lämningar från den historiska gården Östregård.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med byggnationen av nya studentbostäder vid Linnéuniversitetet i Växjö, gjordes en särskild arkeologisk undersökning inom boplatsen RAÄ 351 i Växjö socken. Vid undersökningen framkom tio huskonstruktioner. Bebyggelsen hade ett äldsta skede i tidig förromersk järnålder, men bebyggelsens tyngdpunkt inföll inom perioden folkvandringstid och vendeltid, ca 400-700 e Kr. Byggnaderna omfattade såväl bostadshus som uthus och enklare skjulkonstruktioner. Några av de mindre husen tolkades som uthus dit särskilda aktiviteter knutits så som tröskning, textilproduktion och eventuellt bakning. Av husen från den folkvandringstida/vendeltida fasen har fyra bedömts vara boningshus med möjliga fähusdelar. På boplatsen fanns också ett antal blästugnar där man producerat järn. Ugnarnas datering sammanföll med boplatsskedet i folkvandringstid/vendeltid. Bebyggelsen har under den här perioden tolkats som en gårdsenhet vilken byggts om vid ett antal tillfällen. Bebyggelsestrukturen tycks inte ha varit reglerad eller uppbyggd efter någon igenkännbar gårdsstruktur. Odlingsekonomin baserades på jordbruk och boskapsskötsel och i de analyser av makrofossil som gjordes återspeglade såväl odling som bete. Makrofossilanalysen antydde också att flersäde kan ha förekommit, trots att man för Smålands inlands del annars inte brukar tala om flersäde förrän i sen tid. Bebyggelsen under folkvandringstid/vendeltid utgjorde en viktig länk i den bebyggelsehistoriska utvecklingen på Telestadsområdet. Gårds-bebyggelsen verkar ha utgjort ett mellanled i utvecklingen från en mer spridd bebyggelse under bronsålder och äldre järnålder mot en koncentration av bebyggelsen i vikingatid, då man flyttade mot övre delen av Telestadshöjden. På höjden anlades de yngre järnåldersgravfälten och där kom även den medeltida bytomten att ligga.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med utbyggnaden av Linnéuniversitetet i början av 2000-talet gjordes en arkeologisk förundersökning inom de förhistoriska boplatsområdena RAÄ 351 (senare uppdelad i kv. Professorn och kv. Prefekten) och RAÄ 352, Växjö socken.[sv]
Investigation
Work in progress...