121 to 140 of 765 hits.
Inventering [sv]
Investigation
Inventering [sv]
RAÄ Markaryd 197:1. M 67982 omfattar 11 bitar av flinta. På fornsök står det: På stranden upphittades ett 10-tal flintavslag, varav ett par brända samt en liten skivskrapa. Dessutom ett kvartsavslag.[sv]
Investigation
Inventering [sv]
Fynd som framkommit i samband med fornminnesinventering i Skatelöv socken.[sv]
Investigation
Inventering [sv]
Enligt fornsök: I schaktkant på kullens SV sida påträffas ett flintavslag av sydskånsk flinta, samt iakttogs tämligen rikligt med skörbränd sten. Foto finns på fornsök. Registrerades 2012-02-26[sv]
Investigation
Inventering [sv]
I samband med fornminnesinventering framkom 1 flintspån samt skörbränd sten i en avbanad yta vid en sportstuga.[sv]
Investigation
Inventering [sv]
Fynd i form av ett avslag av Kristianstadsflinta samt ett kvartsavslag. Enligt fornsök: Boplats, okänd utsträckning. I grustagskant i grustagets SSV del påträffades inom ett par m2 ett flintavslag av Kristianstadsflinta, ett kvartsavslag, samt iakttogs en härd i täktkanten ca 0,5 m under markytan. Härden innehåller kol, sot och skörbränd sten. Registrerades 2004.[sv]
Investigation
Inventering [sv]
I samband med RAÄ:s dornminnesinventering år 2004 påträffades boplatsen Hinneryd 155:1. Fynden utgjordes av ett 20-tal flintfragment och av dem togs 9 stycken tillvara på Smålands museum. De utgjordes av avslag, mikrospån, en stickel och flinta med retuscher.[sv]
Investigation
Efterundersökning [sv]
I samband med markberedning för Hanalslövs skidanläggning år 1983 skadades domarringen RAÄ Lekaryd 75:1. Vid undersökningen hade alla åtta klumpstenar tagits bort och markytan var omrörd och tillplattad. Ytan undersöktes med ett krysschakt, men inga spår av eventuella gravar gick att upptäcka.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med att fastigheten Försvarsgården 1 gjordes om till förskola gjordes en arkeologisk förundersökning och undersökning. Den äldsta verksamhet som kunde knytas till området var tegelslagning. I området norr om huvudbyggnaden påträffades en stor mängd felbränt tegel och rester från en raserad tegelugn. Materialet var använt som fyllning i grundkonstruktion. Massornas renodlade innehåll antyder dock att tegelugnen bör ha stått i närheten. Lagret med tegelugnsmaterial kunde 14C-dateras till mellan 1300 och 1430 e. Kr. Det är rimligt att anta att tegelugnen producerat tegel för domkyrkan.[sv]
Investigation
Schaktkontroll [sv]
När ledningar för friskvatten från Helgasjön till Växjösjön skulle läggas ned i marken 2001, gjordes en arkeologisk efterundersökning och schaktningsövervakning inom Linnéparken. I schaktet fanns ett flertal lager varav de undre visade spår av Växjösjöns tidigare högre strandkant. Huvuddelen av fynden och lagren daterades till perioden 1600 - 1700-tal. Det framkom också en stensatt väg från kyrkogården till Ingelstadsvägen som anlagts någon gång under 1600-talet. Platsen ligger i anslutning till RAÄ 170, men har inget eget nummer. Gränsen för RAÄ 170 har heller inte ändrats.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
I samband med planerad bebyggelse inom området Kampen i Växjö, gjordes en fosfatkartering som syftade till att upptäcka under mark liggande boplatser. Karteringen visade att det fanns en höjd i områdets sydöstra del som ansågs vara intressant ur bosättningssynpunkt. Även i norr var fosfatvärdena högre. Utifrån resultaten föreslogs att en arkeologisk provundersökning skulle göras inför en eventuell exploatering.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
På grund av planerad husbyggnation gjordes en fosfatkartering inom två ytor av stg 1215 i Växjö. Höga fosfatvärden konstadterades och en antikvarisk kontroll förordades.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
I samband med ombyggnation av vägkorsningen 880-897 vid Stockekvarn gjordes en fosfatkartering. Värdena bedömdes så höga att en antikvarisk kontroll av området förordades.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med att väg 831 planerades att läggas om gjordes en fosfatkartering mellan Ronnebyån i väster till den sydvästra gården i Uganäs. Vägomläggningen gick förbi en fyndplats (RAÄ Hovmantorp 10:1) och en förmodad boplats där det tidigare hittats fynd av flinta (RAÄ Hovmantorp 10:2). Analysen visade på förhöjda värden i anslutning till boplatsen.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
Inför en planerad exploatering inom södra Telestadsområdet gjordes en fosfatkartering år 1987. Karteringen syftade till att lokalisera under mark liggande, förhistoriska boplatslämningar. Utifrån resultaten gjordes bedömningen att provundersökning behövdes inom de aktuella områdena. Det fosfatkarterade området omfattar bland annat boplatsen Växjö RAÄ 218:1.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
I samband med den planerade nysträckningen av väg E4 förbi Traryd, delsträckan 7/600-9/600 gjordes en fosfatkartering där tio prover togs. Värdena visades sig vara mycket låga.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med en exploatering gjordes en arkeologisk förundersökning av de fossila åkermarksområdena RAÄ Söraby 151:1 och Söraby 228 utanför Växjö. Inom RAÄ Söraby 228, som bestod av ett 20-tal röjningsrösen, undersöktes tre röjningsrösen varav två daterades. Det ena till vendeltid och det andra till perioden yngre bronsålder/förromersk järnålder. RAÄ 151:1 bestod enligt FMIS av ett 50-tal röjningsrösen inom en ca 380 x 100 meter (N-S) stort område. Vid den nu genomförda förundersökningen kunde dock inga av dessa röjningsrösen bekräftas. I samband med sökschaktning inom de båda fossila åkermarksområdena påträffades inga under mark dolda lämningar eller fynd.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med breddning av väg 25 mellan Alvesta och Växjö gjordes en arkeologisk förundersökning som berörde den fossila åkermarken RAÄ Öja 149:1. Syftet var i första hand att lokalisera eventuella boplatslämningar inom det berörda området, och i andra hand att datera anläggningstiden för åkermarken. Varken boplatsmaterial eller anläggningar utöver de tidigare kända röjningsrösena framkom. Tre röjningsrösen delundersöktes för hand och ur två kunde kolprover tillvaratas. Dateringarna var samstämmiga såtillvida att röjningsrösena härstammade från efterreformatorisk tid. Eftersom inga fynd eller anläggningar framkom i undersökningsområdet, och då den aktuella delen av den fossila åkern kunnat åldersbestämmas, föreslogs inga ytterligare antikvariska åtgärder.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
För att få en övergripande bild av den fossila åkermarken i Kronobergs län och för att få ett diskussionsunderlag för hur lämningarna ska hanteras antikvariskt, skapades projektet Fossilt landskap i modern tid – en diskussion om fornlämningsmiljöer i småländsk skogsmark. Arbetet var den inledande delen av projektet, som utgjorde en GIS-analys av fornlämningsbilden i länet utifrån FMIS. Förutom att ge en övergripande bild av fornlämningslandskapet, syftade undersökningen till att se hur den fossila åkermarken fördelade sig i länet, hur stor yta den omfattar och vad den innehåller för andra typer av lämningar. För att värdera den fossila åkermarken i Kronobergs län har jämförelser gjorts med situationen i övriga Sverige och det ingår även en diskussion om förutsättningarna för jämförelser med situationen i Europa.[sv]
Investigation
Work in progress...