141 to 160 of 762 hits.
Kartering [sv]
Under två dagar i december 2018 respektive mars 2019, gjorde Kulturparken Småland en frivillig arkeologisk fotodokumentation av markytan under golvet i den så kallade Borgstugan på Kronobergs slottsruin (RAÄ 93 Växjö socken). Dokumentationen skedde i samband med arbetet att byta ut det gamla trägolvet mot ett nytt och den syftade till att utreda om det fanns några bevarade kulturlager och anläggningar, eller om allt grävdes i botten i samband med Paul Bobergs undersökningar på 1930- och 40-talet. Efter rensning fotodokumenterades hela golvytan och väggarna upp till fönstrens övre del. Fotona lades sedan samman till en digital 3D-bild. Med hjälp av Paul Bobergs fältdokumentation och Armin Tuulses sammanfattande tolkning av borgens utveckling (1951), har den nu aktuella arkeologiska fotodokumentationen gjort det möjligt att återfinna de anläggningar som Boberg och Tuulse beskrev. Detta trots att betongplintarna från 1900-talets golvläggning har skadat fornlämningen. Det har även gått att finna anläggningar som Boberg aldrig dokumenterade, liksom att tolka enstaka anläggningar som han beskrev utan närmare tolkning samt, att konstatera att det finns bevarade, fyndförande kulturlager kvar.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av en planerad exploatering har en förundersökning genomförts inom delar av gravfältet L1953:7856 och fastigheten Öjaby 4:7. Inom förundersökningsområdet fanns minst 17 gravar/stensättningar och 11 av dessa rensades fram helt eller delvis. Ingen av gravarna undersöktes, men vid framrensningen hittades brända ben vid och på sex av stensättningarna. Benmaterialet utgjordes av både människo- och djurben. Vid en av stensättningarna hittades en vit pärla. Fyra brända ben daterades till perioden vendel- och vikingatid.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under en dag i september 2021 genomfördes en schaktövervakning inom fastigheten Kårestad 2:11 i Växjö kommun. Den syftade till att undvika skador på gravfältet L1955:8056. Fornlämningen med sina 65 gravar daterade till järnålder, bedömdes vara av stort kulturhistoriskt och vetenskapligt intresse. Genom en omplacering av schakten kunde ingrepp på fornlämningen förhindras. I övrigt iakttogs inga tidigare okända lämningar på platsen som var av antikvariskt intresse.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
På grund av en planerad exploatering inom fastigheten Furuby 2:70 och den fossila åkern RAÄ Furuby 79:1, genomfördes en arkeologisk förundersökning. Inom den fossila åkern som kunde konstateras vara skadad, påträffades två delvis bevarade röjningsrösen. Inget av dem daterades och inga boplatsanläggningar eller andra tidigare okända arkeologiska kontexter.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
I samband med utbyggnaden av Glasrikets golfklubb karterades delar av ett område med fossil åkermark år 1999. Området benämndes RAÄ Gårdsby 190, men ändrade senare beteckning till RAÄ Växjö 241:1. Syftet var att skapa ett underlag för bedömning av ytterligare antikvariska åtgärder[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför planerna på en golfbana i Fylleryd utanför Växjö gjordes en arkeologisk utredning steg 1 år 1992. Den omfattade kartstudier och fältinventering. Utredningen visade att området var komplext och omfattade både fornlämningar och kulturhistoriska lämningar. Bland annat den fossil åkermarken Gårdsby 168:1, Växjö 241:1 och rösena Gårdsby 162:1-2.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under 1994 genomfördes en förundersökning och utredning etapp II inom bana 15 och 8 på Glasrikets golfklubb. Syftet var att ta reda på om det fanns under mark liggande fornlämningar där. Förundersökningsområdet låg inom fossil åkermark, men inga boplatslämningar eller andra förhistoriska lämningar påträffades inom de planerade streckningarna av banorna.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med planerna på en ny driving range vid Glasrikets Golfklubb inom Fylleryd 1:1 och 2:1 utanför Växjö, gjordes en arkeologisk förundersökning. Ett område med fossil åkermark samt tre gravar kom att beröras, men undersökningen syftade endast till att avgränsa den fossila åkermarken och utröna om där fanns under mark liggande boplatslämningar. Det framkom 11 stolphål, 4 härdar eller härdrester, 5 gropar och 4 störhål. Ett stolphål har daterats till senare delen av mesolitikum, samt en härd till vikingatid/tidig medeltid.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med utbyggnaden av Glasrikets golfbana genomfördes en arkeologisk förundersökning inom ett område med fossil åkermark benämnt RAÄ 190 i Gårdsby socken. (Fornlämningen bytte sedan benämning till RAÄ Växjö 241:1). Undersökningens syfte var att klargöra odlingslämningarnas karaktär och att försöka datera dem. Undersökningen visade att området odlats under perioden äldre bronsålder - äldre järnålder, liksom under historisk tid.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av utbyggnad av Fylleryds golfbana (Glasrikets golfklubb), utförde Smålands museum en förundersökning på en del av den fossila åkermarken RAÄ 186. Inom området fanns fornlämningar av olika karaktär och från olika tider. I norra delen stensättningen RAÄ 188, från äldre järnålder-yngre bronsålder. Den fossila åkermarken daterades till 1500 f.Kr. - 1000 e.Kr. Två härdar daterades till senare delen av mesolitikum.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
När Glasrikets golfbana skulle byggas ut i början på 2000-talet, berördes ett antal odlingslämningar inom Fylleryd 1:1 och 2:1. Dessa karterades, fotograferades och beskrevs i en kulturhistorisk dokumentation. Inga undersökningar eller radiometriska dateringar gjordes, men röjningsrösena bedömdes vara från en äldre, möjligen förhistorisk period och en yngre, historisk period.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Då Glasrikets golfklubb beslutat att lägga en driving range inom delar av fornlämning 186, ett fossilt åkermarksområde, gjordes en särskild arkeologisk undersökning år 1997. Genom undersökning av röjningsrösen fick man en bättre bild av den agrara utvecklingen i Fyllerydsområdet.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med utbyggnaden av Glasrikets golfbana utförde Smålands museum år 2001 en särskild arkeologisk undersökning av en stensättning kallad RAÄ 188:2 i Gårdsby socken. Dateringarna gav spridda resultat och det är svårt att veta om stensättningen ska tolkas som grav, ett skärvstensröse eller röjningsröse.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med utfyllning av strandområdet vid sjön Trummens norra strand gjordes en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning. Bakgrund till undersökningen var ett tidigare fynd av stora mängder av rostade sjönötsskal (Trapa Natans) och träkol i detriusgyttja. En upptäckt som gjordes i samband med en analys av sjöns postglaciala utveckling (Diegerfeldt 1972). Kolet daterades till ca 6000 f. kr. och fynden tolkades som att det kunde ha funnits en stenåldersbpolats i närområdet. Vid 1976 års undersökning påträffades en stor mängd sjönötsfrukter, men inga som var förkolande. Inte heller några förhistoriska föremål framkom. Om det funnits en boplats i anslutning till sjön Trummen, kan den ha legat högre upp i det nu bebyggda området för St. Sigfrids sjukhus.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Galgelyckan nämns på Växjös kartor fram till mitten av 1800-talet. Det är platsen för Växjös äldsta kända avrättningsplats (Växjö 348:1). Antagligen användes den främst under 1600- och 1700-talet, men ingen vet säkert när avrättningarna startade där. År 2000 fanns det önskemål om att förtäta bebyggelsen i norra Växjö och därför gjordes en arkeologisk förundersökning av området, som idag är en park. Vid undersökningen framkom skelettgravar som innehöll lämningarna efter två individer. Arkeologerna fann även spår av boplatser från järnåldern och bronsåldern (RAÄ Växjö 359).[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
När parkeringen vid gamla domprostgården i Växjö skulle byggas om, grävdes ett mindre schakt 1 m under dagens marknivå. Ytan låg i anslutning till det medeltida stadslagret RAÄ Växjö 170:1 (nu inom RAÄ Växjö 339:2). En arkeologisk utredning gjordes i form av en schaktningsövervakning, men inga förhistoriska eller medeltida spår fanns bevarade.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
Med anledning av att gamla domprostgården i Växjö skulle dräneras om, genomfördes en arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. Gamla domprostgården ligger delvis inom by- /gårdstomten (RAÄ Växjö 339:2). Syftet var att förhindra att fornlämningen skadades, samt att på ett vetenskapligt sätt dokumentera eventuella delar som ej kunde undvikas vid schaktningsarbetet. Gamla domprostgården i Växjö har haft sitt nuvarande utseende sedan 1700-talet, med undantag för en kort period vid sekelskiftet, 1800–1900. Däremot har platsen tillhört domprosten sedan andra halvan av 1500-talet. Numera ägs huset av VÖFAB vilka även var exploatör för arbetet.Tiden då byggnaden fungerat som järnvägsrestaurang hade satt tydliga spår men även betydligt äldre lämningar påträffades vid arbetet, bland annat en stensyll som tros vara resterna av den tidigare domprostgården, vilken låg på platsen fram till mitten av 1700-talet. I fyndmaterialet fanns även en fot från en trefotsgryta[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I augusti 1973 gjordes en mindre undersökning av grundmurarna till Älghults gamla kyrka (RAÄ Älghult 100:1). Arbetet var en del i kunskapsuppbyggnaden inför arbetet med verket Sveriges kyrkor och bekostades av Älghults kyrkoråd och Älghults hembygdsförening. Den gamla kyrkans sakristia fanns bevarad eftersom den var byggd av sten, men övriga delar av kyrkan var borttagna. Kyrkan kunde följas i skrift till 1639, men när den ursprungligen byggdes är okänt. Endast koret och delar av långhusets N mur kunde rensas fram, då resterande delar låg under modernare gravar. Kyrkans grundmurar var kraftiga vilket visar att man troligen planerat för att bygga hela kyrkan i sten, men år 1770 beskrevs den som en träkyrka. Spår av röd färg kan tyda på att den varit utvändigt rödfärgad. Jorden inne i koret var mycket omrörd och stenarna var sannolikt rester av murade gravkammare samt ev. grunden till ett altare. Fynd av spik, glas, takskiffer, kisthandtag och -plåtar, samt kopparmynt från 1600- och 1700-tal framkom. Baserat på valvtypen i den bevarade sakristian bedömdes den stora träkyrkan kunna vara byggd på 1400-talet. En äldre och mindre träkyrka kunde dock ha funnits på platsen.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med byggnationen av en gång- och cykelväg förbi "Strykjärnet" gjordes en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med byggnationen av en ny skola i östra Alvesta, genomfördes en arkeologisk utredning steg 2 samt förundersökning under 2024. Arbetet föranleddes av en kartanalys. På platsen låg tidigare frälsegården Gärdesgården. I kartmaterialet kan gården följas från tidigt 1700 tal fram till mitten av 1800 talet då den tycks avvecklas och nya bebyggelseenheter anläggs i närområdet. En av dessa är torpet Johanneslund som berördes av den arkeologiska utredningen. Vid platsen för Gärdesgården påträffades ett flertal kontexter och fynd som kunde kopplas till bebyggelsen, däribland ett försilvrat spänne i cu-leg. En härd kunde dateras till 1474–1636 e. Kr. Torpet Johanneslund låg i anslutning till Gemlavägen, både norr och söder om vägen. Torplämningen var starkt påverkad av avfall och kabeldragningar. Torpets historia kan följas i de skriftliga källorna från tidigt 1800-tal och drygt 100 år framåt.[sv]
Investigation
Work in progress...