161 to 180 of 259 hits.
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad utbyggnad av Ljungby nordvästra industriområde gjordes en arkeologisk utredning i två steg. Den visade att det fanns två tidigare okända områden med fossil åkermark. Dessa fick beteckningen RAÄ 121:1 och 122:1 (Ljungby sn). Inom området fanns även den tidigare kända fornlämningen RAÄ 119:1. Utredningen omfattade också sökschakt efter boplatslämningar, men inga boplatsspår framkom.[sv]
Investigation
Ytplockning [sv]
År 2011 gjordes fynd vid plöjning på fastigheten Möcklagård 1:1 på Bolmsö. Fynden registrerades som boplatserna RAÄ 216-218 samt fyndplatsen RAÄ 219.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av en planerad industribyggnation genomfördes en arkeologisk förundersökning i anslutning till RAÄ 23:1-2 och 138 i Traryds socken. RAÄ 23 utgjordes enligt fornminnesregistret av en skeppssättning och ett område med fossil åkermark och RAÄ 138 av en boplats från äldre jägarstenåldern. Syftet med den aktuella förundersökningen var dels att avgränsa boplatsen, dels att undersöka om det fanns ytterligare gravar eller boplatslämningar inom förundersökningsområdet. Resultatet visade att boplatsen RAÄ 138 inte sträckte sig in i det aktuella undersökningsområdet och att den fossila åkermarken RAÄ 23:2 i själva verket utgjordes av ett förhistoriskt gravfält.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Vid ombyggnationen av väg E4 låg fornlämning 65, en stensättning i vägens sträckning. Runt om den låg ett område med fossil åkermark som omfattade röjningsrösen, stensträngar, hak, terrasskanter och stenröjda ytor. Stensättningen visade sig vid undersökningen vara ett röjningsröse och inte en grav. Möjligen var det efter det som lämningen bytte benämning till RAÄ 256 i Markaryd socken. RAÄ Markaryd 247, hade en första röjningsfas under medeltid, sannolikt samtidigt som enheten Brånhult tillkom. Den andra odlingsfasen var från sentida odling.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av att en ny sträckning av väg E4 skulle dras förbi Markaryd, gjordes under sommaren år 2002 en arkeologisk förundersökning av stenåldersboplatsen RAÄ 68:1 i Markaryd socken.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Undersökningarna år 2001 föranleddes av den planerade omläggningen av det mindre vägnätet längs väg E4 strax söder om Strömsnäsbruk. Dessa gjordes i sin tur i samband med utbygganden av väg E4 till motorvägsstandard. Förundersökningarna berörde RAÄ 110:1 (tidigare omr. 30:1) och 115:1 (tidigare omr. 29:III) i Traryd socken, Kronobergs län. Dessutom berördes ytterligare tre fornlämningar som benämns område 28, 30:I – II, även de i Traryd socken. Fornlämningarna utgjordes i samtliga fall av fossil åkermark. Undersökningarna syftade till att klargöra fornlämningarnas preliminära brukningstid, bevarandegrad och karaktär. Dessutom var syftet att undersöka om andra typer av lämningar, främst boplats- och/eller järnframställningslämningar fanns inom ett antal av områdena. Arbetet med karteringen av fornlämningarna påvisade inte några ytterligare strukturer eller formelement i åkermarken annat än röjningsrösen. Sammanlagt undersöktes och dokumenterades nio röjningsrösen. Dateringarna föll inom främst två tidsperioder: romersk järnålder - vikingatid och medeltid - nyare tid. De dominerande dateringarna till järnålder stämmer väl överens med tidigare undersökningar av röjningsröseområden längs väg E4. Tre av områdena med fossil åkermark var markberedda, vilket skadat fornlämningarna i olika hög grad. Inga andra typer av fornlämningar påträffades vid undersökningarna. Vidare arkeologiska åtgärder föreslogs inom område 28, 29:III och 30:II, samt vidare kvartärgeologiska undersökningar inom område 28.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför utbyggnaden av väg E4 förbi Markaryd, utförde Smålands museum år 2002 en förundersökning i Brånhult. Tre fornlämningar registrerades. RAÄ Markaryd 65 (en stensättning?), RAÄ 66 (två tjärdalar), samt RAÄ 67 (en fyndplats eller boplats). Sedan dess har 65 och 66 utgått. Endast ett fåtal fynd framkom på boplatsen.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med nybyggnationen av väg E4 förbi Markaryd framkom en stenåldersboplats (RAÄ 70:1) på en holme i en våtmark. Då endast ett fåtal fynd och inga anläggningar framkom vid för-undersökningen, bedömdes vidare arkeologiska insatser inte nödvändiga.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför ombyggnad av nätet av småvägar kring väg E4 vid Markaryd, undersöktes fossil åkermark inom Gräsholma 4:6, 4:17 och Klint 2:38. Områdena fick benämningen omr. 28 och 30:II och senare RAÄ 135 och 136 i Traryd socken. Inga fynd gjordes, men prov togs för datering och vedartsbestämning. Inom RAÄ 135 låg tyngdpunkten i odlingsröjningen under perioden romersk järnålder - vikingatid. Inom RAÄ136 låg tyngdpunkten inom perioden vikingatid - medeltid.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Smålands museum utförde under hösten 2004 en arkeologisk slutundersökning av stenåldersboplatsen RAÄ 68:1, Markaryd sn. Undersökningen föranleddes av en planerad nybyggnation av väg E4. De preliminära resultaten från undersökningen tydde på att fornlämningen utgjordes av en boplatslämning från äldre stenålder. Troligen stammade fynden från ett tämligen kortvarigt nyttjande av platsen. Vid undersökningen påträffades en tydlig stenkonstruktion som troligen utgjorde resterna av ett vindskydd eller en hydda.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med att planeringen av en ny industritomt inom fastigheten Ulvaryd 1:64 samt ombyggnaden av väg E4 byggdes vid Markaryd, gjordes två förundersökningar. Det övergripande syftet med dem var att öka kunskapen kring regionens agrara lämningar genom att klargöra odlingslämningarnas karaktär, omfattning och datering. Förundersökningen skulle även besvara frågan om det fanns boplatslämningar i anslutning till den fossila åkermarken i området, samtidigt som förutsättningarna för en kvartärgeologisk analys skulle undersökas. Vid förundersökningen framkom agrara lämningar bestående av röjningsrösen, terrasskanter och stensträngar. Enligt 4 stycken 14C-dateringar verkade den första uppodlingsfasen infalla under romersk järnålder och den andra brukningsfasen under medeltiden. Inom området återfanns också lämningar från senare tid. Ingen särskild undersökning förordades.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med ombyggnation av väg E4 förbi Markaryd gjordes en särskild arkeologisk undersökning av en medeltida skogsgård (RAÄ Markaryd 276) med järnframställning (RAÄ Markrayd 274 & 279) och fossil åkermark (RAÄ Markaryd 75:1). På 1200-talet kom en familj till Högahylte. De röjde undan den täta bokskogen och bakom huset anlade de långsmala tegar för odling och betesmarker. Förutom jordbruk och boskapsskötsel försörjde man sig på att tillverka och sälja järn och kolstål, främst till Danmark. Mycket såldes på marknader eller i handelsstäder där man kunde köpa eller byta till sig andra varor. Analys av keramikskärvor som hittades på gården visar att man dukade med fat som var tillverkade i Helsingborg. Efter bara 100 eller 150 år övergavs gården. Antagligen är den ett typiskt exempel för hur den medeltida kolonisationen kan ha fungerat i stora delar av Småland. Inom området fanns även senare historiska lämningar i form av tjärrännor (RAÄ Markaryd 13 & 281), en kolbotten (RAÄ Markaryd 275), samt spår av en boplats från stenåldern (RAÄ Markaryd 278).[sv]
Investigation
Schaktkontroll [sv]
År 1985 förordades en antikvarisk kontroll i samband med ombyggnad av den enskilda vägen mellan Marsjö-Öjarp och Bolmen. Vägen gick i anslutning till gravfältet RAÄ Annerstad 5:1 och väster om vägen låg 6-7 gravlika anläggningar, varav 4 stycken snittades med maskin. Under en av anläggningarna togs 14C-prov från utspritt kol och under en annan ett 14C-prov från en sotfläck. Ytterligare ett 14C-prov togs från en sotfläck mellan anläggningarna. I rapporten definieras inte anläggningarna men det är sannolikt att man funderat över om det var gravar eller odlingslämningar, då det på påsen för kolprov 1 står att kolet kom från ett röjningsröse. Inget av proverna verkar ha daterats.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I Mästreda, Sjösås socken (RAÄ 101:1), ligger en av Kronobergs läns två kända husgrunder från förhistorisk tid. Platsen omges av myter, och enligt en tradition var stengrunden i själva verket en pestkyrkogård. Efter att grunden skadats av markberedning, utförde Smålands museum 1981 en provundersökning, tillsammans med medlemmar ur Sjösås-Drev-Hornaryds hembygsförening. Undersökningen fortsatte sedan 1982-86. Vid starten av undersökningen utgick man från att huset var ett bostadshus från folkvandringstiden (ca 400-600 e.Kr.), baserat på likheten med stenhusgrunder på Öland. Stengrunden i Mästreda är ca 27x9 meter lång. Murarna är raserade, men har varit ca 1 meter breda. De är murade i skalmursteknik. Ingångar finns mitt på södra långväggen och på västra kortväggen. I husets västra halva finns en konstruktion, som tolkats som en härd. Den består av en liggande stenhäll samt två kantställda hällar jämte en del kringspridda hällfragment, ca 1,5 m x 1,2-0,7 m. I västra halvan av huset fanns också kulturlager. Man tolkade det därför som att människor bott i den västra delen av huset och djuren i den östra. Fyndmaterialet var sparsamt, bl.a. keramikskärvor, slagg, en knack/malsten, harts, ett bronsbleck, brynen, samt en bit flinta. Dateringarna från 80-talet var väldigt spridda. Härden daterades till tidig-mellanneolitikum, några stolphål visade sig vara relativt moderna. Andra dateringar hamnade i järnålder och yngre bronsålder. Under 1980-talet behövdes en stor mängd kol för C14-dateringar, vilket gjorde dem mindre exakta. I en artikel i Sjösåsboken 1991 tolkades husgrunden som ett bostadshus från neolitikum, baserat på härden och biten av flinta. Av någon anledning blev resultaten aldrig fullständigt publicerade, och 2003 användes resultaten i ett examensarbete. Utgångspunkten var att stenhusgrunden var ett kulthus från bronsåldern. I samband med detta daterades en matskorpa från keramiken, samt kol från under södra muren. Dessa daterades till romersk järnålder samt slutet av romersk järnålder - början av folkvandringstid. Slagget analyserades och det mesta klassificerades som slagger från reduktionsprocessen, d.v.s. järnframställning i blästugn. Många av dem uppvisade flera drag som är typiska för förhistoriska slagger. Endast järnframställningens tidiga processled, d.v.s. reduktionsprocessen var representerad i det undersökta materialet. Genom jämförelser med andra liknande platser och framförallt med hänsyn taget till dateringar och andra undersökningsresultat, bedömdes husgrunden inte vara ett kulthus, utan ett boningshus från järnåldern. Det skulle i så fall vara den enda kända stenhusgrunden i länet från den tiden. Frågan är dock om Mästreda-huset verkligen var ett ""normalt"" bostadshus från järnåldern, bara för att det inte är ett kulthus från bronsåldern. Något som talar emot det är ex. placeringen mitt emellan två sankmarker och den överdådiga och ovanliga konstruktionen av både huset och härden. Förhoppningsvis kan framtida forskning ge oss nya svar.[sv]
Investigation
Inventering [sv]
Föremålen från Midingsbråte glasbruk (M 68125) lämnades till Smålands museum av historieprofessor Lars-Olof Larsson i september 2006. Föremålen som består av glasskärvor och glasspill från glastillverkning, ugnsfragment, samt en järnkrok tillvaratogs år 1967 på platsen för glasbruket i Midingsbråte, vilket var i bruk en kort period på 1630-talet. Platsen jämnades med marken år 1970 (Larsson 1973:12f).[sv]
Investigation
Inventering [sv]
Midingsbråte glasbruk var i bruk under 1630-talet. Föremålen som omfattas av M 68130 lämnades till Smålands museum som lösfynd från platsen år 1958.[sv]
Investigation
Kulturhistorisk förstudie [sv]
Inför dragningen av en ny 400 kV-ledning mellan Alvesta (G-län) och Hemsjö (Bl) år 1998, utförde Smålands museum en arkeologisk kulturmiljöutredning. I samband med denna gjordes terränginventering. Utredningen resulterade i två rapporter, varav den sisa var en bilaga med objektsbeskrivningar. Senare gjordes även en utredning steg 2 av 7 stycken objekt (SM rapport 1999:7), en komplettering för utredningsalternativ 2 vid Fridafors (PM av Nylén 8/3 1999), en arkeologisk förundersökning inom RAÄ 5 i Blädinge sn (Anmälan om utförd ark und. av UV-väst (lst 220-5701-99), ett antal arkeologiska utredningar och förundersökningar längs sträckan (UV-väst 2000:36 samt en kompletterande utredning steg 1 för en ny sträckning vid Grimsnäs, Kampanäs och Fridafors (SM rapport 2000:1).[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med planerad byggnation inom norra delen av Hovshaga, norr om Växjö centrum gjordes en Arkeologisk utredning steg 1 i syfte att bedöma förekomsten av fornlämningar inom området. Utredningen omfattade kartstudier och specialinventering.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Den arkeologiska utredningen och förundersökningen omfattade bla. den fossila åkermarken och boplatsområdet RAÄ Växjö 113:1-2 (nu 316:1-2), samt lägenhetsbebyggelsen och boplatsområdet 181:1-2.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av en planerad exploatering utfördes en arkeologisk förundersökning av två röjningsröseområden, RAÄ 176:1 och RAÄ 316:1 på norra Hovshaga i Växjö. Inom RAÄ 176:1 undersöktes en stenvall som daterades till senmedeltid, samt tre röjningsrösen som daterades till äldre järnålder. Inom området fanns även ett flertal tidigare registrerade gravar, skålgropsförekomster och boplatser. Inom RAÄ 316:1 framkom sporadiska boplatsspår i form av anläggningar och enstaka härdar.[sv]
Investigation
Work in progress...