161 to 180 of 761 hits.
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av anläggandet av en gång- och cykelväg genom den fossila åkermarken RAÄ Stenbrohult 281 i Bökhult, gjordes en arkeologisk förundersöking i form av en schaktningsövervakning. Den närliggande fossila åkermarken inom kvarteret Paradiset undersöktes år 2006. Dateringen av fyra röjningsrösen visade då på en odlingsperiod som tog sin början i romersk järnålder (Nylén 2006). 2018 utfördes en arkeologisk utredning samt förundersökning i det intilliggande området Majtorp. Dateringen av tre röjningsrösen visade att åkermarken sannolikt togs i bruk under romersk järnålder och folkvandringstid. Flertalet röjningsrösen i anslutning till undersökningsområdet mättes in med GPS. Ett röjningsröse som låg inom undersökningsområdet snittades och provtogs. Röjningsröset daterades till romersk järnålder/ folkvandringstid. Vid schaktningen påträffades även en kokgrop, men tyvärr framkom inget daterbart material i den.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Sweco har genomfört en arkeolsogik utredning för del av planerad gång- och cykelväg längs Ryssbysjöns västra strand, invid gravfältet RAÄ Ryssby 35:1. Sökschaktning genomfördes inom en 160 meter lång sträcka. Ingen fornlämning har påträffats som föranleder vidare arkeologiska åtgärder.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med en planerad gång- och cykelled utmed väg 555 mellan Ljungby och Mjälen gjordes en arkeologisk utredning steg 2 inom åtta utredningsobjekt samt förundersökning av ett område med fossil åker (L1955:9638). Totalt togs 52 sökschakt upp inom de olika områdena och fyra anläggningar påträffades. Tre av dem registrerades i kulturmiljöregistret. En härd (L2021:2650) undersöktes i plan och profil och daterades till äldre järnålder. Avgränsningen för röjningsröseområdet L1955:9638 justerades och en stenmur
registrerats (L2021:2667) i anslutning till området. Inom det aktuella förundersökningsområdet bedömdes dock ingen del av den registrerade fossila åkern finnas kvar. Utifrån resultatet förordades inga vidare arkeologiska åtgärder.[sv]
registrerats (L2021:2667) i anslutning till området. Inom det aktuella förundersökningsområdet bedömdes dock ingen del av den registrerade fossila åkern finnas kvar. Utifrån resultatet förordades inga vidare arkeologiska åtgärder.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Två arkeologiska utredningar har genomförts på uppdrag av Ljungby kommun inför en ny planerad gång- & cykelväg längs väg 555 mellan Mjälen och Tannåker samt en vattenledning mellan Mjälen, Tannåker och Bollstad. Fältarbetet har innefattat inventering och sökschaktning med maskin samt grävning av provrutor för hand. Inventeringen resulterade i att fem nya övriga kulturhistoriska lämningar registrerades, en stenmur ett röjningsröse, en fyndplats med fynd av flinta samt två husgrunder. Husgrunderna återfinns på laga skifteskarta över Hölminge, upprättad år 1862, men inte på äldre kartor. Totalt grävdes 67 schakt och 4 provrutor inom utredningsområde för gång- och cyckelväg längs väg 555. Inom två områden påträffades sammanlagt tre härdbottnar. Dessa undersöktes och borttogs inom ramen för utredningen. Härdarna har fått den antikvariska bedömningen ingen antikvarisk bedömning och har därmed inget skydd enligt kulturmiljölagen. Härdbottnarna tolkas som förhistoriska men då inga övriga boplatsspår påträffades i anslutning till dessa, föreslogs inga fortsatta arkeologiska insatser och inte heller någon 14C-datering. Inom utredningsområdet för vattenledning Tannåker-Bollstad bedömdes inte några områden som potentiella lägen för under mark dolda lämningar, varför ingen
sökschaktsgrävning genomfördes längs denna sträcka. Vattenledningen Tannåker-Bollstad kommer dras genom boplats L1954:7356. Boplatsen är sedan tidigare störd av en mindre asfalterad väg som leder ner till vattnet. Vid denna lämning måste en ansökan
om intrång i fornlämning göras.[sv]
sökschaktsgrävning genomfördes längs denna sträcka. Vattenledningen Tannåker-Bollstad kommer dras genom boplats L1954:7356. Boplatsen är sedan tidigare störd av en mindre asfalterad väg som leder ner till vattnet. Vid denna lämning måste en ansökan
om intrång i fornlämning göras.[sv]
Investigation
Kulturhistorisk förstudie [sv]
I samband med utvecklingsarbete för Gemla samhälle i Öja socken, önskade Växjö kommun en fördjupad kulturhistorisk analys av två områden inom Gemla och byn Getaskärv. I detta sammanhang önskade kommunen fördjupa kunskaperna om kulturlandskapets karaktär inom de aktuella områdena, samt vilka konsekvenserna för kulturlandskapet skulle bli om översiktsplanens samrådsförslag genomfördes. Arbetet omfattade två ytor inom planområdet, vilka främst präglades av agrar verksamhet och agrart bebyggelse. Den kulturhistoriska karaktärsbeskrivningen omfattade alltså inte hela planområdet.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför planerna på en utökad täktverksamhet i Gertrudstorp 1:7 gjordes en kartering av ett område med fossil åkermark kallat RAÄ Mistelås 89:1. Enstaka möjliga boplatslägen pekades ut och det bedömdes inte finnas några gravar inom området.[sv]
Investigation
Inventering [sv]
Föremålen från Gettersö intresserade arkeologer redan under 1800-talet, men först 2014 gjordes en mer modern studie av platsen. Fornlämning Annerstad 125:1 är en boplats från yngre stenåldern, med spår av en grupp människor som vi benämner gropkeramiker. Namnet kommer av hur de dekorerade sin keramik. Dessa människor levde huvudsakligen utmed Sydsveriges kuster under perioden 3 200 – 2 300 f. Kr. Till skillnad från bönder och boskapsskötare i inlandet var gropkeramikerna fiskare och säljägare. Det kan man se både på deras redskap och genom DNA från deras ben. Vad gjorde dessa människor på en liten ö i södra Bolmen och hur var deras kontakt med människorna runt omkring? Detta och mycket annat har arkeologen Carl Persson undersökt i en förstudie om boplatsen på Gettersö.[sv]
Investigation
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
I maj år 2016 genomfördes en publik arkeologisk forskningsundersökning inom den gropkeramiska bolatsen på Gettersö i Bolmen (RAÄ 125, Annerstad socken). Undersökningen gjordes i form av en studiecirkel för allmänheten. För att göra så lite skada som möjligt på fornlämningen grävdes ett 15-tal rotvältor. Ansvariga för undersökningen var Kulturparken Småland och Carl Persson Fornforskaren AB. Som medarrangörer var även Kronobergs arkeologiska förening. Undersökningen visade att boplatsspår förekom på hela ön, över 143 meters ekvidistans. En höjd som motsvarar vattennivån under mellanneolitikum. Fyndmaterialet av flinta, keramik och bergart lämpade sig väl för analyser som visade att olika aktiviteter gjorts på olika delar av ön. Utöver fynden från den gropkeramiska boplatsen framkom även historiska spår av järnframställning och metallhantverk inom en begränsad yta på ön (Alering & Persson 2017).[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Som ett första steg inför planerna på en golfbana i Klavreda, gjordes en arkeologisk utredning steg I. Den hade formen av en inventering där flera nya forn- och kulturlämningar, samt möjliga boplatslägen registrerades. Bland annat RAÄ Nottebäck 138:1, 139:1, 140:1, 141:1.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför planerna på en golfbana i Klavreda gjordes en arkeologisk utredning i två steg. Efter en inventering där flera nya forn- och kulturlämningar, samt möjliga boplatslägen registrerats (AUI) gjordes en utredning steg II inom ett möjligt boplatsområde (omr 1). Resultaten visade att det inte fanns några förhistoriska eller medeltida lämningar under mark.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med att Markaryds kommun planerade ett kombinerat golf- och fritidshusområde i Traryds socken, gjordes ett första steg av en arkeologisk utredning. Den omfattade fältinventering av området, liksom kart- och arkivstudier. Vid utredningen framkom två nya fornlämningar i form av fossil åkermark (RAÄ Traryd 92:1) och en tjärränna. Det framkom även en mängd kulturhistoriska lämningar i form av kolbottnar, kolarkojor, äldre vägar, stenbroar och torplämningar. Fem större områden bedömdes också vara lämpliga lägen för förhistoriska boplatser och för dem förordades en arkeologisk utredning, steg II.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför planerna på en öppen bergtäkt inom Gräsholma 2:11 gjordes en arkeologisk utredning år 1996. Denna visade att det fanns en fornlämning inom området (RAÄ Traryd 114:1) i form av fossil åkermark.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med byggnationen av Växjö flygplats i Öjaby år 1973 undersöktes och borttogs ett röse med en hällkista, tre runda samt en kvadratisk stensättning (RAÄ 34 i Öjaby socken). Hällkistan, som undersöktes första gången av Knut Kjellmark år 1909, innehöll fyra flintdolkar samt tre sekundärgravar, vilka med fyndet av en dubbelknapp daterades till äldre bronsålder. I samma sekundärgrav skall dock även ett fragment av en benkam av järnålderstyp ha framkommit. År 1973 framkom det ett par meter Ö om kistan en bronspincett och en bronskniv utan synbart samband med en begravning. I Ö kanten av röset låg två skålgropsstenar och runt om röset fem sekundärgravar med brända ben. I två av dem fanns bland annat var sin glaspärla daterad till romersk järnålder. Det fanns även kulturlager, fynd och boplatsspår av mellanneolitisk karaktär inom undersökningsområdet. Alla fynd utöver en skålgropssten (M 67745) finns på SHM.
RAÄ Öjaby 35, som låg något sydöst om gravfältet, utgjordes av en stensättning och en brandgrop. Stensättningen omfattade 41 gravgömmor och datererades till yngre bronsålder. Brandgropen undersöktes av Carl Wibling år 1892 (inv. nr 9410:22) och skall då ha bedömts vara daterad till romersk järnålder.[sv]
RAÄ Öjaby 35, som låg något sydöst om gravfältet, utgjordes av en stensättning och en brandgrop. Stensättningen omfattade 41 gravgömmor och datererades till yngre bronsålder. Brandgropen undersöktes av Carl Wibling år 1892 (inv. nr 9410:22) och skall då ha bedömts vara daterad till romersk järnålder.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
I samband med rätning av vägen mellan Lagan - Vittaryd - Dannäs, gjordes en arkeologisk delundersökning år 1957. Grav 13 och 14 undersöktes och togs där efter bort. I grav 13 framkom en kantkedja och ett 0,35 m tjockt brandlager. I detta fanns rester av grävbålet i form av brända trästockar från två horisontella och ett vertikalt lager. Det fanns även krukskärvor, 1 järnnit, två glaspärlor, bronsringar, en nyckel, järnfragment och brända ben. I grav 14 framkom brända ben, 1 spjutspets, järnfragment och flintskärvor.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med en ledningsdragning genom gravfältet RAÄ 12:1 genomfördes en arkeologisk förundersökning. Gravfältet omfattar ett hundratal högar och bör dateras till yngre järnålder. Förundersökningen genomfördes på en mindre sträcka inom gravfältets nordöstra del. Ledningen skulle här gå mellan två av gravarna. I schaktet framkom ett stolphål samt delar av en två meter lång nedgrävning. Den senare kan möjligen ha varit en skelettgrav. För att undvika ingrepp i denna misstänkta grav ändrades ledningsdragningen något, varvid förundersökningen resulterade i att några gravkonstruktioner inte blev skadade. Inga fynd tillvaratogs.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Gravfältet RAÄ 60 ligger inom en tomt. I samband med en eventuell exploatering gjordes en extensiv förundersökning med meterrutor i gravfältets norra del (som ej skulle exploateras vid tillfället) och i den södra delen gjordes en förundersökning med maskin. I den norra delen påträffades stensättningar i rutorna och spår av begravningar i form av brända ben och en bronstorne till ett spänne. Två av benen daterades till vendeltid. I områdets södra del påträffades en stensättning som lämnades kvar, men inga boplatslämningar eller kulturlager framkom.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
År 1954 gjordes en arkeologisk undersökning av grav 214 inom gravfältet Kånna högar (RAÄ Kånna 24:1). Högen var 11 m i diameter, 1,3 m hög och delvis bortschaktad i östra delen. Den centrala brandgravar var dock intakt och innehöll ett skifferbryne, flintfragment, en järnkniv, järnfragment och en järnring samt mycket brända ben. Undersökningen av grav 302 sköts upp på obestämd tid.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med att en ny väg skulle anläggas direkt söder om gravfältet Kånna högar, gjordes en arkeologisk undersökning. I vägsträckningen framkom en stensättning eller stensamling, som dock inte med bestämdhet kunde sägas vara en grav, samt fyra härdar och en kolgrop. Det framkom också ett fåtal flintbitar och obestämbar, förhistorisk keramik. Merparten av analyserna gav en datering till förromersk järnålder (500-0 f. Kr.)[sv]
Investigation
Antikvarisk kontroll [sv]
År 1977 grävdes ledningar i vägen mellan Växjö och Ör och dessa gick rakt igenom gravfältet RAÄ 60:1 i Öjaby. I ledningschaktet framkom en förmodad brandgrav med brända ben och ett 70 meter långt kolbemängt kulturlager. Undersökningen rapporterades aldrig, men år 2004 gjordes en enklare rapportsammanställning i Riksantikvarieämbetets försorg. Med hjälp av den kunde de då försvunna kol- och jordproverna återfinnas på Smålands museum år 2022. M 67971 omfattar ett kolprov och tre jordprov, men inga brända ben tillvaratogs vid undersökningen.[sv]
Investigation
Ytplockning [sv]
I slutet av maj år 1890 hittades stora bitar av brända ben och kol, liksom ett antal järn- och bronsfragment vid lägenheten Vägaholm i Tånnö socken. Fynden ska ha påträffats ungefär 10 steg från landsvägen och en fot under markytan. Fyndets exakta position är oklar men enligt Ortnamnsregistret låg Vägaholm på Norrtorps ägor.[sv]
Investigation
Work in progress...