21 to 40 of 631 hits.
Antikvarisk kontroll [sv]
Vid ledningsdragning och byte av en transformatorstation gjordes en antikvarisk kontroll inom gravfältet Bastekullarna, RAÄ Berga 7:1. I schaktet syntes ett kolbemängt lager, men inga fynd framkom. Det gick inte att avgöra om lagret hörde samman med gravfältet från järnåldern eller den linbasta från senare historisk tid, som också fanns inom gravfältet.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför nedläggningen av en ny ledning för vatten och spillvatten, gjordes en arkeologisk utredning vid Benestad. Den aktuella ytan bedömdes vara ett bra läge för under mark liggande boplatslämningar. Endast två förhistoriska härdar framkom och inga ytterligare åtgärder var därför nödvändiga.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför planeringen av en bergtäkt inom fastigheten Berg 6:2 gjordes en arkeologisk utredning med maskinschaktning år 1993. Utredningen berörde den fossila åkermarken RAÄ Berga 41 inom exploateringsområde etapp 1.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I augusti till oktober 1993 utförde Smålands museum en slutundersökning på fastigheten Berg 6:2 i Bergs socken, Växjö kommun, Kronobergs län. Den föranleddes av planerna på att öppna en bergtäkt. Området låg på väst- och sydvästsidan av ett berg. Undersökningen berörde röjningsröseområden och en grav, vilken innehöll undersökningens enda fynd: 5 g brända ben från människa.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med en arkeologisk studiecirkel år 1991 - 1992, gjordes en arkeologisk dokumentation av några murpartier till Berga gamla kyrka. Den medeltida kyrkan revs omkring år 1820 för att ge plats åt den nuvarande kyrkan strax norr om den gamla. Två schakt grävdes för hand över långhusets sydvästra del vid torn och långhus och ett schakt över kyrkans sydöstra del vid kor och absid. Anslutningen mellan långhuset och tornet visade att dessa uppförts samtidigt, men att koret ursprungligen haft ett rakt avslut. Under absiden framkom järnslagg med bottenskållor och fastsintrad lera, sotlager, skörbränd sten, rödbränd sand, träkol och sjömalm, vilket möjligen kan tolkas som en smedja använd under kyrkans byggtid. I schakten fanns tio gravläggningar, samt fem mynt från 1600- och 1700-talet. Små putsfragment med färgspår i gult, rött och ockra framkom i anslutning till koret, vilket gav en antydan om att koret kan ha varit målat.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med nedläggande av ett nytt avloppssystem samt anläggandet av en scen inom Berga hembygdsförening på Prästtorp 1:42 i Ljungby kommun genomfördes en schaktningsövervakning. Inom ytan för hembygdsföreningens område fanns ett flertal registrerade fornlämningar. En hög (RAÄ Berga 24:1), en boplats (RAÄ Berga 63:2) samt ytterligare tre fornlämningar. Vid den genomförda schaktningsövervakningen återfanns inga arkeologiska kontexter eller fynd.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med omläggningen av trappan till Berga kyrka gjordes en arkeologisk schaktningövervakning. Resultatet visar att marken vid trappan har fyllts ut och jämnats till. I den plana etagen mellan trappavsatserna in till kyrkogården fanns spår efter en äldre nergrävning in mot kantstenen i ett ursprungligt skikt med orangeaktig sand. Sannolikt är nedgrävningen kopplad till en äldre trappkonstruktion då denna tydligt sammanföll med de större kantstenarna. I två rutor som grävdes och tangerade nergrävningen påträffades en bit av en kritpipa, ett mindre obränt benfragment samt några små bitar tegel. Denna del av trappan låg ca 1 meter under dagens marknivå för kyrkogården och även delvis utanför kyrkogårdsmuren, vilket kan jämföras med undersökningen av boplatsen Berga 64:1 år 1983, där det kunde konstateras att delar av kyrkogården hade fyllts ut med ca 1 m massor. Inga spår efter gravar påträffades men sannolikt kan de små obrända ben som hittades kopplas till kyrkogården. Inga anläggningar framkom som går att härleda till den äldre boplatsen.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför byggnation i närheten av Berga kyrka, förundersökte Smålands museum en mindre del av av boplatsen RAÄ 64:1 år 2001. Denna boplats har tidigare delundersökts år 1982 och 1984, men har aldrig avgränsats. Boplatsen daterades då till perioden 950 - 1100-tal. Utifrån resultaten av de tidigare delundersökningarna och områdets topografi antogs boplatsen kunna ha omfattat stora delar av höjden kring kyrkan. Endast en liten del av området har undersökts. Vid förundersökningen år 2001 hittades boplatslämningar som daterades till perioden folkvandringstid/vendeltid.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
År 1982 undersöktes boplatslämningar från järnåldern inom Berga kyrkogård (RAÄ Berga 64:1). Boplatsen påträffades vid grävning av en ny grav inom en ej tidigare utnyttjad del av kyrkogården. Fornlämningen var inte känd sedan tidigare och länsantikvarien beslöt då, att en undersökning skulle komma till stånd. Boplatsomrâdet låg på en en liten moränhöjd där Berga kyrka och kyrkogård legat sedan tidig medeltid. Vid undersökningen framkom ett 4x4 m stort grophus och fyndet av en sländtrissa som visar att huset bland annat annat kan ha använts för textilhantverk. Utanför huset fanns härdar för matlagning och fragment av keramikkärl. Efter att huset brunnit ner fylldes grophuset igen och täcktes av ett kulturlager. Över det fanns härdar och delgelfragment som antydde att metallhantering skett på platsen.[sv]
Investigation
Provundersökning [sv]
År 1984 provundersöktes ett större område omkring den vikingatida och tidigmedeltida boplatsen Berga 64:1, som påträffats och delundersökts redan år 1982. Totalt grävdes 37 provgropar öster och norr om Berga kyrka år 1984. Ett flintavslag och en bit svartgods, samt järn- och kopparslagg var de enda fynd som antogs representera förhistorisk tid och medeltid, medan resterande fynd var yngre. I en av provgroparna framkom också spår av en medeltida klockgjuterigrop (RAÄ Berga 313:1), som dock undersöktes separat 1985 och 1986 (se Litt. ref.).[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med planerna på att låta Växjö stad ta sitt vatten från Bergaåsen, gjordes en arkeologisk utredning steg 1 inom delområdena 1, 3 samt 4-5. Inom alla områdena fanns lämningar som bedömdes behöva genomgå arkeologisk utredning steg 2 alternativt förundersökning.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför arbetet med en ny vattenledning från från Bergaåsen i Ljungby till Kvälleberg i Växjö gjordes en arkeologisk utredning och en arkeologisk förundersökning. Inom tio utredningsområden påträffades två boplatser, en på Bergaåsen och en på Kvälleberg närmast Växjö. Däremot fanns det inte bevarade fornlämningar inom
något av de tre förundersökningsområden som tidigare utredningsgrävts. Förekomst av röjningsrösen kunde konstateras inom två områden med fossil åkermark.[sv]
något av de tre förundersökningsområden som tidigare utredningsgrävts. Förekomst av röjningsrösen kunde konstateras inom två områden med fossil åkermark.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför byggandet av den så kallade Söderleden i Ljungby gjordes en så kallad frivillig arkeologisk utredning, som syftade till att ta reda på om det fanns under mark liggande fornlämningar inom vägsträckningen. Platsens läge i anslutning till ån Lagan och närheten till ett flertal andra fornlämningar gav god grund till utredningen, men inga förhistoriska lämningar eller fynd framkom.[sv]
Investigation
Kulturhistorisk förstudie [sv]
I samband med att Skanska AB undersökte möjligheterna för täktverksamhet gjordes en översiktlig kulturlandskapsinventering inom Bergkvara 6:1. Området berörde rörjningsröseområdet RAÄ Växjö 230:1.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en planerad exploatering inom en del av fastigheten Bergkvara 6:1 i Växjö, gjordes en inledande förundersökning. En omfattade inventering/kartering, sondering av historiska källor och rekognoscering för pollenanalys, gav sammantaget en god utgångspunkt för fortsatt arbete med det aktuella området. Området bedömdes ha en hög kunskapspotential. Det stegvisa utförandet med den aktuella förundersökningen, följd av en föreslagen fördjupad förundersökning inriktad på sökschaktsgrävning, ansågs ge goda möjligheter till att få en rättvisande bild av områdets potential.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med en planerad bergtäkt inom Bergkvara gjordes en arkeologisk utredning år 1993. Fossil åkermark (RAÄ Växjö 226:1) och en kolningsgrop framkom. Den fossila åkermarken beskrevs som rösen av alla storlekar. Gravrösen täckta av odlingssten kunde inte uteslutas inom området. Oklart om ytterligare arkeologiska insatser gjordes innan exploateringen.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med att skyddstak satts upp över borgportens, in- och utsida, gjordes en arkeologisk schaktningsövervakning. Varje skyddstak bars upp av fyra stolpar som vilade på nedgrävda plintar. Schaktövervakningens syfte var att se till att inga arkeologiska värden skadades vid grävarbetet, samt att vid behov dokumentera de lager eller lämningar som framkom. Schaktövervakningen visade att det i alla schaktgropar utom en, endast fanns homogena ras- och fyllnadsmassor från marknivån och 0,4 – 0,5 meter ned. Endast i schaktgrop 2 framkom ett mörkbrunt, humöst, homogent lager på 0,3 meters djup. Det tolkades till följd av sitt fyndinnehåll av både modernt och äldre glas, som en omrörd äldre marknivå. Eventuella avsatta kulturlager finns därmed på en djupare nivå.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med restaureringsarbeten vid Bergkvara slottsruin (RAÄ Bergunda 32:1) gjordes en förundersökning i form av en mindre schaktningsövervakning. De ytor som berördes av grävningsinsatserna var mycket begränsade. I botten av det ena schaktet påträffades ett fyndförande kulturlager som innehöll ett åttiotal fragment av djurben. En osteologisk analys av benmaterialet visade att det utgjordes av matavfall. Ett djurben 14C-analyserades och daterades till senmedeltid. De flesta benen var från nöt, men även gris, får och get förekom. En liknande konsumtion dominerad av nötkött har tidigare konstaterats vid andra medeltida borganläggningar i Småland och Skåne. En isotopanalys från det daterade benet visade att nötboskapen betat i skogsmark. En tand av nöt visade även slitage som tyder på hypoconulid, en ärftlig förändring av tänderna som är vanlig inom små, isolerade boskapspopulationer. En överrepresentation av denna förändring har tidigare noterats bland djurben från det medeltida Växjö. Förmodligen hör detta samman med förekomsten av en regional boskapsras, kanske den senare utdöda lantrasen smålandskon. Två keramikskärvor påträffades. Den ena var av typen yngre rödgods och den andra var av en importerad, förmodligen tysk, keramik av lergods med invändig grön glasyr och utvändig ljus engobe. I det schakt som grävdes närmast ingången till slottsruinen påträffades enbart raseringsmassor.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Förundersökningens målsättning var att klargöra fornlämningens utbredning och innehåll med avseende på odlingslämningar, boplatsspår och gravar. Den arkeologiska förundersökningen har visat att det inom fornlämningen RAÄ Hamneda 77:1 finns 10 möjliga stensättningar, fossil åkermark, samt anläggningar i form av härdar, gropar och stolphål.[sv]
Investigation
Antikvarisk kontroll [sv]
I samband med en restaurering av, samt ledningsdragning kring Blädinge kyrka år 1986, gjordes en antikvarisk schaktkontroll. I schaktet norr om kyrkan framkom omrörda gravar och enstaka ben. Även inne i kyrkans västra del framkom ett fåtal omrörda ben och i jorden under golvet en dubbelknapp och ett beslag av Cu-legering.[sv]
Investigation
Work in progress...