21 to 40 of 765 hits.
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med planerna på en lakvattenanläggning i Äskya, berördes ett fossilt åkermarksområde (RAÄ Stenbrohult 199:1). Inga boplatslämningar framkom men två röjningsrösen daterades. Det ena till sen historisk tid och det andra till tiden 770 - 400 f. Kr.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med planering för en solcellspark strax öster om Älmhult, gjordes en arkeologisk utredning steg 1 och 2. Utredningsområdet var uppdelat i två separata områden som omfattade Froafälle och Idhults mossar. Totalt utgjordes den arkeologiska utredningen av 90 % mossmark och huvudfokus låg på de mer höglänta och torrare områdena i kanterna och som öar i mossmarken. Utredningen utfördes genom studier av äldre kartmaterial, fältinventering samt sökschaktning med maskin. Inför utredningen fanns inga tidigare registrerade fornlämningar i området. Kartanalysen visade att marken till ett par äldre torp gick in i området. Vid utredningen steg 1 påträffades och dokumenterades odlingslämningar inom tre ytor. En av lokalerna med odlingslämningar kunde kopplas till torpet Stensnäs och brukades fram på 1940-talet. En av de övriga lokalerna registrerades i Fornsök som fossil åkermark med statusen fornlämning. I samband fältinventeringen uppmärksammades också sju tänkbara boplatslägen vid steg 2 i utredningen sökschaktades dessa. På en av lokalerna framkom ett sparsamt slaget stenmaterial som utgjordes av flinta och kvarts. I detta läge gick det inte att datera stenmaterialet närmare än till perioden stenålder/äldre bronsålder.[sv]
Investigation
Kulturhistorisk förstudie [sv]
I ett examensarbete i arkitektur från Lunds tekniska högskola, undersöker författaren hur det går att utveckla Kronoberg som besöksmål utan att förstöra anläggningens karaktär.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Under 2024 gjordes en arkeologisk utredning inför Tingsryd kommuns arbete med att ta fram en detaljplan för del av fastigheten Tingsryd 4:95. Syftet var att möjliggöra för detaljhandel och andra verksamheter i Tingsryds tätort. I utredningen ingick kartanalys, fältinventering och sökschaktning. Inga stenålderslämningar kunde påvisas i området, trots närheten till en senneolitisk hällkista. En äldre vägbank som löpte genom området mättes in och undersöktes med hjälp av ett tvärschakt där lagerföljden dokumenterades och provtogs.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med nedläggande av ett nytt avloppssystem genomfördes en schaktningsövervakning inom fastigheten Hamneda 2:14 i Hamneda socken, Kronobergs län. Ytan för avloppet låg inom fornlämningen RAÄ 333 (L1952:8822), som är en registrerad avrättningsplats. Vid en undersökning år 2011 framkom här kvarlevorna av åtta personer i två gravar. Genom 14C-datering kunde det fastställas att dessa avrättades och begravdes på 1300- och 1400-talen. Vid den nu genomförda schaktningsövervakningen framkom inga arkeologiska kontexter eller fynd. Resultat visade att avrättningsplatsen inte hade den utbredning i sydväst som tidigare varit uppfattningen. Utifrån den begränsade ytan som undersöktes går det dock inte dra några
omfattande slutsatser om var gränsen går.[sv]
omfattande slutsatser om var gränsen går.[sv]
Investigation
Antikvarisk kontroll [sv]
Vid ledningsdragning och byte av en transformatorstation gjordes en antikvarisk kontroll inom gravfältet Bastekullarna, RAÄ Berga 7:1. I schaktet syntes ett kolbemängt lager, men inga fynd framkom. Det gick inte att avgöra om lagret hörde samman med gravfältet från järnåldern eller den linbasta från senare historisk tid, som också fanns inom gravfältet.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför planerna på en ny solcellspark gjordes en arkeologisk utredning steg 1 inom delar av fastigheterna Benestad 24:9, 27:12, 28:11 och 23:6 i Alvesta kommun, Småland. Syftet med utredningen var dels att klargöra om det förekom fornlämningar i området, dels att bedöma om det kunde finnas fornlämningar som inte syntes ovan mark. Inga fornlämningar framkom vid utredningen.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför nedläggningen av en ny ledning för vatten och spillvatten, gjordes en arkeologisk utredning vid Benestad. Den aktuella ytan bedömdes vara ett bra läge för under mark liggande boplatslämningar. Endast två förhistoriska härdar framkom och inga ytterligare åtgärder var därför nödvändiga.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför planeringen av en bergtäkt inom fastigheten Berg 6:2 gjordes en arkeologisk utredning med maskinschaktning år 1993. Utredningen berörde den fossila åkermarken RAÄ Berga 41 inom exploateringsområde etapp 1.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I augusti till oktober 1993 utförde Smålands museum en slutundersökning på fastigheten Berg 6:2 i Bergs socken, Växjö kommun, Kronobergs län. Den föranleddes av planerna på att öppna en bergtäkt. Området låg på väst- och sydvästsidan av ett berg. Undersökningen berörde röjningsröseområden och en grav, vilken innehöll undersökningens enda fynd: 5 g brända ben från människa.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med en arkeologisk studiecirkel år 1991 - 1992, gjordes en arkeologisk dokumentation av några murpartier till Berga gamla kyrka. Den medeltida kyrkan revs omkring år 1820 för att ge plats åt den nuvarande kyrkan strax norr om den gamla. Två schakt grävdes för hand över långhusets sydvästra del vid torn och långhus och ett schakt över kyrkans sydöstra del vid kor och absid. Anslutningen mellan långhuset och tornet visade att dessa uppförts samtidigt, men att koret ursprungligen haft ett rakt avslut. Under absiden framkom järnslagg med bottenskållor och fastsintrad lera, sotlager, skörbränd sten, rödbränd sand, träkol och sjömalm, vilket möjligen kan tolkas som en smedja använd under kyrkans byggtid. I schakten fanns tio gravläggningar, samt fem mynt från 1600- och 1700-talet. Små putsfragment med färgspår i gult, rött och ockra framkom i anslutning till koret, vilket gav en antydan om att koret kan ha varit målat.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med nedläggande av ett nytt avloppssystem samt anläggandet av en scen inom Berga hembygdsförening på Prästtorp 1:42 i Ljungby kommun genomfördes en schaktningsövervakning. Inom ytan för hembygdsföreningens område fanns ett flertal registrerade fornlämningar. En hög (RAÄ Berga 24:1), en boplats (RAÄ Berga 63:2) samt ytterligare tre fornlämningar. Vid den genomförda schaktningsövervakningen återfanns inga arkeologiska kontexter eller fynd.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med omläggningen av trappan till Berga kyrka gjordes en arkeologisk schaktningövervakning. Resultatet visar att marken vid trappan har fyllts ut och jämnats till. I den plana etagen mellan trappavsatserna in till kyrkogården fanns spår efter en äldre nergrävning in mot kantstenen i ett ursprungligt skikt med orangeaktig sand. Sannolikt är nedgrävningen kopplad till en äldre trappkonstruktion då denna tydligt sammanföll med de större kantstenarna. I två rutor som grävdes och tangerade nergrävningen påträffades en bit av en kritpipa, ett mindre obränt benfragment samt några små bitar tegel. Denna del av trappan låg ca 1 meter under dagens marknivå för kyrkogården och även delvis utanför kyrkogårdsmuren, vilket kan jämföras med undersökningen av boplatsen Berga 64:1 år 1983, där det kunde konstateras att delar av kyrkogården hade fyllts ut med ca 1 m massor. Inga spår efter gravar påträffades men sannolikt kan de små obrända ben som hittades kopplas till kyrkogården. Inga anläggningar framkom som går att härleda till den äldre boplatsen.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför byggnation i närheten av Berga kyrka, förundersökte Smålands museum en mindre del av av boplatsen RAÄ 64:1 år 2001. Denna boplats har tidigare delundersökts år 1982 och 1984, men har aldrig avgränsats. Boplatsen daterades då till perioden 950 - 1100-tal. Utifrån resultaten av de tidigare delundersökningarna och områdets topografi antogs boplatsen kunna ha omfattat stora delar av höjden kring kyrkan. Endast en liten del av området har undersökts. Vid förundersökningen år 2001 hittades boplatslämningar som daterades till perioden folkvandringstid/vendeltid.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
År 1982 undersöktes boplatslämningar från järnåldern inom Berga kyrkogård (RAÄ Berga 64:1). Boplatsen påträffades vid grävning av en ny grav inom en ej tidigare utnyttjad del av kyrkogården. Fornlämningen var inte känd sedan tidigare och länsantikvarien beslöt då, att en undersökning skulle komma till stånd. Boplatsomrâdet låg på en en liten moränhöjd där Berga kyrka och kyrkogård legat sedan tidig medeltid. Vid undersökningen framkom ett 4x4 m stort grophus och fyndet av en sländtrissa som visar att huset bland annat annat kan ha använts för textilhantverk. Utanför huset fanns härdar för matlagning och fragment av keramikkärl. Efter att huset brunnit ner fylldes grophuset igen och täcktes av ett kulturlager. Över det fanns härdar och delgelfragment som antydde att metallhantering skett på platsen.[sv]
Investigation
Provundersökning [sv]
År 1984 provundersöktes ett större område omkring den vikingatida och tidigmedeltida boplatsen Berga 64:1, som påträffats och delundersökts redan år 1982. Totalt grävdes 37 provgropar öster och norr om Berga kyrka år 1984. Ett flintavslag och en bit svartgods, samt järn- och kopparslagg var de enda fynd som antogs representera förhistorisk tid och medeltid, medan resterande fynd var yngre. I en av provgroparna framkom också spår av en medeltida klockgjuterigrop (RAÄ Berga 313:1), som dock undersöktes separat 1985 och 1986 (se Litt. ref.).[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med planerna på att låta Växjö stad ta sitt vatten från Bergaåsen, gjordes en arkeologisk utredning steg 1 inom delområdena 1, 3 samt 4-5. Inom alla områdena fanns lämningar som bedömdes behöva genomgå arkeologisk utredning steg 2 alternativt förundersökning.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför arbetet med en ny vattenledning från från Bergaåsen i Ljungby till Kvälleberg i Växjö gjordes en arkeologisk utredning och en arkeologisk förundersökning. Inom tio utredningsområden påträffades två boplatser, en på Bergaåsen och en på Kvälleberg närmast Växjö. Däremot fanns det inte bevarade fornlämningar inom
något av de tre förundersökningsområden som tidigare utredningsgrävts. Förekomst av röjningsrösen kunde konstateras inom två områden med fossil åkermark.[sv]
något av de tre förundersökningsområden som tidigare utredningsgrävts. Förekomst av röjningsrösen kunde konstateras inom två områden med fossil åkermark.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför byggandet av den så kallade Söderleden i Ljungby gjordes en så kallad frivillig arkeologisk utredning, som syftade till att ta reda på om det fanns under mark liggande fornlämningar inom vägsträckningen. Platsens läge i anslutning till ån Lagan och närheten till ett flertal andra fornlämningar gav god grund till utredningen, men inga förhistoriska lämningar eller fynd framkom.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med en planerad markexploatering gjordes en arkeologisk utredning steg 2 inom fastigheten Berghem 7:1 och 18:1. Exploateringsområdet ligger i nära anslutning till gravfältet Kånna högar, RAÄ 24:1 och inom den del av Lagandalen som räknas till den yngre järnålderns centrelbygd i Sunnerbo härad. Enligt Länsstyrelsens förfrågningsunderlag var syftet med den aktuella utredningen att undersöka en eventuell förekomst under mark dolda fornlämningar inom exploateringsområdena, exempelvis gravar och lämningar efter förhistoriska boplatser. Inom den första fastigheten framkom tre spridda härdar och ett röjningsröse, men inga fynd och kulturlager. Inom den andra fastigheten framkom en bebyggelseenhet som troligen var anlagd före 1850 och ett område med fossil åker (RAÄ Kånna 128 och 127).[sv]
Investigation
Work in progress...