201 to 220 of 565 hits.
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med att Jonsbodaområdet inom delar av Bergunda 8:3 planerades för bostäder och golfbana år 2001, gjordes en arkeologisk utredning. Inom området fanns tidigare kända fornlämningar i form av fossil åkermark (RAÄ 126:1, 96:1 och 98:1), gravfält (RAÄ 125:1), en stensättning (RAÄ 99:1) och en skärvstenshög (RAÄ 97:1). Utredningen syftade till att ta reda på om det fanns ytterligare fornlämningar inom området, över eller under mark. I samband med utredningen gjordes en noggrann genomgång av historiska källor, samt traktens bebyggelsehistoriska utveckling. Utredningen visade att det det fanns flera välbevarade lämningar av fossila kulturlandskap och tre mindre områden med boplatslämningar. Eftersom sökschakt inte gjordes inom den fossila åkermarken kunde boplatslämningar möjligen finnas även där. De nyupptäckta fornlämningarna fick dock aldrig några RAÄ-nummer. Smålands museum förordade att arkeologiska förundersökningar skulle göras inom de fornlämningar som skulle beröras av exploatering.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
När en ny kabel skulle läggas ner i Klostergatan och inom en mindre yta i Kungsgatan, gjordes en arkeologisk schaktövervakning. Då de äldre kabelschakten var både djupare och bredare framkom inga spår av den medeltida staden (RAÄ Växjö 170:1).[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Med anledning av Uppvidinge kommuns planer att etablera ny industrimark inom fastigheten Kållehylte 1:6 i Uppvidinge kommun, Åseda socken, har en arkeologisk förundersökning samt utredning steg 2 genomförts. Förundersökningen berörde den nordvästra delen av den fossila åkermarken L1953:6898/Åseda 139:1, som delvis omfattade röjningsrösen av yngre karaktär. Åtta rösen undersöktes och dateringarna föll främst inom tidig medeltid och perioden 1600-tal till nutid. Tre prover avvek dock och daterades till ca 1 600 år f. Kr. respektive 600–900 år e. Kr. Den arkeologiska utredningen, steg 2, berörde den fossila åkermarken L2021:1369. Inom AU-området eftersöktes under mark dolda lämningar, men inga sådana framkom. Ett av röjningsrösena undersöktes profilen kunde dokumenteras.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Smålands museum gjorde år 2001 en arkeologisk utredning på uppdrag av Hyresbostäder. Mot bakgrund av att platsens topografiska läge och närhet till kända fornlämningar, var syftet att utreda om det fanns boplatslämningar under marken. Undersökningen visade att hela området redan var utschaktat och att moderna fyllnadsmassor påförts.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
På grund av en vägbyggnation genomfördes en arkeologisk undersökning av gravarna 279, 288, 296, 300-306 och 308 inom gravfältet RAÄ Kånna 24:1. Vanligen benämnd Kånna högar. I hög 279, 288 och 296 framkom skelettgravar. Grav 279 var Ö - V:ligt orienterad i en träkista med gravfynd som daterades till sen vikingatid. Gravarna 300, 301, 306 och 308 innehöll inte något gravrelaterat, varför de betraktades som odlingsrösen. Inte heller de osäkra gravarna 302, 305 och 307 undersöktes därför, utan borttogs utan undersökning.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med stängningen av tre järnvägskorsningar planerade Banverket en ny utfartsväg. Då delar av vägen gick genom ett område som var topografiskt lämpligt för boplatslämningar gjordes en arkeologisk utredning år 1998. Ett femtontal mindre rutor grävdes för hand men ingen fornlämning framkom.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med planeringen av ett nytt domkyrkocentrum och ett nedsäkt torg vid Karolinerhuset och Växjö domkyrka, gjordes en arkeologisk förundersökning inom det medeltida stadslagret RAÄ 170, Växjö socken. Vid förundersökningen år 2012 framkom en trolig husgrund, en källargrund, en sannolik brunn, en grund till kyrkogårdsmuren och ett stensatt golv eller en gårdsplan. Utöver det fanns också en yta med stolphål, samt en mängd avfallsgropar från olika tider. Fynden daterades typologiskt till perioden 1600 - 1900-tal, men koldateringar från kulturlager gav även medeltida dateringar.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med planerna för ett domkyrkocentrum och ett nedsäkt torg vid Karolinerhuset och Växjö domkyrka, gjordes en särskild arkeologisk undersökning inom det medeltida stadslagret RAÄ 170, Växjö socken. Vid undersökningen år 2013 framkom spåren av en gård med flera olika byggnader som legat inom området från 1000-talet till slutet av 1600-talet. Ett av fynden som gjordes vid undersökningen var ett tidigare okänt pilgrimsmärke som avbildar Sankt Sigfrid.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med byggnationen av Svenska kyrkans domkyrkocentrum, gjordes en arkeologisk schaktningsövervakning intill Karolinerhuset. Den syftade till en bedömning av Karolinerhusets grundmur, eftersom de båda husen skulle kopplas samman under mark.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
I samband med avstyckningen av en ny tomt inom Ekesås 1:1, berördes ett område med fossil åkermark. Detta fick av någon anledning dock aldrig något fornlämningsnummer, men det konstateras i rapporten att området sannolikt tidigare omfattas av RAÄ Gårdsby 202 och/eller 205.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
När en ny väg skulle byggas söder om Lugnet i Växjö gjordes en arkeologisk utredning. Det framkom inga boplatslämningar i söktschakten, men den fossila åkermarken (RAÄ Växjö 183), visade sig vara betydligt större än vad som tidigare hade varit känt.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under 2020 genomfördes en arkeologisk förundersökning av en kolbotten med tillhörande kolarkoja (L1952:7121) i Hovmantorps socken. Förundersökningen skulle besvara frågor om kolbottens datering och uppbyggnad. Mycket få arkeologiska undersökningar är gjorda i Hovmantorps socken och det har inte tidigare undersökts någon kolbotten i socknen. Undersökningen genomfördes med hjälp av maskin och handgrävning. Undersökningsområdet låg i skogsmark och runt om i skogen fanns ett flertal kolbottnar med tillhörande kolarkoja registrerade. Fornlämningen utgjorde lämningen efter en så kallad resmila, namnet anger hur veden staplades i milan och var rund till formen. Den undersöktes och daterades genom 14C. Dateringen visar att
kolbotten tillkommit sent 1700-tal tidigt 1800-tal. Den har sedan varit i bruk och används fram till slutet av 1800-talet. Trots idogt sökande, handrensande och schaktande gick inte den tillhörande kolarkojan att återfinna.[sv]
kolbotten tillkommit sent 1700-tal tidigt 1800-tal. Den har sedan varit i bruk och används fram till slutet av 1800-talet. Trots idogt sökande, handrensande och schaktande gick inte den tillhörande kolarkojan att återfinna.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför nydragningen av en 400 kV-ledning mellan Alvesta och Hemsjö, genomförde Smålands museum en kompletterade arkeologisk utredning. Den gjordes på tre delar som fått en ny sträckning och utmed tre planerade arbetsvägar. Syftet var att utreda om det fanns fornlämningar ovan eller under marken inom de kompletterande områdena. Utredningen visade att elva fornlämningar och kulturhistoriska objekt kunde komma att beröras direkt eller indirekt av ledningsdragningen.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
När vägverket ville bygga en ny väg från Herråkra till väg 852, gjordes en arkeologisk utredning (etapp I) år 1999. Denna kompletterades sedan år 2001 med en utredning för en delvis ny vägsträckning utmed det mittersta vägalternativet. Syftet var att undvika forn- och kulturhistoriska lokaler. Vid den aktuella utredningen framkom endast tre områden med visst kulturhistoriskt värde.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
Men anledning av att nytt avlopp skulle anläggas inom fastigheten Kopparebygd 1:14, Älmhults kommun, utfördes en arkeologisk schaktningsövervakning. Syftet var att förhindra att boplatsen RAÄ Göteryd 476:1 skadades och att ta eventuella lösfynd till vara. Inga arkeologiska lämningar påträffades dock vid
schaktningsarbetet.[sv]
schaktningsarbetet.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Kosta glasbruk är vida känt och ett av Sveriges äldsta glasbruk. Det grundades år 1742 och Kosta gamla glashytta användes fram till 1838 då hyttan flyttades till den plats där den ligger idag. År 2006 bestämdes att en hotell- och konferensanläggning skulle uppföras på den plats där den gamla hyttan funnits. Smålands museum fick därför möjlighet att undersöka platsen innan bygget kunde börja. Vid undersökningen framkom många lämningar efter den ursprungliga hyttan. Exempelvis rester av golv och ugnar, glasskärvor samt glas- och tegelrester från tillverkningen. Ett ovanligt fynd var två glassigill med initialerna KS och året 1742 graverat, som förmodligen har suttit på en flaska.[sv]
Investigation
Provundersökning [sv]
År 1928 genomfördes en arkeologisk provundersökning inom Kronobergs slottsruin (Växjö 93:1). Undersökningen genomfördes av dr. Knut Kjellmark på uppdrag av Föreningen för Kronobergs slottsruins bevarande och vård, och rapporten färdigställdes år 1929. Vid provundersökningen gävdes ett schakt genom skyddsvallen utanför slottets östra länga. Schaktet, som var 3,5 m brett, placerades i hörnet mot den nordöstra kanonrondellen och det drogs i rät vinkel mot stranden till ca 0,5 m över Helgasjöns yta. För att undvika rasrisk grävdes schaktet inte i botten halvvägs mellan östra muren och stranden. Vallen var uppbyggd av sand och ej naturlig. Flertalet fynd framkom i en 4 x 2,5 m stor avfallshög (1), nedanför en rökgång eller avloppstrumma i muren. Det 0,5 m tjocka lagret var sot- och kolrik och delades upp i en övre (a, 0-0,3 m) och en undre (b, 0,3-0,5 m) del. Mitt på vallen, 25 m söder ut framkom ytterligare en avfallshög (2), som även den undersöktes och sållades. Detta kulturlager var dock relativt tunt.[sv]
Investigation
År 1994 gjordes en restaurering av murverken i slottets nordvästra och nordöstra kanonrondell samt i dess östra länga. Murkrönen i norr sågs också över. Arbetet utgjordes främst av att laga och omfoga befintliga murytor. Det tegel som byttes ut var hårt åtgånget och hade tillkommit vid 1930-talets eller 1970-talets restaureringar.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
Åren 1935 - 1943 gjordes omfattande konserverings- och restaureringsarbeten på Kronobergs slottsruin (RAÄ 93 i Växjö sn) och i samband med det även arkeologiska undersökningar. De genomfördes i och utanför slottet, i vallgraven, liksom på Stall- och Vaktholmen. Undersökningarna rapporterades aldrig, men fynden som framkom omfattade byggnadsdetaljer, vapen- och rustningsdetaljer, jakt- och fiskedetaljer, redskap för hantverk och jordbruk, dräktfragment och läderföremål, hästutstyrsel, delar av köks- och serveringsföremål, så väl som vardagsföremål och personliga ting. Saker som ger en bild av livet under 1400-talet till mitten av 1600-talet.
I skriftligt material förekommer namnet Kronoberg första gången år 1351 som manerio episcopi Kronobergh, alltså som biskopens huvudgård. Namnet antyder genom tyskans krone – befästning, att gården redan då kan ha fått någon enklare form av försvarsverk. Om manerio episcopi Kronobergh låg på platsen för borgen, eller platsen för dess närliggande ladugård, är dock inte klarlagt. Först på 1440-talet finns det skriftliga belägg för befästningsarbeten i sten på borgen och även det äldsta arkeologiska fyndmaterialet är från 1400-talets första hälft. Om en äldre träborg kan ha byggts på ön är dock oklart. Sannolikt gjordes 1930- och 40-talets arkeologiska undersökningar inte till kulturlagrens botten.
Den äldsta borgen vi känner till från platsen var en kastellborg med hörntorn, ett stengrundshus, samt enklare träbyggnader placerade i en kvadratisk form. Efter Gustav Vasas reformation och det efterföljande bondeupproret som kommit att kallas för Dackefejden, var Kronoberg inte längre en biskopsborg utan centrum för ett kungligt fögderi. Borgen förstärktes därför på 1540-talet med starka murar, kraftiga hörnrondeller och vallgrav. Det blev en modern Vasaborg som skulle förhindra inhemska uppror och danska härjningar mot den växande centralmakten i Stockholm. Redan under 1600-talets första hälft minskades dock slottets betydelse som gränsfästning mot Danmark. Underhållet blev eftersatt och tegel bröts från slottet, trots att det fortsatte att vara centrum för ståthållaren och skatteindrivningen i södra Småland. I samband med 1634 års inrättande av landshövdingeämbetet, vilket innebar ett system där ämbetsmän fick lön istället för gods och gårdar, valde landshövdingen att bo på Kronobergs kungsgård och senare i de nya ämbetslokalerna vid Växjö stortorg. Slottet användes slutligen för administrativa uppgifter eller som ekonomihus, men efter freden i Roskilde år 1658 bör det helt ha mist sin funktion som gränsfästning och år 1681 var slottet helt i ruiner (Tuulse 1951).
År 2020 och 2023 publicerades två rapporter som behandlade undersökningens fynd av keramik- respektive glasmaterial (Brorsson 2020 samt Alering & Arfvidsson 2023).[sv]
I skriftligt material förekommer namnet Kronoberg första gången år 1351 som manerio episcopi Kronobergh, alltså som biskopens huvudgård. Namnet antyder genom tyskans krone – befästning, att gården redan då kan ha fått någon enklare form av försvarsverk. Om manerio episcopi Kronobergh låg på platsen för borgen, eller platsen för dess närliggande ladugård, är dock inte klarlagt. Först på 1440-talet finns det skriftliga belägg för befästningsarbeten i sten på borgen och även det äldsta arkeologiska fyndmaterialet är från 1400-talets första hälft. Om en äldre träborg kan ha byggts på ön är dock oklart. Sannolikt gjordes 1930- och 40-talets arkeologiska undersökningar inte till kulturlagrens botten.
Den äldsta borgen vi känner till från platsen var en kastellborg med hörntorn, ett stengrundshus, samt enklare träbyggnader placerade i en kvadratisk form. Efter Gustav Vasas reformation och det efterföljande bondeupproret som kommit att kallas för Dackefejden, var Kronoberg inte längre en biskopsborg utan centrum för ett kungligt fögderi. Borgen förstärktes därför på 1540-talet med starka murar, kraftiga hörnrondeller och vallgrav. Det blev en modern Vasaborg som skulle förhindra inhemska uppror och danska härjningar mot den växande centralmakten i Stockholm. Redan under 1600-talets första hälft minskades dock slottets betydelse som gränsfästning mot Danmark. Underhållet blev eftersatt och tegel bröts från slottet, trots att det fortsatte att vara centrum för ståthållaren och skatteindrivningen i södra Småland. I samband med 1634 års inrättande av landshövdingeämbetet, vilket innebar ett system där ämbetsmän fick lön istället för gods och gårdar, valde landshövdingen att bo på Kronobergs kungsgård och senare i de nya ämbetslokalerna vid Växjö stortorg. Slottet användes slutligen för administrativa uppgifter eller som ekonomihus, men efter freden i Roskilde år 1658 bör det helt ha mist sin funktion som gränsfästning och år 1681 var slottet helt i ruiner (Tuulse 1951).
År 2020 och 2023 publicerades två rapporter som behandlade undersökningens fynd av keramik- respektive glasmaterial (Brorsson 2020 samt Alering & Arfvidsson 2023).[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Vid den förundersökning som gjordes år 2015 i Kronobergsgatan, framkom spår efter människors liv och arbete. Alltifrån förkolnade sädeskorn från de första jordbrukarna för 6000 år sedan till stolphålen efter den första elektriska gatubelysningen från slutet av 1800-talet. Under en stensatt väg från medeltiden fanns också en äldre hålväg som antagligen är betydligt äldre än Växjös stadsrättigheter från år 1342.[sv]
Investigation
Work in progress...