201 to 220 of 765 hits.
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under sensommaren 1990 undersöktes en skadad hällkista med rösebotten belägen vid Telestad, söder om Växjö. Den hade tidigare undersökts 1892 av Carl Wibling, som fann två skafthålsyxor samt en dolk eller spjutspets av flinta. Röset hade före det plundrats på sten, som malts ned till makadam och använts vid vägbygge. Platsen var dessutom belamrad med skräp och avfall. Själva kistan var mycket omrörd och skadad. Den var orienterad i nord-syd, men eventuell gradavvikelse gick ej att fastställa. Den centrala delen var genomgrävd, men ändarna verkade relativt orörda. Här påträffades rester av ett stenlagt golv. Anläggningarna bestod för övrigt av brandgravar, troliga brandgravar, stolphål, anläggningar utan fynd, samt större gropar. Fynden bestod av brända ben, föremål av brons (varav en pilspets kunde dateras till bronsålderns period IV), samt keramik (av vilka några kunde dateras till stridsyxekulturen). Peter Skoglund studerade senare kistan, och skickade några av de oidentifierade metallföremålen till analys. Dessa visade sig då vara senneolitiska armringar av kopparlegering. I en artikel tolkade Skoglund stolphålen som resterna av ett neolitiskt kult- eller dödshus.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med ett vägbygge på 1920-talet hade stora delar av hällkistan Kalvsvik 26 och dess röse krossats och använts som makadam. År 1946 gjorde därför chefen för Smålands museum, Jan Erik Anderbjörk, en arkeologisk undersökning av hällkistan tillsammans med hembygdsföreningen i Kalvsvik. Kistan var 6,5 m lång och hör till de större i Kronobergs län. Bredden var intill 0,7 m och djupet ca 1 m. Vid undersökningen framkom två flintdolkar (M 14383 och 14384), en flintskrapa (M 14397), ett kärnfragment i flinta (M 14398), samt gravmaterial i form av en mindre mängd brända ben (M 14399).[sv]
Investigation
År 2009 beslöt länsstyrelsen att hällristningarna RAÄ Berg 25:1, Ljungby 114, Angelstad 124 & Växjö 142, skulle målas upp. Detta gjordes av Sven-Gunnar Boström.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
År 2012 gjordes en arkeologisk undersökning inom Hallsjös gamla bytomt, Hallsjö 6:1 (RAÄ 133, Dörarp sn). Undersökningen var viktig eftersom mycket få bytomter är undersökta i Kronobergs län. De äldsta lämningarna daterades till vendeltid och visade en bebyggelse med fyra utspridda gårdsenheter vars läge föreföll vara relativt konstant fram till tidig medeltid. Till gårdarna hörde sannolikt även en närliggande järnproduktionsplats. Gårdarna låg orienterade efter en väg i nord-sydlig riktning, vilken
skilde bebyggelsen från ett höggravfält i väster, ytterligare längre västerut låg Lagan, som tillsammans med vägen var två viktiga kommunikationsleder i bygden. Övergången mellan vikingatid och tidig medeltid innebar en stor strukturell förändring av bebyggelsen på platsen. Det tidigare relativt fasta
bebyggelsemönstret bröts och några av gårdsenheterna flyttades och kunde inte längre ses inom undersökningsområdet. Den oregelbundna strukturen med utspridda gårdar inom ett bestämt område bibehölls, men det är troligt att man under loppet av 1000-talet slog samman gårdsenheter.[sv]
skilde bebyggelsen från ett höggravfält i väster, ytterligare längre västerut låg Lagan, som tillsammans med vägen var två viktiga kommunikationsleder i bygden. Övergången mellan vikingatid och tidig medeltid innebar en stor strukturell förändring av bebyggelsen på platsen. Det tidigare relativt fasta
bebyggelsemönstret bröts och några av gårdsenheterna flyttades och kunde inte längre ses inom undersökningsområdet. Den oregelbundna strukturen med utspridda gårdar inom ett bestämt område bibehölls, men det är troligt att man under loppet av 1000-talet slog samman gårdsenheter.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad vattenledning mellan Bergaåsen, Hallsjö, och Växjö, gjordes en arkeologisk utredning. Som del i etapp II gjordes utredningsgrävningar på elva platser som kunde vara möjliga boplatser. På fyra av utredningens områden framkom förhistoriska fynd (Omr. 107, 3, 114 och 120) från boplatslämningar, men ingen av dem verkar ha fått RAÄ-nummer.[sv]
Investigation
Kulturhistorisk förstudie [sv]
Inför planerna på en vattenledning från Bergaåsen i nordvästra delen av Kronobergs län till Växjö, utfördes en översiktlig kulturmiljöutredning.[sv]
Investigation
Schaktkontroll [sv]
År 1984 skulle dragningen av väg E4 mellan Ljungby och Värnamo ändras. Vägen skulle gå väster om gravfältet RAÄ 9 i Dörarp socken. Smålands museum gjorde därför en antikvarisk bedömning. Två kolprover (från härdar?) togs, men inget kol daterades. Det skrevs heller ingen arkeologisk rapport.
Vid en arkeologisk förundersökning år 2016, möjligen i samma område som undersöktes år 1984, framkom två härdar (RAÄ Dörarp 200). Den större härden C14-daterades till 370-190 f.Kr. (kal 2 sigma), dvs. förromersk järnålder (RAÄ dnr. 3.4.2-5545-2016).[sv]
Vid en arkeologisk förundersökning år 2016, möjligen i samma område som undersöktes år 1984, framkom två härdar (RAÄ Dörarp 200). Den större härden C14-daterades till 370-190 f.Kr. (kal 2 sigma), dvs. förromersk järnålder (RAÄ dnr. 3.4.2-5545-2016).[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en planerad byggnation gjordes en arkeologisk förundersökning av en hålväg (RAÄ Växjö 265:1). Vid undersökningen togs kolprover från vad som tolkas som en äldre markhorisont, som bevarats i samband med hålvägens användande. Hålvägen kan därför även vara äldre än vad dateringen visade. Dateringen från de två tagna kolproverna faller sannolikt inom perioden 1430-1530 e.Kr. Denna datering, i kombination med att vägen inte finns med på 1700-talskartorna, betyder att vägen antingen inte varit i bruk vid nedtecknandet av kartorna eller att den ansågs för ringa för att medtagas på kartorna.[sv]
Investigation
Efterundersökning [sv]
I samband med byggnationen av en carport år 2011 hittade en privatperson mänskliga skelettdelar, vilket anmäldes till polisen 2011. När det visade sig att det rörde sig om gamla skelett kontaktades arkeologer från Smålands museum. Misstanke väckes då om att det rörde sig om begravningar från den medeltida tingsplatsen i Hamneda. Vid undersökningen framkom två gravar med fyra begravda kroppar i varje, både män och kvinnor. De döda hade behandlats vårdslöst, vilket stärkte misstanken om att de gravlagda blivit avrättade. Till exempel hade en av de döda legat med händerna bakom ryggen som om denne varit bakbunden. Kropparna hade inte begravts vid samma tillfälle utan gravarna hade grävts upp flera gånger för att ge plats åt nya lik. Det fanns inte några gravgåvor. Koldateringar avslöjade att individerna avrättats och begravts under 1300- och 1400-talet. Den medeltida tingsplatsen i Hamneda är känd sedan år 1373, men den kan ha använts redan från slutet av järnåldern.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med uppförandet av en garagebyggnad och en väg till Hamneda prästgård, utfördes en arkeologisk förundersökning. Prästgården låg på en höjd som i söder gränsade till gravfältet RAÄ Hamneda 41:1. Detta bygravfält kan antagligen kopplas till den medeltida byn Elinges föregångare och bytomten låg strax öster om prästgården. Vid förundersökningen framkom endast recenta bebyggelselämningar och fynd av sentida glas, keramik och tegel.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med schaktningsarbete vid Hamneda skola upptäcktes misstänkta förhistoriska anläggningar av av arkeologer från Smålands museum. Länsstyrelsen tillkallades och en arkeologisk undersökning genomfördes direkt. På platsen framkom en härd, två stolphål och två gropar som daterades till sen mesolitisk tid och till förromersk järnålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Vid nedläggningen av en ny 400 kV elledning berördes den historiska bytomten Horn (RAÄ 263:1), samt en stensättning (RAÄ 91). Inom bytomten framkom en rest av en förmodad hägnad, äldre stengärden och kålgårdsgränser. I övrigt resulterade undersökningen i ett flertal moderna dräneringsdiken, kabeldiken samt lagerrester. En slutundersökning av stensättningen RAÄ 91:1 genomfördes också under hösten
2012. Vid undersökningen konstaderades att stensättningen med största
sannolikhet var ett röjningsröse.[sv]
2012. Vid undersökningen konstaderades att stensättningen med största
sannolikhet var ett röjningsröse.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
Med anledning av att ett nytt avlopp skulle anläggas inom gravfältet RAÄ Hamneda 12:1 (L1954:3668) genomfördes en schaktningsövervakning, som syftade till att förhindra att gravar skadades då rör lades ned för nytt avlopp. Gravfältet dateras generellt till yngre järnålder och består av drygt 104 fornlämningar fördelat på högar, runda stensättningar och ett röse. Det nu aktuella schaktet lades delvis inom ett tidigare schaktat område mellan gravhögarna och vidare ut på åkermark. Inga gravar påverkades av ingreppet och inga arkeologiska kontexter påträffades vid markingreppet.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under 2005 utfördes en arkeologisk förundersökning av fornlämning 70:1 i Ljungby socken. Fornlämningen var registrerad som en boplats med oklar utbredning där fynd av skärvsten, kvarts och flinta hade gjorts i åkern. Undersökningsområdet omfattade ett större område intill Lagaån i Ljungby och förutom RAÄ 70:1 undersöktes även andra ytor som ansågs lämpliga ur forlämningssynpunkt. Syftet var att begränsa och karaktärisera boplatsen samt att genomsöka området efter andra eventuella lämningar dolda under mark. Vid förundersökningen upptogs ett antal sökschakt såväl inom området för RAÄ 70 som på andra ytor inom området. Inga indikationer på förhistorisk aktivitet kunde konstateras. Förmodligen utgör RAÄ 70:1 en bortplöjd boplats av begränsad omfattning. I rapporten förs ett kortfattat resonemang om några av de senaste årens undersökningar kring Ljungby och Lagaån.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med byggnationen av en lekplats år 2023, genomfördes en arkeologisk schaktövervakning i anslutning till den fossil åkermarken RAÄ Ljungby 74:1. Den bestod av drygt 100 röjningsrösen och inom fornlämningen finns även stenröjda ytor och röjningsrösen av yngre karaktär. Schaktövervakningen gjordes inom området Hångers i södra Ljungby, som tidigare omfattades av byn Hångers med äldsta namnbelägg från 1543. Vid schaktövervakningen påträffades en kokgrop och två härdar varav den ena kunde 14C-dateras till 1223–1281 e. Kr. Den daterade härden kan höra samman med en medeltida etablering av by och inägomark i Hångers under högmedeltid. Vid schaktövervakningen undersöktes de arkeologiska kontexter som berördes inom undersökningsområdet, varför inga ytterligare insatser föreslogs inom den aktuella ytan.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med planeringen av en en ny väg, Söderleden i Ljungby, gjordes en arkeologisk utredning. Trots att det fanns flera bra lägen för under mark liggande boplatslämningar i området framkom inga spår i samband med schaktningen. Vägområdet berörde dock de fossila åkermarksområdena RAÄ Ljungby 75:1 och Ljungby 133, vilka karterades och mättes in. Vid en framtida exploatering förordades en arkeologisk förundersökning av dessa.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
År 2023 utfördes en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning inför nybyggnation inom fastigheten Härensås 6:2. Syftet med undersökningen var att med ett vetenskapligt arbetssätt dokumentera och om möjligt avgränsa fornlämningen. Undersökningsområdet var beläget strax söder om gravfältet RAÄ Bergunda 104:1, vilket enligt KMR består av åtta ovala stensättningar. Den arkeologiska undersökningen var främst inriktad på lämningar ej synliga ovan mark. Inga arkeologiska lämningar påträffades vid schaktningsarbetet.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med anläggandet av en cykel- och gångväg utmed Hasslavägen vid gravfältet RAÄ Lenhovda 18:1, gjordes en arkeologisk förundersökning. Denna syftade till att avgränsa fornlämningen inom exploateringsytan som var 1 x 75 m. Vid undersökningen framkom tre ovala stensättningar varav två med kantkedja. Samtliga var skadade av ett tidigare grävt dike.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
Med anledning av att ny VA-ledning skulle anläggas inom fastigheten Helgö 2:7 genomfördes en arkeologisk schaktövervakning. Fastigheten ligger inom fornlämningen L1953:8044 (gårdstomt) där även fornlämningarna L1953:6877 (skålgropsblock) och L1953:7583 (fyndsamling) är registrerade. Norr om den beröra ytan finns även fornlämningarna fossil åker (L1953:8351) samt uppgift om en tidig tegelindustri (L1953:7654). Helgö ligger centralt i Värend och området runt Helgasjön har en rik fornlämningsmiljö med spår från förhistorisk tid fram till idag. Under medeltiden fanns på Helgö en plats benämnd Haelghesko, idag kallad Bokelund, platsen ligger drygt 0,5 km söder om det aktuella undersökningsområdet. Haelghesko omnämns under 1300-talet, bland annat genom att biskopen i Växjö har skrivit under brev på denna plats. Forskning kring ortnamn tyder på att hela ön Helgö kan ha varit en helig plats, detta genom att efterleden -sko (i Haelghesko), kan föras till äldre centrala bygder och platser. Vid schaktningsövervakningen kunde vissa spår av den historiska bebyggelsen ses, bland annat i form av rödgodsskärvor av yngre karaktär. Dock påträffades inga arkeologiska kontexter så som anläggningar eller rester byggnadskonstruktioner.[sv]
Investigation
Work in progress...