221 to 240 of 707 hits.
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför byggnation av bostadsområdet Hovshaga undersöktes en rad fornlämningar under åren 1985-1986. Dessa utgjordes av RAÄ Växjö 112:1, 113:1, 115:1, 116:1, 122:1 samt 123:1 och redovisades i en samlingsrapport år 1994. Stensättningen RAÄ 112:1 bedömdes vara ett odlingsröse, lämning RAÄ 113:1 delundersöktes och bedömdes som ett skärvstensröse. Detta daterades till mitten av bronsåldern. Av RAÄ 115:1, som Kjellmark bedömdes som ett röse, fanns inga rester kvar vid undersökningen. Av RAÄ 116:1, som också beskrevs av Kjellmark, fanns en röserest kvar på platsen men inga fynd eller rester av någon gravgömma. RÄA 122:1 var en stensättning med mittblock liggandes på en bergsklack. I anslutning till blocket och på hällen framkom brända ben samt en liten bronsfibula. Även skålgropar uppmärksammades på hällen. Kol under stensättningen daterades till stenåldern och hade ingen koppling till graven. De analyserade benfragmenten var från både människa och djur. Fornlämning 123 bedömdes vid undersökningen som ett odlingsröse. Vid schaktning i området framkom också sporadiska fynd av bearbetad flinta.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
På begäran av länsstyrelsen utfördes en arkeologisk förundersökning inom de fossila åkermarksområdena RAÄ 302:2 samt del av 302:1. Förundersökningen innefattade sökschaktsgrävning i syfte att lokalisera boplatslämningar inom de två av länsstyrelsen utpekade områdena. Området var skogbevuxet och några undersökningar av den fossila åkermarken gjordes i enlighet med kravspecifikationen inte. Undersökningsområdena visade sig rymma två under mark dolda fornlämningar, Växjö 387 och 388, som sannolikt representerade förhistoriska boplatser med okänd avgränsning.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
År 2008 genomfördes en särskild arkeologisk undersökning av boplatsen RAÄ 387 i Växjö socken. Fornlämningen är belägen på Hovshaga kyrkogård inom den fossila åkermarken RAÄ Växjö 301:1. Då den föregående förundersökningen i praktiken skulle genomföras som en utredning var den särskilda undersökningens syfte att datera, karaktärisera och avgränsa lämningarna inom boplats RAÄ 387. Vid undersökningen påträffades sammanlagt tio anläggningar i undersökningsområdets södra del. Fyra anläggningar daterades och tre av dessa gav samstämmiga dateringar till förromersk järnålder (ca 330 f Kr-200 f Kr). En anläggning fick en något äldre datering till övergången yngre bronsålder - äldre järnålder (600 f Kr-400 f Kr). Undersökningsområdet ligger i en trakt som utnyttjats under hela förhistorien. Flera undersökningar i närområdet uppvisar dateringar som tangerar den nu aktuella perioden yngre bronsålder – äldre järnålder. Det rör sig om såväl boplatslämningar som härdområden, gravar och fossil åkermark. Det är mot bakgrund av den spridda fornlämningsbilden från perioden yngre bronsålder-äldre järnålder man får ställa de nu undersökta härdarna. Flera lämningar från perioden finns i boplatsens direkta närhet i form av fossil åkermark och ett undersökt gravröse med datering till yngre bronsålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I en del av sydöstra Hovshaga, som planlades för bebyggelse och industri, finns en sammansatt fornlämningsmiljö med fossil åkermark, skålgropsförekomster och gravar. Dessa utgör typiska komplexa fornlämningsmiljöer för Växjötrakten. Förundersökningen syftade till att lokalisera och avgränsa boplatslämningar, bedöma den fossila åkermarken och att lokalisera och bedöma gravar. En uppgift var även att undersöka förekomsten av ytterligare skålgropsförekomster.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför byggande av bostäder på fastigheten Börjhem 5, genomfördes en arkeologisk undersökning av en skadad hällkista (RAÄ 129:1) år 1987. Trots att hällkistan var dåligt bevarad och innandömet omrört, så var fyndmaterialet rikt, med flera fynd av smycken och redskap av brons. Graven hade tidigare undersökts och beskrivits av J.A. Wittlock på 1860-talet. Enligt Wittlock var kistan 4,2 meter lång, 0,9 meter bred och täckt med hällar. Förutom obrända ben hittades vid Wittlocks undersökning även en vriden halsring med ovala skivor vid ändarna. Det framkom även vad Wittlock kallade ett hängekärl men som numera benämnas en bältesskål, samt en nål med platt huvud av en spirallagd ten (SHM 9041: 17-19). Wittlock daterade fynden till bronsålderns period V och VI (ca 900-500 f.Kr.).
Vid undersökningen 1987 var hällkistan svårt skadad. Den bestod då av fyra sidohällar stående i nord-sydlig riktning, samt ett takblock. Gavelhällarna saknades helt. Röset var helt borta och det gick inte att avgöra hur stort det har varit. I kistan låg odlingssten och recent bråte, inklusive glas. I kistan hittades brända och obrända ben (brända ben fanns även i utkastningslagret väster om kistan). En mängd fynd gjordes också. De omfattade bronsföremål, ett bryne, två skärvor av keramik, en skadad flintdolk samt en spets av en flintdolk, slagen flinta, kvarts, porfyr och bergart. Slagg och en del av en mer sentida kritpipa hittades också. Bronserna bestod av delar av ett bronsarmband (liknande Montelius 1917 nr 1499, s 99) från period VI, samt två delar av ett spänne (liknande Montelius 1917 nr 1026, s 68) från period V, fragment av en rakkniv som inte var tillräckligt komplett för att dateras, små fragment av en pincett, samt fragment som var så små att de mest liknade grus och delar av ett bronsbleck som kan vara recent. Fynden och flera lager var omrörda och det var svårt att urskilja någon stratigrafi. Schakt grävdes även utanför kistan, där man sex härdar framkom. Den enda C14-dateringen som gjordes (ST 12273) var mer sentida, ca 1700 e. Kr. Fynden tyder på att hällkistan använts såväl under senneolitikum/äldre bronsålder (flintdolk, mm), samt under yngre bronsålder (bronsföremålen). Undersökningen rapporterades inte, men en artikel skrevs i tidskriften Kulturspridaren.[sv]
Vid undersökningen 1987 var hällkistan svårt skadad. Den bestod då av fyra sidohällar stående i nord-sydlig riktning, samt ett takblock. Gavelhällarna saknades helt. Röset var helt borta och det gick inte att avgöra hur stort det har varit. I kistan låg odlingssten och recent bråte, inklusive glas. I kistan hittades brända och obrända ben (brända ben fanns även i utkastningslagret väster om kistan). En mängd fynd gjordes också. De omfattade bronsföremål, ett bryne, två skärvor av keramik, en skadad flintdolk samt en spets av en flintdolk, slagen flinta, kvarts, porfyr och bergart. Slagg och en del av en mer sentida kritpipa hittades också. Bronserna bestod av delar av ett bronsarmband (liknande Montelius 1917 nr 1499, s 99) från period VI, samt två delar av ett spänne (liknande Montelius 1917 nr 1026, s 68) från period V, fragment av en rakkniv som inte var tillräckligt komplett för att dateras, små fragment av en pincett, samt fragment som var så små att de mest liknade grus och delar av ett bronsbleck som kan vara recent. Fynden och flera lager var omrörda och det var svårt att urskilja någon stratigrafi. Schakt grävdes även utanför kistan, där man sex härdar framkom. Den enda C14-dateringen som gjordes (ST 12273) var mer sentida, ca 1700 e. Kr. Fynden tyder på att hällkistan använts såväl under senneolitikum/äldre bronsålder (flintdolk, mm), samt under yngre bronsålder (bronsföremålen). Undersökningen rapporterades inte, men en artikel skrevs i tidskriften Kulturspridaren.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
År 1980 undersöktes ett nyupptäckt gravfält på fastigheterna Hulan 1:10 och 1:29 i Berga sn. Undersökningen föranleddes av en omläggning av väg E4:a. Anläggningarna, som låg utspridda på moränkullar över ett ca 110 x 60 m stort område, utgjordes av två kvadratiska stensättningar med kantkedja (A1 och A2) och två runda stensättningar (A3 och A4). Av A5 återstod endast en liten samling brända ben. A1 hade sannolikt haft små resta hörnstenar, varav två i kullfallna återstod. Gravgömmorna som lảg centralt i gravarna, innehöll endast brända ben och träkol. I A1 fanns dessutom ett flintavslag. C14-dateringarna visade att gravarna anlagts under förromersk järnålder (500 f.Kr. - 0).[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med utvidgningen av en grustäkt genomförde Riksantikvarieämbetet UV-syd en undersökning av gravgruppen RAÄ 181:1 i Berga socken år 1972. Gravarna utgjordes av högar bestående av grus och sand och i tre av dem A2, 3 och 4, hittades brandlager med brända ben, samt kol. I A1 endast kol. I A2 framkom en nit av järn och en pärla av glasfluss. I A3 framkom ett nött skifferhänge och 13 st. järnfragment, samt lösfynd av brandskadade bronsfragment. Vid ett av dessa satt ett bränt ben fast.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med byggnationen av en gång- och cykelväg genomfördes en schaktningsövervakning av gårdstomten RAÄ Skatelöv 182:1 (L1953:1432) i anslutning till Hunna by. De förhistoriska lämningar som påträffades var 3 gropar och 2 stolphål. I ett av stolphålen påträffades en skärva av förhistorisk keramik. Träkol från detta stolphål 14C-daterades till 894–1025 e. Kr. En grop valdes också ut för datering där träkol kunde dateras till 1031–1174 e. Kr. Resultatet antyder således att det finns spår av en boplats från vikingatid/tidig medeltid inom läget för gårdstomten.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
När en bättre parkering skulle anläggas över Huseby gamla bytomt (RAÄ 254:5, Skatelöv sn) gjordes en arkeologisk förundersökning. Undersökningen visade att det fanns lämningar från yngre järnåldern och tidigmedeltid med potential att belysa exemeplvis bybildningsprocessen, liksom lämningar från medeltid. Boplatsen fick namnet RAÄ 437 i Skatelöv sn.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
År 2006 utförde RAÄ UV-syd en arkeologisk förundersökning av område 4, den sydligaste delen av parkeringsområdet. Område 1-3 hade då redan förundersökts av Smålands museum år 2003. Vid kompletteringen av område 4 framkom boplatslämningar från yngre järnålder och senare.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
År 2008 utfördes en särskild arkeologisk undersökning inom boplatsen Skatelöv 437 vid Huseby bruk. Vid undersökningen framkom härdar och stolphål som ingått i minst 24 huskonstruktioner. Några av husen hade troligen ingått i gårdar med bostadshus och förråd. Flertalet daterades till vikingatiden. Det största huset var ett så kallat "trelleborgshus" som förmodligen fungerat som huvudbyggnad och mötesplats. Förutom rester efter byggnader hittade arkeologerna även keramik, benmaterial efter husdjur, flinta som använts för att tillverka redskap, samt mynt och järnföremål liksom personliga föremål som dräktspännen och smycken. Namnen Huseby, Husaby, Husby och Hoseby är vanliga i Norden och möjligen har husabyarna koppling till kungamaktens framväxt i de nordiska länderna. Möjligen fungerade de som kungliga maktcentrum under tidig medeltid.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under 2014 gjordes gjordes en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning inom Huseby bytomt (RAÄ 254:5) och bruksområdet (RAÄ 254:1) i Skatelöv socken. Anledning till undersökningen var att parkeringsplatser för de boende på området skulle förändras, samt att ett antal träd skulle planteras.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av att nya informationsskyltar planerades inom Huseby äldre bytomt, RAÄ Skatelöv 254:5, genomfört en förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Totalt nio mindre schakt grävdes vid det ungefärliga läget för skyltarna. Vid undersökningen hittades inget av ansenligt arkeologiskt intresse ner till det anvisade djupet av 0,40 - 0,60 m. Lämningar kan dock finnas på djupare nivåer. I tre av schakten påträffades kraftiga lager med slagg som bedöms ha
lagts ut som utfyllnadslager. Slaggförekomsten är kopplad till den historiska
bruksverksamheten som bedrivits vid Huseby.[sv]
lagts ut som utfyllnadslager. Slaggförekomsten är kopplad till den historiska
bruksverksamheten som bedrivits vid Huseby.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Under vintern 2009 genomfördes en särskild arkeologisk undersökning i anslutning till RAÄ 254:5 och
RAÄ 437 vid Huseby bruk. Inför anläggandet av en bussficka banades ett schakt om 185 m2 av med maskin. Anläggningar i form av äldre vägbanor, ett dikeskomplex, två gropar och ett stolphål påträffades. Groparna och stolphålet bedömdes utgöra utkanten av järnåldersboplatsen RAÄ 437, medan väg och dikesanläggningar bedöms ha anknytning till Huseby by och bruk.[sv]
RAÄ 437 vid Huseby bruk. Inför anläggandet av en bussficka banades ett schakt om 185 m2 av med maskin. Anläggningar i form av äldre vägbanor, ett dikeskomplex, två gropar och ett stolphål påträffades. Groparna och stolphålet bedömdes utgöra utkanten av järnåldersboplatsen RAÄ 437, medan väg och dikesanläggningar bedöms ha anknytning till Huseby by och bruk.[sv]
Investigation
Under år 2000 undersöktes en del av en trattbägarboplats inom RAÄ 218 i Växjö socken. Då det i närområdet finns ett oregistrerat område med förmodade lertäktsgropar togs två lerprover med sticksond. Leran och en av skärvorna från ett TBK-kärl ICP-analyserades sedan för att utreda huruvida leran i kärlet var hämtad lokalt eller ej.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Vid utredningen påträffades flera typer av fornlämningar. Ett område med fossil åkermark, bestående av terrasskanter och röjningsrösen omfattar i princip hela utredningsområdet. Bland röjningsrösena kan också gravar dölja sig. På ett höjdparti nära Mellangården finns ett boplatsområde med stolphål, härdar, gropar och andra anläggningar. Norr härom, invid dagens E4, ligger ett större röjningsröse som kan vara ett spismursröse från ett torp eller annan mindre byggnad. Utöver dessa anläggningar påträffades en förmodad stensättning, och en rest sten som kan markera en grav, båda i områdets nordligaste del.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Under 2015 genomfördes en arkeologisk utredning steg 1 inför planeringen av ett
bostadsområde i södra delen av Ingelstad. Efter kart- och arkivgenomgång gjordes en fältinventering under fyra dagar i oktober 2015. Den arkeologiska utredningen berörde två tidigare kända fornlämningar, RAÄ-nr Östra Torsås 237:1, ett röjningsröseområde (fossil åkermark), samt RAÄ-nr Östra Torsås 236:1, en förhistorisk grav, s.k. stensättning. Efter fältbesiktningen utökades röjningsröseområdet mot öster och stensättningens geometri flyttades något mot sydväst.[sv]
bostadsområde i södra delen av Ingelstad. Efter kart- och arkivgenomgång gjordes en fältinventering under fyra dagar i oktober 2015. Den arkeologiska utredningen berörde två tidigare kända fornlämningar, RAÄ-nr Östra Torsås 237:1, ett röjningsröseområde (fossil åkermark), samt RAÄ-nr Östra Torsås 236:1, en förhistorisk grav, s.k. stensättning. Efter fältbesiktningen utökades röjningsröseområdet mot öster och stensättningens geometri flyttades något mot sydväst.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med en planerad jordtäkt gjordes en arkeologisk utredning inom fastigheten Ingelstad 4:26. Utredningen visade att det fanns spår av en förhistorisk boplats (RAÄ Östra Torsås 123:1) i form av härdar och gropar, men då dessa var hårt åtgångna av modernt jordbruk, föranleddes inga vidare undersökningar.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med att gravklotet på Inglinge hög skulle flyttas och kopieras den 23 oktober 1990, utfördes en arkeologisk dokumentation. På platsen för klotet påträffades en stenpackning, vilken var tätast i området som motsvarar klotets bottenarea. Invid den resta stenen framkom en sten, samt bitar av tegelsten, vilka troligen var ditplacerade som stöd efter gravfältskarteringen år 1931. Vid borttagandet av skylten intill klotet påträffades en sentida berlock i form av ett vikingaskepp. I området för klotets läge påträffades även två mynt från 1960- och 70-talet, samt 54 sentida glasskärvor. Glasskärvorna påträffades inom hela den undersökta ytan. Ytterligare fynd bestod av en liten bit kvarts och några korn träkol. Efter framrensning och dokumentation av stenpackningen borttogs den och området grävdes till ett djup av ca 20 cm. Här påträffades en del sentida glasskärvor och större stenar.[sv]
Investigation
Schaktkontroll [sv]
I samband med en ledningsdragning för fjärrvärme till Naturbruksgymnasiet i Ingelstad, Ingelstad 10:24, utfördes en schaktningsövervakning år 2005. Övervakningen gjordes strax väster om gravfältet vid Inglinge hög, RAÄ Östra Torsås 1:1 och genom by-/gårdstomten Östra Torsås 146:1. Vid schaktningsövervakningen påträffades ett tjugo boplatsanläggningar (RAÄ Östra Torsås 248) varav fyra var härdar, fyra nedgrävningar och övriga var stolphål. Minst fyra av stolphålen har ingått i en huskonstruktion, troligen ett långhus.[sv]
Investigation
Work in progress...