221 to 240 of 370 hits.
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad exploatering inom fastigheten Öjaby 28:1 genomfört en arkeologisk utredning i 2 steg. Resultatet innebar att tre fossila åkermarksområden, två fynd, en härd, en kolningsgrop samt en stentäkt påträffades.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför rivning och nybyggnation inom befintlig fastighet utfördes en arkeologisk förundersökning inom som berörde gravfältet RAÄ Öjaby 60:1 och boplatsen RAÄ Öjaby 110:1. I stora delar av området, främst den västra som berörde gravfältet, förekom störningar från senare tiders verksamhet. Totalt framkom 24 anläggningar i form av härdar gropar och stolphål. Härdarna var främst koncentrerade till den nordöstra delen av området, medan stolphålskoncentrationen vilken tolkades som en möjlig huslämning, framkom väster där om. Endast ett fynd av bearbetad flinta gjordes. Dateringarna tydde på en kontinuitet från stenålder fram i förromersk järnålder, vilket även stöddes av kringliggande fornlämningar.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Under år 2004 gjordes en så kallad frivillig arkeologisk utredning inom området Kloster söder om Alvesta. Platsen utgjordes av ett sandigt näs i sjön Salen och vid schaktning framkom spåren av en liten boplats. De utgjordes av två härdar, ett stolphål och en kokgrop, samt avslag och några enstaka delar av redskap. Utifrån fynden kan man anta att människor hade varit där både under jägar- och bondestenåldern. Platsen blev inte exploaterad vid detta tillfälle, utan boplatsen finns med beteckningen RAÄ 126 i Aringsås socken.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
I samband med breddning av vägen mellan Ljungby och Lagan år 1948, undersöktes två resta stenar (bautastenar). Dessa låg inom gravfältet RAÄ 151:1 i Berga socken och benämndes nr 68 och 71 på N. Gillgrens gravfältskarta upprättad år 1936. I ett brev från J. E. Anderbjörk till RAÄ år 1948 rapporterar han att stenen markerade en grav och att det omedelbart öster om stenen fanns ett 1,5 m stort och 0,1 m tjockt brandlager. I lagret fanns ett litet antal brända ben (M 14729 f), en hel och en försmält glaspärla (M 14729 e och d), samt samt två splittrade fragment av glaspärlor (M 14729 b och c). Utöver detta framkom även en avspaltad sländtrissa (M 14729 a).[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
I samband med breddning av vägen mellan Ljungby och Lagan år 1949, undersöktes ett antal gravar inom gravfältet RAÄ Berga 151:1. Dessa benämndes nr 18, 29, 41, 45, 50, samt 51 på N. Gillgrens gravfältskarta som upprättades år 1936. I ett brev från J. E. Anderbjörk till RAÄ år 1949 rapporterar han om fynd och undersökningsresultat. Fynden omfattade bland annat pärlor, brända ben, knivar, brynen, en fiskekrok, en bronsarmring och ett spänne[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför planerna på ett nytt bostadsområde i Österdal utanför Ljungby gjordes en arkeologisk utredning 2007. Syftet var att ta reda på om det fanns överplöjda gravar eller boplatslämningar inom området. Strax intill ligger det större Ekagravfältet, RAÄ 22:1 i Ljungby socken och ett område med fossil åkermark, RAÄ 120:1. Inga spår av fornlämningar påträffades dock inom Österdalsområdet.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför byggnationen av ett nytt bostadsområde i Alvesta gjordes en arkeologisk förundersökning av gårdstomterna Östra- och Västra Lunnagård. Bebyggelselämningar från 1600-tal till 1800-talet dominerade, men även bebyggelselämningar som kan vara äldre än 1600-tal framkom. För att öka kunskaperna om bybildningsprocesserna i länet och de obesuttnas materiella status föreslog Smålands museum att ytterligare arkeologiska undersökningar skulle göras inför byggnationen.[sv]
Investigation
Antikvarisk kontroll [sv]
Fyndplats, ungefärlig, för paddelåra av ek. Framkom 1926 i samb. med dikesgrävning ca 200 m Ö om Gemla järnvägsstation och 200 m V om järnvägsbron över Helige å. Platsen låg i en sänka som sträcker sig S och SÖ mot ån. Åran hittades på 1,15 m dj liggandes horisontellt strax över det steniga bottenlagret. Åran pollendaterades till äldre järnålder av Lennart von Post genom lerprov tagit på åran, samt genom åtta prov tagna i lagerföljden på fyndplatsen av Knut Kjellmark. Paddelåran är dubbelbladig med långa, smala och relativt tjocka blad, som är tillspetsade mot ändrarna. Bladen ej i samma plan utan ställda något skevt gentemot varandra. Greppet något tillplattat med avrundade kanter. Relativt grov tillyxning, troligen gjord med en järnyxa. Spetsen på ena paddelåran är skadad.[sv]
Investigation
Provundersökning [sv]
I april 1987 fosfatkarterades ett ca 200.000 kvm stort område väst och sydväst om Telestads gård. Vid karteringen påträffades en skärva mellanneolitisk keramik nära hällkistan RAÄ 18, ett flintavslag och ett område med sot och skörbrända stenar. I rapporten från fosfatkarteringen (Åhman 1987-06-22) sägs det att en provundersökning bör ske. Det finns ingen rapport från någon sådan provundersökning, men det finns ritningar från en undersökning märkt Telestad v. 39. Det är högst sannolikt att det här är prov-undersökningen som omnämns i fosfatkarteringsrapporten. Ritningen visar ett 62 meter långt och 12 meter brett schakt, draget i öst-västlig riktning. Det finns också svartvita foton med tillhörande beskrivning, samt beskrivningar av diabilder (vilka saknas). Beskrivningarna säger att undersökningsområdet var "den blivande vägen", dvs Torparvägen. Det finns också fynd som hör ihop med grävningen, nämligen 5 kolprover, ett blandat stenmaterial, ett troligt mikrospån av flinta, samt ett troligt flintavfall. Kontakt togs med ATA (2021-09-10), men inte heller de har uppgifter om någon rapport från provundersökningen."[sv]
Investigation
Efterundersökning [sv]
Efter att ett gravfält (RAÄ Angelstad 42:1), en rest sten (RAÄ Angelstad 41:1), en treudd (RAÄ Angelstad 40:1) och ett område med fossil åkermark (RAÄ Angelstad 87:1) blivit skadade vid avverkning och efterföljande markberedning, beslutade Länsstyrelsen att gravarna skulle restaureras och några av röjningsrösena skulle förundersökas. Totalt sex röjningsrösen undersöktes och kolprover samlades in från samtliga. Två kolprover var dock för små för att dateras. Totalt kunde sex kolprover dateras (Ua-10378 till Ua-10384). Sex av sju dateringar föll inom perioden äldre järnålder (500 f.Kr. - 500 e.Kr.).[sv]
Investigation
Räppe industriområde AU/FU. RAÄ Bergunda 50:1, 152:1, 158:1, 241, 243 & 244. Sm. M 68101 (2000) [sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
År 2000 genomförde Smålands museum och UV väst en arkeologisk förundersökning av två områden med fossil åkermark (RAÄ Bergunda 152 och 158) i Räppe industriområde utanför Växjö. Lämningen innehöll också en hällkista, RAÄ 50. Vid undersökningen av vad man trodde var ett relativt okomplicerat röjningsröseområde kunde man identifiera spåren av ett förhistoriskt kulturlandskap. Till att börja med framkom en tidigare okänd stensättning (RAÄ 243) och ett hålvägssystem (RAÄ 244). Det intressanta med hålvägarna var att det fanns vägar som gick förbi och fram till både hällkistan och stensättningen. Man kan därför tänka sig att gravarna under långa tider var viktiga för människor, som minnesmärken, kultplatser, eller orienteringspunkter. En av hålvägarna ledder också till en möjlig stenhusgrund bredvid hällkistan. Strax söder om Räppe vid torpet Stora Hammar finns ytterligare en sådan stenhusgrund. Den tolkas som ett kulthus som haft en rituell funktion. Även skålgropsblock påträffades på platsen. Utöver förundersökningen av den fossila åkermarken gjordes en utredning för att bedöma förekomsten av förhistoriska boplatslämningar. Inom RAÄ 158 framkom ett komplext område med boplatslämningar från senneolitikum - äldre bronsålder till och med järnålder som fick benämningen RAÄ 241.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Efter att den arkeologiska utredningen av boplatslämningar inom Räppe industriområde visat på ett komplext och välbevarat bronsålderslandskap av hålvägar, röjningsrösen och gravar, utfördes en arkeologisk förundersökning år 2002. Förundersökningen förstärkte bilden som utredningen gett. En ny grav identifierades, en stensättning som tidigare troddes vara ett röjningsröse (RAÄ 248). Man hittade även åtminstone tre skålgropsblock (RAÄ 246), sten- och jordvallar, samt en stenanläggning som tolkades som resterna av ett hus. Det framkom även mer boplatslämningar och fynd (RAÄ 241) samt hålvägar. Huset tolkades som ett möjligt kult- eller dödshus och hålvägarna gick såväl dit som till den nyfunna graven. Sammanlagt var hålvägssystemet ca 1 km. Området i Räppe är unikt, och visar på hur intressanta lämningar som kan finnas i områden som inte brukats under historisk tid.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
I samband med en planerad byggnation i Räppe (Bergkvara 6:21) gjordes en kartering inom de södra delarna av RAÄ 158. Ett fossilt åkermarksområde med röjningsrösen och ett flertal gravar. Karteringen visade att området var större än man tidigare sett och att det innehöll fler typer av odlingslämningar än röjningsrösen[sv]
Investigation
Kartering [sv]
Den kompletterande karteringen omfattade ett mindre område i östra delen av det fossila åkermarksområdet RAÄ Bergunda 158:1. Kopletteringen föranleddes av en föreslagen vägsträckning för anslutning till ett planerat arbetsområde invid järnvägen.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Sommaren 2004 gjordes en förundersökning steg 1 inom gårdstomten för Linnés Råshult (Stenbrohult 86:1). Arbetet utfördes av Smålands museum på uppdrag av Länsstyrelsen i Kronobergs län, som också bekostade insatserna. Tanken med den förberedande prospekteringen var att få fram en förkunskap om vilka lämningar som kunde förväntas finnas dolda under mark och vilka arkeologiska och naturvetenskapliga metoder som kunde vara användbara. Eftersom Linnés Råshult är en känslig miljö lades stor vikt vid att använda arbetsmetoder som kunde ge ett gott resultat med små markingrepp. Genom att kombinera olika prospekteringsmetoder strävade man efter att få en mångsidig bakgrundsbild som kunde vara en god vägledning då det gällde att planera hur provrutor och eventuella mindre schakt skulle placeras vid kommande undersökningar.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Denna rapport behandlar steg 2 av en förundersökning av gårdstomten vid Råshult Södregård, där Carl von Linné föddes 1707 och levde sitt första år. Arbetet skedde på uppdrag av Länsstyrelsen i Kronobergs län som också bekostat insatserna och syftet var att öka kunskapen om hur gården varit strukturerad under äldre tid. I nästan samtliga rutor påträffades olika bebyggelselämningar i form av stenläggningar, syllstensrader, vägbeläggningar och odlingsytor. Dessutom framkom en äldre stensatt källa. De påträffade lämningarna härrörde huvudsakligen från 1700- och 1800-talen och det är tydligt att det under mark på Råshult finns välbevarade lämningar från gårdens tidigare skeden. Några spår efter faser äldre än år 1700 kunde dock inte påvisas. Ett förhållandevis stort fyndmaterial i form av keramik, glas och järnföremål framkom. Utifrån undersökningsresultaten presenteras i rapporten ett förslag till rekonstruktion av gårdens utseende vid skilda tider.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför Carl von Linnés 300-årsjubileum gjordes en mängd insatser för att levandegöra miljön på och kring gården Råshult, där Linné bodde sitt första år i livet. En av dessa insatser var att frilägga och undersöka den kullerstensbelagda gårdsplanen, samt att sammanställa information om gården till guiderna som arbetade med att ta emot besökare. Stenläggningen varierade i utseende och karaktär inom olika delar av gårdsplanen. Stenmaterialet verkade vara odlingssten som hade skiftande färg och form. Det förekom även en hel del markfasta stenar som man låtit ligga kvar och ingå i stenläggningen. Tillsammans gav detta en karaktär av en enkel och funktionell stenläggning. I den östra delen av gårdsplanen fanns många uppstickande större jordfasta stenar och
stenläggningen upphörde här gradvis. Det är möjligt att den loge som nämns i syneprotokollet från 1751 legat här. Här fanns även ett fundament till en loftbod som är känd från början av 1800-talet. Inom gårdsplanens nordvästra del fanns grunden
till ett äldre hus inlemmad i stenläggningen. Denna tidigare inte kända husgrund är äldre än grunden efter den sätesstuga som nämns 1751. Vid friläggandet påträffades ett stort antal fynd av vardagskaraktär, främst keramik- och glasskärvor. Fynd av slagg visade att det funnits en smedja någonstans i närheten. Ett av de få fynd som tydligt kan knytas till 1700-talet var ett glassigill från en butelj med firmamärket från Henrikstorps glasbruk, ett skånskt bruk vars produktion upphörde 1760.[sv]
stenläggningen upphörde här gradvis. Det är möjligt att den loge som nämns i syneprotokollet från 1751 legat här. Här fanns även ett fundament till en loftbod som är känd från början av 1800-talet. Inom gårdsplanens nordvästra del fanns grunden
till ett äldre hus inlemmad i stenläggningen. Denna tidigare inte kända husgrund är äldre än grunden efter den sätesstuga som nämns 1751. Vid friläggandet påträffades ett stort antal fynd av vardagskaraktär, främst keramik- och glasskärvor. Fynd av slagg visade att det funnits en smedja någonstans i närheten. Ett av de få fynd som tydligt kan knytas till 1700-talet var ett glassigill från en butelj med firmamärket från Henrikstorps glasbruk, ett skånskt bruk vars produktion upphörde 1760.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under hösten 2012 utfördes även en mindre undersökning i Växjö, i samband med en reparation av en el-/teleledning inom Stortorgets nordöstra del. Denna sammanfogades med rapporteringen från undersökningarna i Norrgatan samma år. De bebyggelselämningar som framkom var framförallt källare från 1600-talet, en högmedeltida källargrop, en del av en husgrund, samt delar av ett flertal gårdsplaner. Hela stadsområdet förefaller ha tagits i bruk under medeltiden, om än på ett extensivt sätt. Vid förundersökningen påträffades även spår av verksamhet på platsen under äldre järnålder, bland annat en större härd. Förmodligen har det nuvarande stadsområdet varit integrerat i det kulturlandskap från brons- och järnålder som fortfarande finns bevarat i omgivningarna runt dagens Växjö.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Vid Replösaområdet i Ljungbys östra del, utförde Smålands museum på uppdrag av Ljungby kommun en arkeologisk utredning steg 1. I arbetet ingick en noggrann inventering av synliga fornlämningar samt en bedömning av om under mark dolda fornlämningar kunde finnas i området. I en rotvälta i utredningsområdets södra del påträffades två flintavslag som förmodades höra samman med en boplatslämning.[sv]
Investigation
Work in progress...