261 to 280 of 634 hits.
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med utbyggnad av ett industriområde gjordes år 1976 en arkeologisk undersökning. De berörda fronlämningarna var RAÄ 52 i Bergunda socken (senare RAÄ Öjaby 163:1) och RAÄ 73 i Öjaby socken. RAÄ 52 bedömdes som ett 9 m stort och 0,3 m högt röse (?) med fynd av brända ben, men också spår av järnframställning. Graven 14C-daterades till perioden yngre bronsålder - äldre järnålder och järnframställningen till slutet av romersk järnålder. I röset framkom även ett block med skålgropar samt fynd av ett antal krukskärvor, en sten med ett inristat tecken, en flintskrapa, flintavslag och en kvartskärna. RAÄ 73 bedömdes efter undersökningen som ett röjningsröse.[sv]
Investigation
Provundersökning [sv]
Inför nybyggnation på rivningstomten kv. Lejonet i Växjö (RAÄ 170:1) gjordes år 1977 och 1978 en provundersökning och en arkeologisk undersökning. Området omfattade 100 + 250 kvm låg i tomtens norra del. Vid undersökningen framkom fynd från mitten av 1300-talet till 1970-talet samt byggnadsskeden från 1600-talet till år 1845. Någon rapport skrevs aldrig men en rapportsammanställning gjordes år 2005.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Efter en eldsvåda år 1984 gjordes en arkeologisk undersökning inom Kv. Lejonet 4. Tomten ligger centralt i den medeltida staden (RAÄ 170:1 i Växjö socken), men undersökningens ambitionsnivå var ändå mycket begränsad. Vid undersökningen framkom fynd och anläggningar från 1600 - 1800-tal, medan lagren från 1300 - 1600-tal var mycket komprimerade och fyndfattiga.[sv]
Investigation
Provundersökning [sv]
I samband med rivning och nybyggnation gjordes en arkeologisk provgrävning inom kv. Linné 2, (RAÄ Växjö 170:1). Tre schakt togs upp inom gården och det framkom bland annat en stensatt brunn som inte undersöktes. Det framkom även stenläggningar, kulturlager och fynd från företrädelsevis 1600 till och med 1800-tal.[sv]
Investigation
Provundersökning [sv]
År 1985 undersöktes kulturlager inom kv. Magnus Smek 5, då ett underjordiskt parkeringshus planerades. Vid undersökningen framkom bla. en stensatt brunn, rörgravar och murrester tillsammans med fynd av yngre rödgods, samt lite porslin, fajans, kritpipor, glas, järn och ben från 1600 till och med 1800-tal. Ett mer anmärkningsvärt fynd var en grop med krukmakarlera, samt ett fynd av en lerstatyett föreställande en man hällande vatten ur en kruka. Den är möjligen tillverkad av stiftsbildhuggaren Sven Segerwall som bebodde tomten på 1720-talet.[sv]
Investigation
Antikvarisk kontroll [sv]
År 1986 gjordes en antikvarisk kontroll i samband med sänkning av golvnivån i fastigheten utmed Sandgärdsgatan (RAÄ Växjö 170:1). Där framkom en äldre trappa och ett fundament till en ugn (?). Båda var sannolikt äldre än byggnaden som daterades till 1800-talet.[sv]
Investigation
Antikvarisk kontroll [sv]
I samband med en provundersökning tidigare under 1988 framkom spår av keramiktillverkning inom Kv. Munken 6 och 9. För att få mer information om denna tillverkning gjordes en arkeologisk provundersökning samma år. Utöver sentida rester av bebyggelse framkom inga spår av någon keramiktillverkningsugn, men däremot fler fynd från produktionen.[sv]
Investigation
Provundersökning [sv]
I samband med planerad byggnation inom kv. Munken 6 och 9 i Växjö, gjordes en arkeologisk provundersökning år 1988. Kvarteret ligger strax utanför Växjös medeltida stadsområde (RAÄ Växjö 170:1) och bebyggdes inte förrän under 1800-talet. Totalt upptogs 10 provgropar och ett schakt inom gårdstomten. Spår av sentida historiska lämningar kunde konstateras, bland annat en keramikverkstad från 1700-1800-talet.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med grävning för grunden till en nybyggnation inom kv. Munken i Växjö stad framkom ca 10 m vattenledning av trä. Denna låg på ca 1 m djup från nuvarande gatunivå. På samma tomt syntes också en ränna av kalkstensflisor som gick in under Didoffska huset. Grävningen var sannolikt inte en regelrätt arkeologisk undersökning, men planskisser och beskrivning gjordes av Erik Hofrén och foton togs av Bernstein 1960.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
När detaljplanen skulle ändras i utkanten av Markaryds tätort, gjordes en arkeologisk utredning. Den syftade till att ta reda på om det fanns någon fornlämning under marken på ett läge i terrängen som bedömdes vara mycket lämpligt för stenåldersboplatser. Utredningen visade genom fynd av flinta och spår av en härd, att det fanns en boplats från stenålder inom området.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med att ett nytt hyreshus skulle byggas inom Kv. Nordstjernan 1, gjordes en arkeologisk förundersökning år 2002. Området låg strax utanför det medeltida stadsområdet (RAÄ 170, Växjö sn). De aktuella delarna av tomten var tidigare obebyggda och syftet var att undersöka om det fanns spår av äldre lämningar under mark. Undersökningen visade att området sannolikt togs i burk för odling och bete under 1600 - 1700-talet. I södra delen av undersökningsområdet framkom en stenhusgrund, som fortsatte in på nästa tomt söder ut. Av fyndmaterialet att döma bör huset ha uppförts under slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet, men dess placering stämmer inte överens med husen på någon historisk karta.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför uppförandet av ett villaområde på Hovshaga utfördes en arkeologisk undersökning år 1991. Tidigare provgrävningar hade konstaterat bebyggelselämningar, och ett kolprov daterades till ca 300 f.Kr. Undersökningen omfattade ett område på ca 3 hektar. Några direkta huslämningar påträffades inte. Av de 28 anläggningar som dokumenterades var de flesta härdar/härdgropar och kokgropar. Det fanns även en stensamling som tolkades som en möjlig grav.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av att Växjöhem AB planerade att uppföra bostäder i kvarteret Nyelund, Växjö, så utförde Smålands museum en arkeologisk förundersökning. Området är fornlämningsrikt. Vid undersökningen framkom boplatsindikationer på två ställen. Det fanns också röjningsrösen och en stensträng. Dateringarna representerade minst två olika tidsskeden: Äldre bronsålder och förromersk järnålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med en planerad byggnation inom Kv. Östregård och boplatsen 346:1 i Växjö socken, genomfördes en arkeologisk undersökning år 1996.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med kommunens planer att bygga bostäder inom kvarteret Östregård i Växjö utfördes en arkeologisk förundersökning. Denna visade dels att det fanns lämningar från en förhistorisk boplats med stolphål, gropar och härdar, dels lämningar från den historiska gården Östregård.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför byggnationen av ett nytt bostadsområde inom Kv. Paradiset i Älmhult gjordes en arkeologisk utredning, steg I. Utredningen omfattade dels en genomgång av äldre kart- och arkivmaterial, dels en fältinventering. Före inventering var ett område med fossil åker känt (RAÄ Stenbrohult 43:1), men vid inventeringen framkom ytterligare två röjningsröseområden och en hägnad (RAÄ Stenbrohult 280-282).[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med att ett bostadsområde kallat kvarteret Paradiset skulle anläggas i Älmhult, gjordes en arkeologisk förundersökning. Exploateringen berörde delar av RAÄ 43:1 i Stenbrohult socken, som var ett område av fossil åkermark med röjningsrösen. Inom undersökningen karterades den berörda delen av fornlämningen och fyra av röjningsrösena undersöktes och dokumenterades. Koldateringar visar att odlingen började under romersk järnålder, det vill säga under perioden 0 till 500 e. Kr., och fortsatte till och med 1200-talet. Trakterna kring Älmhult har länge betraktats som en medeltida kolonisationsbygd, men undersökningen av fornlämning 43 visar att den första etableringen började redan under järnåldern. Antagligen finns även spår av boplatser i närheten av den fossila åkermarken.[sv]
Investigation
Provundersökning [sv]
I samband med planerad bebyggelse av industrimark på Västra Mark i Växjö provundersöktes 3 möjliga, förhistoriska gravar i form av stensättningar. Då inga gravgömmor eller fynd framkom avskrevs anläggningarna som röjningsrösen.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med byggnationen av nya studentbostäder vid Linnéuniversitetet i Växjö, gjordes en särskild arkeologisk undersökning inom boplatsen RAÄ 351 i Växjö socken. Vid undersökningen framkom tio huskonstruktioner. Bebyggelsen hade ett äldsta skede i tidig förromersk järnålder, men bebyggelsens tyngdpunkt inföll inom perioden folkvandringstid och vendeltid, ca 400-700 e Kr. Byggnaderna omfattade såväl bostadshus som uthus och enklare skjulkonstruktioner. Några av de mindre husen tolkades som uthus dit särskilda aktiviteter knutits så som tröskning, textilproduktion och eventuellt bakning. Av husen från den folkvandringstida/vendeltida fasen har fyra bedömts vara boningshus med möjliga fähusdelar. På boplatsen fanns också ett antal blästugnar där man producerat järn. Ugnarnas datering sammanföll med boplatsskedet i folkvandringstid/vendeltid. Bebyggelsen har under den här perioden tolkats som en gårdsenhet vilken byggts om vid ett antal tillfällen. Bebyggelsestrukturen tycks inte ha varit reglerad eller uppbyggd efter någon igenkännbar gårdsstruktur. Odlingsekonomin baserades på jordbruk och boskapsskötsel och i de analyser av makrofossil som gjordes återspeglade såväl odling som bete. Makrofossilanalysen antydde också att flersäde kan ha förekommit, trots att man för Smålands inlands del annars inte brukar tala om flersäde förrän i sen tid. Bebyggelsen under folkvandringstid/vendeltid utgjorde en viktig länk i den bebyggelsehistoriska utvecklingen på Telestadsområdet. Gårds-bebyggelsen verkar ha utgjort ett mellanled i utvecklingen från en mer spridd bebyggelse under bronsålder och äldre järnålder mot en koncentration av bebyggelsen i vikingatid, då man flyttade mot övre delen av Telestadshöjden. På höjden anlades de yngre järnåldersgravfälten och där kom även den medeltida bytomten att ligga.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med utbyggnaden av Linnéuniversitetet i början av 2000-talet gjordes en arkeologisk förundersökning inom de förhistoriska boplatsområdena RAÄ 351 (senare uppdelad i kv. Professorn och kv. Prefekten) och RAÄ 352, Växjö socken.[sv]
Investigation
Work in progress...