281 to 300 of 553 hits.
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför utbyggnaden av industriområdet norr om Ljungby, utförde Smålands museum 2003 en särskild arkeologisk undersökning av röjningsröseområdet RAÄ 119. Syftet med undersökningen var att beskriva odlingsutvecklingen i området och att diskutera källkritiska aspekter av datering av fossil åkermark. De fem röjningsrösen som undersöktes gav tio nya 14C-dateringar. Tillsammans med resultaten från förundersökningarna, gav dessa en god översiktlig bild av områdets odlingsutveckling. Resultaten visar att området varit brukat från bronsålder fram till åtminstone romersk järnålder. Det finns inga belägg för odling efter förhistorisk tid.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad utbyggnad av Ljungby nordvästra industriområde gjordes en arkeologisk utredning i två steg. Den visade att det fanns två tidigare okända områden med fossil åkermark. Dessa fick beteckningen RAÄ 121:1 och 122:1 (Ljungby sn). Inom området fanns även den tidigare kända fornlämningen RAÄ 119:1. Utredningen omfattade också sökschakt efter boplatslämningar, men inga boplatsspår framkom.[sv]
Investigation
Ytplockning [sv]
År 2011 gjordes fynd vid plöjning på fastigheten Möcklagård 1:1 på Bolmsö. Fynden registrerades som boplatserna RAÄ 216-218 samt fyndplatsen RAÄ 219.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad bostadsbebyggelse inom fastigheten Växjö 6:2 gjordes en arkeologisk utredning år 1999. Den visade att det fanns spår av en förhistorisk boplats inom exploateringsområdet. Denna fick benämningen RAÄ Växjö 361.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en eventuell byggnation inom området Lugnet, stg 826, gjordes en arkeologisk utredning steg II år 1993. Exploateringen berörde stadsägans södra del och låg norr om RAÄ Växjö 104:1-2, ett röse och en stensättning. Inga förhistoriska lämningar framkom under mark.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av en planerad industribyggnation genomfördes en arkeologisk förundersökning i anslutning till RAÄ 23:1-2 och 138 i Traryds socken. RAÄ 23 utgjordes enligt fornminnesregistret av en skeppssättning och ett område med fossil åkermark och RAÄ 138 av en boplats från äldre jägarstenåldern. Syftet med den aktuella förundersökningen var dels att avgränsa boplatsen, dels att undersöka om det fanns ytterligare gravar eller boplatslämningar inom förundersökningsområdet. Resultatet visade att boplatsen RAÄ 138 inte sträckte sig in i det aktuella undersökningsområdet och att den fossila åkermarken RAÄ 23:2 i själva verket utgjordes av ett förhistoriskt gravfält.[sv]
Investigation
Schaktkontroll [sv]
År 1985 förordades en antikvarisk kontroll i samband med ombyggnad av den enskilda vägen mellan Marsjö-Öjarp och Bolmen. Vägen gick i anslutning till gravfältet RAÄ Annerstad 5:1 och väster om vägen låg 6-7 gravlika anläggningar, varav 4 stycken snittades med maskin. Under en av anläggningarna togs 14C-prov från utspritt kol och under en annan ett 14C-prov från en sotfläck. Ytterligare ett 14C-prov togs från en sotfläck mellan anläggningarna. I rapporten definieras inte anläggningarna men det är sannolikt att man funderat över om det var gravar eller odlingslämningar, då det på påsen för kolprov 1 står att kolet kom från ett röjningsröse. Inget av proverna verkar ha daterats.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Under 2023-2024 gjordes en arkeologisk utredning steg 1 och 2 inom delar av fastigheten Mårslycke 1:29. I utredningen ingick kartanalys, inventering och sökschaktning. Vid kartanalysen noterades att delar av området tidigare brukats som åkermark och vid inventeringen framkom odlingslämningar i anslutning till den tidigare åkermarken. Enstaka röjningsrösen hade en flack profil och avvek från de resterande lämningarna. Möjligen skulle de kunna antyda att det finns en äldre odlingshorisont inom området. Vid sökschaktningen framkom inga arkeologiska lämningar. Det konstaterades dock ett stort antal gropar efter stenbrytning som ställvis var fyllda med moderna sopor i form av t.ex. glasflaskor, tegelpannor mm.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I Mästreda, Sjösås socken (RAÄ 101:1), ligger en av Kronobergs läns två kända husgrunder från förhistorisk tid. Platsen omges av myter, och enligt en tradition var stengrunden i själva verket en pestkyrkogård. Efter att grunden skadats av markberedning, utförde Smålands museum 1981 en provundersökning, tillsammans med medlemmar ur Sjösås-Drev-Hornaryds hembygsförening. Undersökningen fortsatte sedan 1982-86. Vid starten av undersökningen utgick man från att huset var ett bostadshus från folkvandringstiden (ca 400-600 e.Kr.), baserat på likheten med stenhusgrunder på Öland. Stengrunden i Mästreda är ca 27x9 meter lång. Murarna är raserade, men har varit ca 1 meter breda. De är murade i skalmursteknik. Ingångar finns mitt på södra långväggen och på västra kortväggen. I husets västra halva finns en konstruktion, som tolkats som en härd. Den består av en liggande stenhäll samt två kantställda hällar jämte en del kringspridda hällfragment, ca 1,5 m x 1,2-0,7 m. I västra halvan av huset fanns också kulturlager. Man tolkade det därför som att människor bott i den västra delen av huset och djuren i den östra. Fyndmaterialet var sparsamt, bl.a. keramikskärvor, slagg, en knack/malsten, harts, ett bronsbleck, brynen, samt en bit flinta. Dateringarna från 80-talet var väldigt spridda. Härden daterades till tidig-mellanneolitikum, några stolphål visade sig vara relativt moderna. Andra dateringar hamnade i järnålder och yngre bronsålder. Under 1980-talet behövdes en stor mängd kol för C14-dateringar, vilket gjorde dem mindre exakta. I en artikel i Sjösåsboken 1991 tolkades husgrunden som ett bostadshus från neolitikum, baserat på härden och biten av flinta. Av någon anledning blev resultaten aldrig fullständigt publicerade, och 2003 användes resultaten i ett examensarbete. Utgångspunkten var att stenhusgrunden var ett kulthus från bronsåldern. I samband med detta daterades en matskorpa från keramiken, samt kol från under södra muren. Dessa daterades till romersk järnålder samt slutet av romersk järnålder - början av folkvandringstid. Slagget analyserades och det mesta klassificerades som slagger från reduktionsprocessen, d.v.s. järnframställning i blästugn. Många av dem uppvisade flera drag som är typiska för förhistoriska slagger. Endast järnframställningens tidiga processled, d.v.s. reduktionsprocessen var representerad i det undersökta materialet. Genom jämförelser med andra liknande platser och framförallt med hänsyn taget till dateringar och andra undersökningsresultat, bedömdes husgrunden inte vara ett kulthus, utan ett boningshus från järnåldern. Det skulle i så fall vara den enda kända stenhusgrunden i länet från den tiden. Frågan är dock om Mästreda-huset verkligen var ett ""normalt"" bostadshus från järnåldern, bara för att det inte är ett kulthus från bronsåldern. Något som talar emot det är ex. placeringen mitt emellan två sankmarker och den överdådiga och ovanliga konstruktionen av både huset och härden. Förhoppningsvis kan framtida forskning ge oss nya svar.[sv]
Investigation
Inventering [sv]
Föremålen från Midingsbråte glasbruk (M 68125) lämnades till Smålands museum av historieprofessor Lars-Olof Larsson i september 2006. Föremålen som består av glasskärvor och glasspill från glastillverkning, ugnsfragment, samt en järnkrok tillvaratogs år 1967 på platsen för glasbruket i Midingsbråte, vilket var i bruk en kort period på 1630-talet. Platsen jämnades med marken år 1970 (Larsson 1973:12f).[sv]
Investigation
Inventering [sv]
Midingsbråte glasbruk var i bruk under 1630-talet. Föremålen som omfattas av M 68130 lämnades till Smålands museum som lösfynd från platsen år 1958.[sv]
Investigation
Kulturhistorisk förstudie [sv]
Inför dragningen av en ny 400 kV-ledning mellan Alvesta (G-län) och Hemsjö (Bl) år 1998, utförde Smålands museum en arkeologisk kulturmiljöutredning. I samband med denna gjordes terränginventering. Utredningen resulterade i flera rapporter, varav de sista betraktades som bilagor. Senare gjordes även en utredning steg 2 av 7 stycken objekt (SM rapport 1999:7), en komplettering för utredningsalternativ 2 vid Fridafors (PM av Nylén 8/3 1999), en arkeologisk förundersökning inom RAÄ 5 i Blädinge sn (Anmälan om utförd ark und. av UV-väst (lst 220-5701-99), ett antal arkeologiska utredningar och förundersökningar längs sträckan (UV-väst 2000:36 samt en kompletterande utredning steg 1 för en ny sträckning vid Grimsnäs, Kampanäs och Fridafors (SM rapport 2000:1).[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med planerad byggnation inom norra delen av Hovshaga, norr om Växjö centrum gjordes en Arkeologisk utredning steg 1 i syfte att bedöma förekomsten av fornlämningar inom området. Utredningen omfattade kartstudier och specialinventering.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Den arkeologiska utredningen och förundersökningen omfattade bla. den fossila åkermarken och boplatsområdet RAÄ Växjö 113:1-2 (nu 316:1-2), samt lägenhetsbebyggelsen och boplatsområdet 181:1-2.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av en planerad exploatering utfördes en arkeologisk förundersökning av två röjningsröseområden, RAÄ 176:1 och RAÄ 316:1 på norra Hovshaga i Växjö. Inom RAÄ 176:1 undersöktes en stenvall som daterades till senmedeltid, samt tre röjningsrösen som daterades till äldre järnålder. Inom området fanns även ett flertal tidigare registrerade gravar, skålgropsförekomster och boplatser. Inom RAÄ 316:1 framkom sporadiska boplatsspår i form av anläggningar och enstaka härdar.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
I norra Hovshagaområdet planerade Växjö kommun en utbyggnad av Kungsgårdsvägen mot norr, liksom områden för bostäder. En kartering genomfördes för att skapa en bild av fornlämningarnas spridning och karaktär. Denna följdes senare av en arkeologisk utredning och en kompletterande förundersökning där förekomsten av boplatslämningar undersöktes. Flera fornlämningar fanns inom karteringsområdet, bland annat två områden med fossil åkermark, RAÄ Växjö 176:1 och 316:1.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med omdaning av ytan framför gamla järnvägsstationen i Växjö, genomfördes en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning vid fyra tillfällen från maj till juni 2022. Markarbeten utfördes i Norra Järnvägsgatan och i den sydligaste delen av Kungsgatan samt framför det gamla stationshuset. Dessa gator har legat i den gamla stadens sydvästra del och ingår i fornlämning L1953:1681.
Vid schaktningsövervakningen påträffades inga lämningar med anknytning till den gamla staden mer än en möjlig äldre markhorisont. De ytor
som kom att beröras av schaktningen var sedan tidigare redan omgrävda[sv]
Vid schaktningsövervakningen påträffades inga lämningar med anknytning till den gamla staden mer än en möjlig äldre markhorisont. De ytor
som kom att beröras av schaktningen var sedan tidigare redan omgrävda[sv]
Investigation
Schaktkontroll [sv]
I samband med omläggning av VA-ledning vid Norra Järnvägsgatan i Växjö (RAÄ Växjö 170:1), gjordes en antikvarisk schaktkontroll. Geologiska spår från senglacial tid framkom då avlagringar från ett isälvsdelta framkom.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad byggnation gjordes en arkeologisk förundersökning inom tre delområden. Utredningen visade att det fanns tre oavgränsade fornlämningar inom området. Dels det tidigare kända gravfältet RAÄ Ljungby 37:1, dels spåren av flera gårdstomter RAÄ Ljungby 58:2-4, dels spåren av en nyupptäckt boplats RAÄ Ljungby 59:1.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med planering av ny bebyggelse inom fastigheten Norra Replösa, Ljungby socken och kommun, utfördes en arkeologisk förundersökning i maj 1993. Den tidigare utredningen visade att det inom området fanns tre fornlämningar: ett gravfält, troliga boplatslämningar (öster om nuv. RAÄ Ljungby 59), samt en övergiven bytomt (RAÄ Ljungby 58). Resultaten visade att det inte förekommit någon långvarig förhistorisk bosättning inom de delar som undersöktes, men lösfynden tyder på tillfälliga vistelser. Den historiskt belagda Norregården bekräftades av bebyggelserester och kulturlager. Brandlagren antyder att gården kan ha brunnit ner.[sv]
Investigation
Work in progress...