281 to 300 of 353 hits.
Arkeologisk utredning [sv]
Under början av 2000-talet hade Växjö en omfattande nybyggnad av bostäder och inför planeringen av nya expansionsområden utpekades områdena söder om staden som lämpliga för utbyggnad. Som ett led i detta beställde Växjö kommun en arkeologisk utredning steg 1, som skulle visa fasta fornlämningar och visar på områden där fornlämningar kunde finnas under mark. Underlaget visade även på kulturhistoriska värden i området och gav en bild av områdets karaktär. I arbetet ingick en fältinventering och en bakgrundsstudie med genomgång av äldre kartmaterial och arkivuppgifter. Ett antal fynd gjordes under inventeringen, men det enda som sparades var en fyndpåse med en bit bränd lera, troligen från en järnframställningsugn. I rapporten står följande: nedanför sluttningen väster om torpet Hjärtenholm hittades ett fragment av bränd lera med förslaggad insida i en rotvälta (objekt 26). Förslaggningen och fragmentets form tyder på att det kommer från en ugnsvägg, troligen från en järnframställningsugn. Fyndet gjordes vid kanten av en våtmark och läget kan betraktas som typiskt för en järnframställningsplats. Fyndet indikerar att järnframställningslämningar kan finnas på denna plats och i andra motsvarande lägen.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Under våren 2021 gjordes en kompletterande, särskild arkeologisk undersökning inom boplatsen RAÄ 447 på Telestad i Växjö socken. Boplatsen var belägen vid det mellersta av tre gravrösen på Telestadshöjden. I direkt anslutning till röset (Växjö 16:1) fanns en koncentration av härdar som sätts i samband med rituella aktiviteter vid röset, kanske begravningar, minneshögtider eller liknande. Härdkoncentrationen skiljde ut sig genom läget vid röset och genom att flera av dem var anlagda i en rad. Inom det rituella området fanns även ett skålgropsblock (L2022:8076) och ett stort kluvet och eldpåverkat stenblock (L2022:8075) Två av härdarna daterades till 200–300-talet f. Kr. Det fanns även spår av fyra stolpburna långhus som var i bruk århundradena kring år 0 och ett par århundraden senare. Det kanske mest speciella fyndet var en ränna som grävts för att resa fem trästolpar i, kanske en form av totempålar (L2022:8094). Liknande fasadanläggningar uppfördes i Skandinavien för 5000 - 6000 år sedan.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför detaljplaneläggning inom fastigheterna Växjö 13:32 m fl, i Växjö gjordes en arkeologisk utredning steg 1. Arbetet berörde fornlämningarna RAÄ 16, RAÄ 218:1, 268:1 och 353:1. Vid inventeringstillfället påträffades 36 röjningsrösen, stengärden, en stensträng, en hålväg, en stenlagd väg samt en fornlämningsliknande lämning i form av en kvadratisk sten.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
CMB Uppdragsarkeologi hade år 2013 genomfört en arkeologisk utredning steg 1 inom fastigheten Växjö 13:32. Vid utredningstillfället pekades de två delområdena område 2 och 3 ut, som möjliga platser för under mark dolda fornlämningar. För dessa genomfördes en arkeologisk utredning steg 2 år 2016. Inom område 3 framkom boplatslämningar som kom att benämnas RAÄ Växjö 447.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med en exploatering av södra delen av den så kallade Telestadshöjden i Växjö gjordes år 2017 en arkeologisk förundersökning inom boplatsen RAÄ 447. CMB Uppdragsarkeologi hade under 2013, genomfört en arkeologisk utredning steg 1 inom aktuell fastigheten Växjö 13:32. Vid utredningen pekades två delområden, område 2 och område 3, ut som möjliga platser för under mark dolda fornlämningar. CMB Uppdragsarkeologi genomförde 2016 en arkeologisk utredning steg 2 varvid förhistoriska lämningar påträffades inom område 3. Inom området har ett 2600 kvm stort boplatsområde registrerats som Växjö 447. Inom området framkom stolphål, härdar, gropar samt en ränna. Anläggningarna var av förhistorisk boplatskaraktär men närheten till gravröset i sydväst och det stora antalet härdar gör att platsen möjligen kan tolkas som ett härdområde med rituella förtecken. En första aktivitet inom området var under tidigneolitikum. Man har återkommit till platsen under yngre bronsålder och förromersk järnålder. Inga bostadshus har kunnat beläggas. Kring härdarna fanns parvis stolphål.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en eventuell exploatering på den så kallade Telestadshöjden (Växjö 13:32) gjordes en översiktlig arkeologisk förundersökning (FU1) år 2013. Denna omfattade den södra delen av boplatsen RAÄ 218:1 (Växjö socken). Ett stort antal anläggningar i form av stolphål, gropar, härdar och kokgropar framkom inom hela fornlämningsområdet och ytterligare undersökningar förordades inom två delområden. Den norra delen av RAÄ 218 undersökts redan år 2001 och 2011 (Smålands museum rapport 2004:11, samt 2012:7).[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en eventuell exploatering på den så kallade Telestadshöjden (Växjö 13:32), gjordes en fördjupad arkeologisk förundersökning inom RAÄ 218:1 (Växjö socken) år 2017. Förundersökningen omfattade fem, små delområden inom det tidigare översiktligt undersökta området (se M 67755). Inemot 160 anläggningar i form av stolphål, gropar, härdar, härdgropar och kokgropar framkom. Även ett långhus daterat till förromersk järnålder/äldre romersk järnålder, kunde identifieras. Den norra delen av RAÄ 218 undersökts redan år 2001 (Smålands museum rapport 2004:11).[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför en en exploatering av Telestadshöjden gjordes en arkeologisk undersökning inom en mindre yta av den södra delen av boplatsen RAÄ 218 i Växjö socken. Vid undersökningen hittades ett antal långhus från perioden förromersk järnålder och tidig romersk järnålder. Dateringarna inom husen har en spännvidd på mellan 240 och 320 år. Se även Åstrand, J. Smålands museums rapport 2004:11 för undersökningarna av fornlämningens norra del.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
År 1983 gjordes en tillbyggnad av ett bostadshus på fastigheten Toftaholm 2:2 i Ljungby kommun. Huset låg inom området för gravfältet RAÄ Dörarp 33:1. Fastighetens position invid ett tidigare grustag inom gravfältet, passade ihop med beskrivningen på fyndaskarna som innehöll små mängder brända ben och ett flintspån. Även beskrivningen av högarna stämde in men tyvärr kunde ingen rapport hittas. Det är dock sannolikt att fynden kommer från någon form av schaktövervakning eller efterundersökning av en grav inom RAÄ 33.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
I samband med ombyggnationen av Riksväg 1 förbi Toftaholm berördes två gravhögar inom gravfältet RAÄ Dörarp 33:1. Vid undersökningen framkom en spännbuckla, ett runt spänne, brända ben från människa och hund, silvertråd, pärlor och ett skifferbryne mm.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
Den tidigaste starten av bruket kan tillskrivas år 1628 och bruket lades ner redan år 1631. År 1932, nästan exakt 300 år senare, gjordes en arkeologisk undersökning inom hyttområdet under ledning av Heribert Seitz. Målsättningen var att bekräfta att hyttan verkligen legat där, samt vilken typ av ugn som använts på platsen. Båda målen uppfylldes och en mängd fynd tillvaratogs.[sv]
Investigation
Antikvarisk kontroll [sv]
Glasfragmenten från Trestenshult glashytta skall enligt givaren Ulf Nilsson vara uppgrävda av historie professor Lars-Olof Larsson år 1974. Möjligen i samband med, men mer troligt strax innan, den arkeologiska undersökning som gjordes i juni samma år. Totalt omfattar fyndposten 177 fragment och de räknas som lösfynd.[sv]
Investigation
Efterundersökning [sv]
År 1628 brukar beskrivas som starten för glashyttan i Trestenshult och verksamheten lades ner redan år 1631. År 1932, nästan exakt 300 år senare, gjordes en arkeologisk undersökning inom området under ledning av Heribert Seitz. Målsättningen var att ta bekräfta att hyttan verkligen legat där, samt vilken typ av ugn som använts på platsen. Båda målen uppfylldes och en mängd fynd tillvaratogs. Efter undersökningen byggdes ett skjul för att skydda lämningen. Detta hjälpte dock inte så 1974 gjordes en arkeologisk efterundersökning för att röja bort löst material och sedan täcka över lämningen för att skydda den.[sv]
Investigation
Efterundersökning [sv]
Vid fornminnesinventeringen på 1950-talet framgick det sig att gravhögen 134:1 höll på att erodera ner i Lagan. En del var redan bortgrävd och en matkällare var ingrävd i delar av högen på 1940-talet. Då högens centrala delar fanns kvar ansåg man att den borde undersökas. Först år 1987 då Smålands museum höll en studiecirkel för det lokala hembygdsförbundet, gjordes en arkeologisk undersökning. Denna pågick några veckor varje sommar mellan 1987 och 1991. Undersökningen slutfördes sommaren 2002. Ingen rapport finns, men däremot en uppsats innehållande en osteologisk rapport av den stora mängden kremerat ben som framkom. Det finns även en kort beskrivning av undersökningen i "Boken om Bergabygden 7", samt en mer omfattande artikel från 2015 (Se Åhman 2015 i referenser). Den undersökta högen daterades till vikingatid och innehöll resterna av en kvinna med en stor mängd djur som gravgåvor.[sv]
Investigation
Schaktkontroll [sv]
I samband med att en större vindkraftspark skulle anläggas vid Tvinnesheda söder om Åseda, uppkom ett behov av att bredda och delvis dra nya vägar inom och till området. I samband med det undersöktes flera små områden med fossil åkermark, men också en del av en torp- eller gårdsmiljö, flera kolningslämningar och en blästbrukslämning. Med något undantag daterades den fossila åkermarken från tidig medeltid till senare historisk tid. Något som stämmer väl med platsens utmarkskaraktär. De undersökta kolbottnarna och kolarkojorna daterades till 1800 och 1900-talet. Vid en av kojorna hittades sekundärt deponerade ugnsfragment från järnframställning som möjligen är från förhistorisk tid.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med omläggningen av väg E4 förbi Markaryd gjordes en arkeologisk förundersökning år 2002. Undersökningen berörde järnframställningsplatsen RAÄ 69:1 i Markaryd socken. Resultaten visade att det fanns spår av järnhantering från skilda tidsperioder, men också av olika stadier av järnhanteringsprocessen inom området. Dateringen av reduktionsslagg visade att järnframställning skedde under romersk järnålder. Smide från sen historisk tid kunde också beläggas.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
När väg E4 skulle byggas om framkom spåren av en järnframställningsplats. Den kallades RAÄ 69:1 i Markaryds socken. Redan vid förundersökningen stod det klar att järnframställning skett på platsen under järnåldern, vilket antydde att trakten använts betydligt tidigare än man tidigare föreställt sig. Av den anledningen gjordes år 2003 en särskild arkeologisk undersökning där man försökte hitta och undersöka ugnsrester och även ta reda på vilka perioder som järnframställningen pågått. Vid undersökningen framkom resterna efter en blästugn. Genom analyser av järnslagg och kol från ugnen kunde man konstatera att järnframställningen var från romersk järnålder (0 - 400 e. Kr.)[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en planerad utbyggnad av laddstolpar för elfordon gjorden en arkeologisk förundersökning under sommaren 2021. Fornlämningen RAÄ 169:2 i Markaryd socken var en av Ulvaryds äldre gårdstomter. Merparten av spåren bedömdes vara från 1800-talet, men stratigrafiskt unders dessa fanns lämningar som var äldre och kan vara medeltida.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med en schaktningsövervakning under Kånna kyrkogårdsmur framkom anläggningar och järnslagg som daterades till tidig medeltid. Spåren kan kopplas till aktiviteter som föregick byggandet av kyrkan från slutet av 1100-talet eller möjligen till anläggandet av en äldre träkyrka på platsen.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
År 2001 gjordes en dokumentation i samband med att en handikappanpassad utrymningsdörr togs upp i Växjö domkyrkas nordöstra trevé, vilken byggdes av Brunius 1849-54. Arbetena omfattade antikvarisk kontroll med murverksdokumentation vid håltagning i väggen och arkeologisk undersökning för rampen från marknivån ner till dörrnivån.[sv]
Investigation
Work in progress...