301 to 320 of 370 hits.
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med en exploatering av södra delen av den så kallade Telestadshöjden i Växjö gjordes år 2017 en arkeologisk förundersökning inom boplatsen RAÄ 447. CMB Uppdragsarkeologi hade under 2013, genomfört en arkeologisk utredning steg 1 inom aktuell fastigheten Växjö 13:32. Vid utredningen pekades två delområden, område 2 och område 3, ut som möjliga platser för under mark dolda fornlämningar. CMB Uppdragsarkeologi genomförde 2016 en arkeologisk utredning steg 2 varvid förhistoriska lämningar påträffades inom område 3. Inom området har ett 2600 kvm stort boplatsområde registrerats som Växjö 447. Inom området framkom stolphål, härdar, gropar samt en ränna. Anläggningarna var av förhistorisk boplatskaraktär men närheten till gravröset i sydväst och det stora antalet härdar gör att platsen möjligen kan tolkas som ett härdområde med rituella förtecken. En första aktivitet inom området var under tidigneolitikum. Man har återkommit till platsen under yngre bronsålder och förromersk järnålder. Inga bostadshus har kunnat beläggas. Kring härdarna fanns parvis stolphål.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en eventuell exploatering på den så kallade Telestadshöjden (Växjö 13:32) gjordes en översiktlig arkeologisk förundersökning (FU1) år 2013. Denna omfattade den södra delen av boplatsen RAÄ 218:1 (Växjö socken). Ett stort antal anläggningar i form av stolphål, gropar, härdar och kokgropar framkom inom hela fornlämningsområdet och ytterligare undersökningar förordades inom två delområden. Den norra delen av RAÄ 218 undersökts redan år 2001 och 2011 (Smålands museum rapport 2004:11, samt 2012:7).[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en eventuell exploatering på den så kallade Telestadshöjden (Växjö 13:32), gjordes en fördjupad arkeologisk förundersökning inom RAÄ 218:1 (Växjö socken) år 2017. Förundersökningen omfattade fem, små delområden inom det tidigare översiktligt undersökta området (se M 67755). Inemot 160 anläggningar i form av stolphål, gropar, härdar, härdgropar och kokgropar framkom. Även ett långhus daterat till förromersk järnålder/äldre romersk järnålder, kunde identifieras. Den norra delen av RAÄ 218 undersökts redan år 2001 (Smålands museum rapport 2004:11).[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför en en exploatering av Telestadshöjden gjordes en arkeologisk undersökning inom en mindre yta av den södra delen av boplatsen RAÄ 218 i Växjö socken. Vid undersökningen hittades ett antal långhus från perioden förromersk järnålder och tidig romersk järnålder. Dateringarna inom husen har en spännvidd på mellan 240 och 320 år. Se även Åstrand, J. Smålands museums rapport 2004:11 för undersökningarna av fornlämningens norra del.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
År 1983 gjordes en tillbyggnad av ett bostadshus på fastigheten Toftaholm 2:2 i Ljungby kommun. Huset låg inom området för gravfältet RAÄ Dörarp 33:1. Fastighetens position invid ett tidigare grustag inom gravfältet, passade ihop med beskrivningen på fyndaskarna som innehöll små mängder brända ben och ett flintspån. Även beskrivningen av högarna stämde in men tyvärr kunde ingen rapport hittas. Det är dock sannolikt att fynden kommer från någon form av schaktövervakning eller efterundersökning av en grav inom RAÄ 33.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
I samband med ombyggnationen av Riksväg 1 förbi Toftaholm berördes två gravhögar inom gravfältet RAÄ Dörarp 33:1. Vid undersökningen framkom en spännbuckla, ett runt spänne, brända ben från människa och hund, silvertråd, pärlor och ett skifferbryne mm.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Under sommaren år 1921 utvidgades kyrkogården vid Åseda kyrka. På en grusås mellan kyrkan och Badebodaån hittades starkt förmultnade människoben av en eller flera individer. En så kallad flatmarksgrav, som fick beteckningen RAÄ 321:1 i Åseda socken. Det mest uppseendeväckande var skallen av ett barn med hål av en trepanering. En operation i skallbenet som läkt, vilket innebär att personen levde en längre period efter ingreppet. Graven daterades genom typologi av en klädhyska som hittades i anslutning till skelettet, till romersk järnålder. Eftersom kvarlevorna bedömdes vara placerade med fötterna i öster har också en historisk datering föreslagits. Undersökningen genomfördes av museiföreståndaren till Norra Smålands fornminnesförening och benen analyserades av professor C. M. Furst i Lund. Det är oklart var fyndet befinner sig idag.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
Den tidigaste starten av bruket kan tillskrivas år 1628 och bruket lades ner redan år 1631. År 1932, nästan exakt 300 år senare, gjordes en arkeologisk undersökning inom hyttområdet under ledning av Heribert Seitz. Målsättningen var att bekräfta att hyttan verkligen legat där, samt vilken typ av ugn som använts på platsen. Båda målen uppfylldes och en mängd fynd tillvaratogs.[sv]
Investigation
Antikvarisk kontroll [sv]
Glasfragmenten från Trestenshult glashytta skall enligt givaren Ulf Nilsson vara uppgrävda av historie professor Lars-Olof Larsson år 1974. Möjligen i samband med, men mer troligt strax innan, den arkeologiska undersökning som gjordes i juni samma år. Totalt omfattar fyndposten 177 fragment och de räknas som lösfynd.[sv]
Investigation
Efterundersökning [sv]
År 1628 brukar beskrivas som starten för glashyttan i Trestenshult och verksamheten lades ner redan år 1631. År 1932, nästan exakt 300 år senare, gjordes en arkeologisk undersökning inom området under ledning av Heribert Seitz. Målsättningen var att ta bekräfta att hyttan verkligen legat där, samt vilken typ av ugn som använts på platsen. Båda målen uppfylldes och en mängd fynd tillvaratogs. Efter undersökningen byggdes ett skjul för att skydda lämningen. Detta hjälpte dock inte så 1974 gjordes en arkeologisk efterundersökning för att röja bort löst material och sedan täcka över lämningen för att skydda den.[sv]
Investigation
Efterundersökning [sv]
Vid fornminnesinventeringen på 1950-talet framgick det sig att gravhögen 134:1 höll på att erodera ner i Lagan. En del var redan bortgrävd och en matkällare var ingrävd i delar av högen på 1940-talet. Då högens centrala delar fanns kvar ansåg man att den borde undersökas. Först år 1987 då Smålands museum höll en studiecirkel för det lokala hembygdsförbundet, gjordes en arkeologisk undersökning. Denna pågick några veckor varje sommar mellan 1987 och 1991. Undersökningen slutfördes sommaren 2002. Ingen rapport finns, men däremot en uppsats innehållande en osteologisk rapport av den stora mängden kremerat ben som framkom. Det finns även en kort beskrivning av undersökningen i "Boken om Bergabygden 7", samt en mer omfattande artikel från 2015 (Se Åhman 2015 i referenser). Den undersökta högen daterades till vikingatid och innehöll resterna av en kvinna med en stor mängd djur som gravgåvor.[sv]
Investigation
Schaktkontroll [sv]
I samband med att en större vindkraftspark skulle anläggas vid Tvinnesheda söder om Åseda, uppkom ett behov av att bredda och delvis dra nya vägar inom och till området. I samband med det undersöktes flera små områden med fossil åkermark, men också en del av en torp- eller gårdsmiljö, flera kolningslämningar och en blästbrukslämning. Med något undantag daterades den fossila åkermarken från tidig medeltid till senare historisk tid. Något som stämmer väl med platsens utmarkskaraktär. De undersökta kolbottnarna och kolarkojorna daterades till 1800 och 1900-talet. Vid en av kojorna hittades sekundärt deponerade ugnsfragment från järnframställning som möjligen är från förhistorisk tid.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med omläggningen av väg E4 förbi Markaryd gjordes en arkeologisk förundersökning år 2002. Undersökningen berörde järnframställningsplatsen RAÄ 69:1 i Markaryd socken. Resultaten visade att det fanns spår av järnhantering från skilda tidsperioder, men också av olika stadier av järnhanteringsprocessen inom området. Dateringen av reduktionsslagg visade att järnframställning skedde under romersk järnålder. Smide från sen historisk tid kunde också beläggas.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
När väg E4 skulle byggas om framkom spåren av en järnframställningsplats. Den kallades RAÄ 69:1 i Markaryds socken. Redan vid förundersökningen stod det klar att järnframställning skett på platsen under järnåldern, vilket antydde att trakten använts betydligt tidigare än man tidigare föreställt sig. Av den anledningen gjordes år 2003 en särskild arkeologisk undersökning där man försökte hitta och undersöka ugnsrester och även ta reda på vilka perioder som järnframställningen pågått. Vid undersökningen framkom resterna efter en blästugn. Genom analyser av järnslagg och kol från ugnen kunde man konstatera att järnframställningen var från romersk järnålder (0 - 400 e. Kr.)[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en planerad utbyggnad av laddstolpar för elfordon gjorden en arkeologisk förundersökning under sommaren 2021. Fornlämningen RAÄ 169:2 i Markaryd socken var en av Ulvaryds äldre gårdstomter. Merparten av spåren bedömdes vara från 1800-talet, men stratigrafiskt unders dessa fanns lämningar som var äldre och kan vara medeltida.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med en schaktningsövervakning under Kånna kyrkogårdsmur framkom anläggningar och järnslagg som daterades till tidig medeltid. Spåren kan kopplas till aktiviteter som föregick byggandet av kyrkan från slutet av 1100-talet eller möjligen till anläggandet av en äldre träkyrka på platsen.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
År 2001 gjordes en dokumentation i samband med att en handikappanpassad utrymningsdörr togs upp i Växjö domkyrkas nordöstra trevé, vilken byggdes av Brunius 1849-54. Arbetena omfattade antikvarisk kontroll med murverksdokumentation vid håltagning i väggen och arkeologisk undersökning för rampen från marknivån ner till dörrnivån.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför en omläggning av väg 120, sträckan Tingsryd - Rävemåla, fosfatkarterades en sträcka av 1,5 km av Smålands museum i juli 1990. I oktober utfördes en provundersökning av två områden med förhöjda värden, område A och B. Område A var blockrikt och kuperat och inga fynd gjordes, förutom träkol. Område B var mer lättilgängligt och två schakt gjordes. Inga fynd gjordes förutom träkol. I maj 1991 gjordes en undersökning av område B. I två av anläggningarna fann man träkol, annars gjordes inga fynd. Fyra av anläggningarna, oregelbundna eller ovala formationer av sandig mo, ligger i en halvcirkel. I fyndpost M 67820 finns kolprover från undersökningen (3 st), från fosfatkarteringen, samt slagg från provundersökningen. Slaggen verkar härröra från RAÄ Södra Sandsjö 110:1, men fyndet nämns av någon anledning inte i rapporten.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
När väg 122 skulle breddas mellan Nöbbele och Linneryd gjordes arkeologiska utredningar och förundersökningar utmed fem sträckor. Smålands museum har genomfört en arkeologisk utredning etapp II av sträcka 1 och sträcka 4. Dessutom utfördes arkeologiska förundersökningar vid avrättningsplatsen RAÄ Nöbbele 132:1 (sträcka 2), Ryds bytomt Nöbbele 66:1 (sträcka 3) och Linneryds bytomt RAÄ Linneryd 250:1 (sträcka 5). Därutöver förundersöktes delar av sträcka 1.
Vid Ryds bytomt påträffades kulturlager och bebyggelselämningar i form av lerlager/golv och stenläggning, samt en större stenfylld grop. Det understa kulturlagret daterades till 1290 - 1420 e. Kr. (två sigma) (Ua-20245). Längs sträcka 1, nära Vedkärrs bytomt påträffades en huskonstruktion i form av ett 1,10 m tjockt lager av skärvsten och skörbränd sten blandat med brunsvart humös sotig silt. I lagret påträffades en pärla och en skärva svartgods av vendisk typ. Fynden dateras till sen vikingatid – tidig medeltid. Lagret och stenarna bedömdes som lämningar efter en källare eller ett grophus. Understa delen av skärvstenslagret till 880-1040 e. Kr. (två sigma) (Ua-20239). Vedkärrs bytomt fick senare beteckningen RAÄ Nöbbele 154:1. Avrättningsplatsen (RAÄ 132) hade inte lämnat efter sig några spår i form av gravar eller andra anläggningar. Endast en botten av en stenmur påträffades i schakten. Likaledes fanns det längs
sträcka 4, inga lämningar efter den Broaryds förmodade äldre bytomt, inte heller fanns det några
spår efter några förhistoriska aktiviteter, såsom boplatser, hantverk eller gravar. Då rapporten skrevs var det ännu inte klarlagt om någon breddning skulle ske vid Linneryds bytomt.[sv]
Vid Ryds bytomt påträffades kulturlager och bebyggelselämningar i form av lerlager/golv och stenläggning, samt en större stenfylld grop. Det understa kulturlagret daterades till 1290 - 1420 e. Kr. (två sigma) (Ua-20245). Längs sträcka 1, nära Vedkärrs bytomt påträffades en huskonstruktion i form av ett 1,10 m tjockt lager av skärvsten och skörbränd sten blandat med brunsvart humös sotig silt. I lagret påträffades en pärla och en skärva svartgods av vendisk typ. Fynden dateras till sen vikingatid – tidig medeltid. Lagret och stenarna bedömdes som lämningar efter en källare eller ett grophus. Understa delen av skärvstenslagret till 880-1040 e. Kr. (två sigma) (Ua-20239). Vedkärrs bytomt fick senare beteckningen RAÄ Nöbbele 154:1. Avrättningsplatsen (RAÄ 132) hade inte lämnat efter sig några spår i form av gravar eller andra anläggningar. Endast en botten av en stenmur påträffades i schakten. Likaledes fanns det längs
sträcka 4, inga lämningar efter den Broaryds förmodade äldre bytomt, inte heller fanns det några
spår efter några förhistoriska aktiviteter, såsom boplatser, hantverk eller gravar. Då rapporten skrevs var det ännu inte klarlagt om någon breddning skulle ske vid Linneryds bytomt.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Smålands museum utförde 2002 arkeologisk utredning etapp II inom sträcka 2, 4, 6, samt en arkeologisk förundersökning inom sträcka 5 och gravfältet RAÄ Nöbbele 4. Sträcka 5 omfattade schakt i åkermarken vid sidan om RAÄ 4.[sv]
Investigation
Work in progress...