341 to 360 of 369 hits.
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av en planerad breddning av väg E4 mellan Ljungby - Toftanäs har Kalmar läns museum genomfört en förundersökning inom en av totalt två delsträckningar. Den här aktuella södra delsträckningen omfattade totalt fyra fornlämningsområden i den västra kanten av Ljungby. De fornlämningar som förundersöktes var boplatsområdena RAÄ 134 (objekt 6), RAÄ 136 (objekt 7), RAÄ 135 (objekt 9) samt den fossila åkermarken RAÄ 120:1 (objekt 8).[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
År 2015 gjordes en arkeologisk utredning inom 17 plaster längs väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs. Utredningen genomfördes med anledning av Trafikverkets planer på att bredda den befintliga vägen till motorvägsstandard. Åtta lokaler, som senare fick fornlämningsnummer 343, 344, 347 och 351 i Berga socken samt 195, 196, 199 & 202 i Dörarp socken, omfattade arkeologiska lämningar. De utgjordes av av boplatser och boplatslämningar men även röjningsrösen/eventuell stensättning samt en kvadratisk stensättning. Tidsperioden som dessa lämningar bör falla inom uppskattas till ca 6000 f. Kr fram till ca 1000 e. Kr.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Med anledning av Trafikverkets planerade breddning av väg E4 mellan Ljungby–Toftanäs gjordes en arkeologisk undersökning år 2018. De berörda lämningarna var de förhistoriska boplatserna Berga 347 (Simlaängen), Dörarp 196 (Ekuddefallet), Dörarp 199 (Vadtorpet).[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
År 1996 utförde Arkeologikonsult en arkeologisk utredning steg 2 på sammanlagt 28 platser längs med väg E4 och 117. Detta gjordes inför utbyggnad av E4 till motorväg, samt breddning av 117. I 10 av dessa områden (bland annat omr 8,9,12 & 13) föreslogs det att man skulle utföra förundersökningar. Fynden bestod till största delen av flinta.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Smålands museum har på uppdrag av Vägverket Region Sydöst, utfört en särskild
arkeologisk undersökning utav två fornlämningslokaler innehållande agrarhistoriska lämningar i form av röjningsrösen. Lokalerna har sedan tidigare arkeologiska utredningar benämnts E4/28 och E4/30:II, och är belägna på fastigheterna Gräsholma 4:6, 4:17 resp. Klint 2:38, i Traryds socken, Markaryds kommun. Undersökningen har föranletts av förändring i det mindre vägnätet i samband med ombyggnation av väg E4 till motorvägsstandard förbi Markaryd. Undersökningsresultaten från röjningsrösena från de båda områdena visar att brytning och röjning av mark etableras i någon form under äldre järnålder och att denna intensifieras under en fas med början i vikingatid-medeltid. Odlingsområde E4/30:II visar att man nyttjat mark redan under ett tidigt stadium på mer extrema lägen i terrängen, bl.a. en våtmarksäng. Om man skall se de båda områdena ur ett kronologiskt perspektiv och ur nyttjandesynpunkt, så uppvisar område E4/28 en tyngdpunkt av odlandet under fasen romersk järnåldervikingatid, medan område E4/30:II har en tyngdpunkt på tidsspannet vikingatid/medeltid-ny tid.[sv]
arkeologisk undersökning utav två fornlämningslokaler innehållande agrarhistoriska lämningar i form av röjningsrösen. Lokalerna har sedan tidigare arkeologiska utredningar benämnts E4/28 och E4/30:II, och är belägna på fastigheterna Gräsholma 4:6, 4:17 resp. Klint 2:38, i Traryds socken, Markaryds kommun. Undersökningen har föranletts av förändring i det mindre vägnätet i samband med ombyggnation av väg E4 till motorvägsstandard förbi Markaryd. Undersökningsresultaten från röjningsrösena från de båda områdena visar att brytning och röjning av mark etableras i någon form under äldre järnålder och att denna intensifieras under en fas med början i vikingatid-medeltid. Odlingsområde E4/30:II visar att man nyttjat mark redan under ett tidigt stadium på mer extrema lägen i terrängen, bl.a. en våtmarksäng. Om man skall se de båda områdena ur ett kronologiskt perspektiv och ur nyttjandesynpunkt, så uppvisar område E4/28 en tyngdpunkt av odlandet under fasen romersk järnåldervikingatid, medan område E4/30:II har en tyngdpunkt på tidsspannet vikingatid/medeltid-ny tid.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
När väg E4 skulle breddas i början av 2000-talet gjordes en kulturmiljöutredning och arkeologisk utredning, steg I. Syftet var att klarlägga vilka fornlämningar som skulle kunna komma att beröras och skapa ett kunskapsunderlag för länsstyrelsen fortsatta hantering av ärendet. Utredningen visade att vägbreddningen skulle komma att påverka ett flertal boplatslägen och områden med fossil åkermark, liksom riksintresseområdet i Hallsjö.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med ombyggnad av väg E4 förbi Hamneda år 1993-1995 förundersöktes de fossila åkermarksområdena RAÄ 66, 67, 72, 73, 76, 77, 78, 80, 82, 86 och 87. Områdena visade olika kakraktär gällande topografi, rösetäthet och rösestorlek och inom vissa framkom spår av bplatser från olika tider. Tyngdpunkten i dateringarna föll inom yngre järnålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Smålands museum gjorde år 2002 en särskild arkeologisk undersökning av stenåldersboplatsen RAÄ 71:1 i Markaryd socken. Undersökningen föranleddes av en planerad nybyggnation av väg E4. Den mindre av de två boplatsytorna, Lassebacken I, verkade vara spår från en tillfällig aktivitet från perioden 7000-3800 f. Kr. Platsen var belägen längst åt norr på en höjdrygg. Vid ett vattenstånd på ca 140 m. ö. h. torde också ytan vara den första väldränerade och någorlunda plana yta som nåtts när man lämnat kanoten vid stranden. Den andra boplatsytan, Lassebacken II, var en boplats av en helt annan karaktär. Ytan var betydligt större och fyndmaterialet var mycket mer fragmenterat. En datering till perioden 8250 - 7000 f. Kr. förefaller sannolik med utgångspunkt från såväl den radiometriska dateringen som förekomsten av en lancettmikrolit. Minst två hyddlämningar framkom och boplatsen gav ett strukturerat intryck. Avfallet hade deponetats utanför hyddorna och det gick genom fyndmaterialet att urskilja olika typer av aktiviteter som skett på olika platser inom ytan.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför utbyggnad och nydragning av väg E4 strax söder om Ljungby genomfördes en särskild arkeologisk undersökning av den fossila åkermarken RAÄ Hamneda 72, 73, 77, 78, 87 samt RAÄ 250:2-3 som utgjorde delar av en gravgrupp. Inom RAÄ 77 och 78 framkom även de sporadiska boplatslämningarna Hamneda 328 och 329. Röjningsröseområdena daterades mellan år 0 och 1000 e. Kr. med en tyngdpunkt inom perioden romersk järnålder - folkvandringstid, medan de sporadiska boplatsspåren ofta hade en något äldre datering. De röseliknande stensättningarna fick en förmodad datering till vendel - vikingatid och är således samtida med delar av den fossila åkermarken.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en planerad nybyggnation av väg E4 utförde Smålands museum i maj och juni 2002 en förundersökning av RAÄ 71, en stenåldersboplats på en ö i en mosse.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med utbyggnaden av väg E4 förbi Hamneda, sträckan Hjulsnäs-Herrabacken, undersöktes en röseliknande stensättning (Hamneda 250:4). Denna låg i en grupp om fyra gravar inom den fossila åkermarken RAÄ Hamneda 87. Graven var 8,2x7,5 m i diameter och 0,4 m hög. Varken gravgömma eller fynd framkom, vilket sannolikt beror på gravskicket. Den upprepade röjningsbränningen i område försvårade tolkningen av koldateringarna, men typologisk bedömdes gravgruppen ha tillkommit i övergången från yngre bronsåldern till förromersk järnålder. De kan också ha brukats under romersk järnålder under en av den fossila åkermarkens brukningsperioder.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
1996 utfördes en särskild undersökning inför en planerad bergtäkt i Hamneda. Arbetet utfördes av UV syd och Smålands museum. Undersökningen berörde områden med fossil åkermark (RAÄ Hamneda 77:1), en hällkista (Hamneda 327:1), samt ett tiotal stensättningar (Hamneda 77:2-11).[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför utbyggnad och nydragning av väg E4 förbi Hamneda strax söder om Ljungby, genomfördes en särskild arkeologisk undersökning. Den omfattade röjningsröseområdena RAÄ 66, 67, 76 och 82 i Hamneda socken. Inom de tre första fanns även boplatslämningarna Hamneda 330-332. Undersökningsområdet RAÄ 66 omfattade 4,5 ha. Här fann man spår av två hus och möjligtvis spår av smide. Dateringarnas tyngdpunkt låg kring Romersk järnålder, ca 0-500 e Kr.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför planeringen av ett nytt bostadsområde gjordes en arkeologisk förundersökning på området Vallen, mellan Växjösjön och Södra Bergundasjön. Undersökningen visade att det fanns spår av förhistoriska boplatser från olika tider på platsen. Den period som ger tydligast genomslag i fyndmaterialet är neolitikum. En 14C-datering samt ett keramikfynd verkar höra till tidigneolitikum. Det förefaller rimligt att även andra perioder av yngre stenåldern kan vara representerade i boplatslämningarna. Möjligen finns även indikationer på en mesolitisk närvaro i området. Många förhistoriska boplatser i Värend utmärker sig genom att de brukats under mycket långa tidsperioder.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med en planerad husbyggnation gjordes en arkeologisk undersökning inom boplatsen Vallen, RAÄ Växjö 175:1. De förhistoriska fynden utgjordes huvudsakligen av rester av redskapstillverkning i form av avslag och splitter av kvarts, flinta och kristianstadflinta. Avslag var den största fyndkategorin, följt av retuscherade avslag, kärnor, spån- och mikrospånfragment, skrapor, knivar och borrar. Bipolär reduktion dominerade kvartsmaterialet. Flintan hade bearbetats både med plattformsteknik och bipolärt och Kristianstadflintan hade nästan uteslutande bearbetats med plattformsteknik. Totalt 31 anläggningar dokumenterades. Under förhistorisk tid verkar platsen ha nyttjats återkommande men med relativt låg intensitet. Det finns varken markkemiska eller okulärt konstaterbara spår av byggnader före torpet Vallen. 14C-dateringar av framför allt härdar sträckte sig från mesolitikum fram till modern tid.[sv]
Investigation
Provundersökning [sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
När en vändplan för skolbussen skulle anläggas intill Prästängskolan gjordes en arkeologisk förundersökning. Anledningen var att vändplanen skulle ligga mycket nära ett gravfält (RAÄ 5:1) och en boplats (RAÄ 5:2), och syftet med undersökningen var att ta reda på om det fanns fler spår av gravar eller boplatslämningar under marken. De båda fornlämningarna är belägna i den östra delen av tätorten Alvesta, på västsluttningen av Aringsåsen, en markerad höjd som löper i nord−sydlig riktning. Vid förundersökningen, som berörde en yta av 450 m2 , påträffades tre anläggningar: en grop och två härdar. Anläggningarna undersöktes och dokumenterades inom ramen för förundersökningen. Boplatslämningarna är sannolikt en del av ett större boplatsområde som är beläget på höjdens västsluttning och anläggningarna bedöms ingå i boplatsområdet RAÄ
5:2. Det påträffades däremot inga gravar eller andra fynd som tyder på att det undersökta området utnyttjats som gravplats.[sv]
5:2. Det påträffades däremot inga gravar eller andra fynd som tyder på att det undersökta området utnyttjats som gravplats.[sv]
Investigation
Inventering [sv]
En järnsmedja i Vänneböke är belagd i en geometrisk jordebok från 1559-60. De lösfynd av kol och slaggfragment som omfattar M 68133 är sannolikt från RAÄ 189 i Hinneryd socken, men på grund av omständigheterna kring gåvan är det inte helt säkert.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
År 1966 genomfördes en arkeologisk delundersökning av gravfältet RAÄ 63:1 i Lekaryd sn. Gravfältet som var 130 x 30-95 m (Ö-V) bestod ursprungligen av ca 20 fornlämningar. Dessa utgjordes av 4 rösen, ca 14 runda stensättningar, 1 skeppssättning och 1 kvadratisk stensättning. Ett tiotal av stensättningarna undersöktes och togs bort i samband en vägbyggnation. Vid undersökningen framkom föremål förknippade med vapengravar, samt grön smält glasmassa som antagligen varit en romersk bägare. Antagligen hade de begravda personerna särskilda positioner i samhället.[sv]
Investigation
Schaktkontroll [sv]
År 1986 gjordes en schaktkontroll vid nedläggning av VA-ledningar i Västergatan mellan kvarteren Stormen och Fries. Möjligen hittades spår av Cösters fajansfabrik från år 1777, samt ett garveri från 1800-talet i stadens utkant. Platsen låg strax väster om avgränsningen för Växjö medeltida stadslager RAÄ 170:1.[sv]
Investigation
Work in progress...