341 to 360 of 767 hits.
Schaktkontroll [sv]
År 2001 genomfördes en arkeologisk schaktningsövervakning i kv. Sunaman inom Växjö medeltida stadsområde (RAÄ Växjö 170:1). Undersökningen visade att mycket begränsade kulturlagerrester fanns bevarade inom det aktuella schaktet. Inga ytterligare åtgärder förordades.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med planerad husbyggnation inom Kv. Universitetet på Teleborg genomfördes en arkeologisk utredning (steg 2) i anslutning till stensättningen RAÄ Växjö 207:1. Vid utredningen framkom inga fynd, men väl en mängd stolphål som antogs vara förhistoriska.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför planerad byggnation utförde Smålands museum en slutundersökning inom kvarteret Universitetet i juli-augusti 1994. Inom fornlämning 207:2 fanns förhistoriska boplatslämningar. Vid undersökningen dokumenterades 279 anläggningar, varav de flesta var stolphål, men det fanns även gropar, härdar, rännor och en kokgrop. Anläggningarna verkade vara uppdelade i två aktivitetsytor, ett som innehöll tidigneolitiska lämningar, inklusive hus, och ett som kunde dateras till folkvandringstid-vendeltid. Fynden bestod av brända ben, keramik, flinta, mm.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
I september 1990 utfördes en fosfatkartering och provundersökning inom kv. Viggen i Öjaby utanför Växjö. Insatserna gjordes inför planerad nybebyggelse. Karteringen omfattade ca 14 000 kvm. 3 fynd påträffades: två förrostade järnföremål och en 1x1 cm stor bränd flinta. Efter karteringen gjordes en provundersökning, där man inte fann några fynd eller boplatslämningar. Inga fler undersökningar gjordes, och området har därför inte fått något RAÄ-nummer.[sv]
Investigation
Efterundersökning [sv]
År 1978 uppmärksammades ett brandlager i samband med plöjning i Kvänslöv, Ljungby socken (RAÄ 125). Det omfattade ca 1 kvm och var ca 5 cm tjockt i mitten. Enligt museichefen Karl-Johan Krantz innehöll lagret sot och kol, men endast fragmentariska benrester framkom. Tio meter NV om fyndplatsen hittades dock ett "ålderdomligt spänne" i form av en rektangulär järnsölja med torne. Fynden överlämnades till RAÄ, men fördelades år 2013 till Smålands museum. Då fyndet låg i närheten av hällkistan RAÄ 45, fick fyndet först samma beteckning i Smålands museums arkiv. Platsen fick dock senare ett eget fornlämningsnummer så den korrekta beteckningen är RAÄ Ljungby 125.[sv]
Investigation
Efterundersökning [sv]
År 1971 hittades ett brandlager i samband med plöjning i Kvänslöv, Ljungby socken (RAÄ 55:1-2). Jan-Erik Anderbjörk besiktigade platsen under hösten och gjorde en undersökning den 4:e maj 1972. Brandlagret, som var 1,4 m i diameter, låg på ursprunglig mark under ett ca 0,3 m tjockt matjordslager. I brandlagret framkom ca 1 liter brända ben, två beslag av brons, en bygel av järn, ett par sönderfallande fragment av brons och järn, samt en flintskärva. Då fyndet låg ca 55 m Ö om hällkistan RAÄ 45, fick fyndet först samma beteckning i Smålands museums arkiv. Platsen fick dock senare ett eget fornlämningsnummer så den korrekta beteckningen är RAÄ 55:1-2.[sv]
Investigation
Provundersökning [sv]
I samband med byggandet av ett kapell i Kvenneberga undersöktes spåren av en medeltida kyrka från 1200-talet. Undersökningen gjordes som en provundersökning och en antikvarisk kontroll.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med planeringen av en ny golfbana i Lagan utanför Ljungby, gjordes en arkeologisk utredning etapp 1 i syfte att hitta synliga fornlämningar och möjliga boplatslägen. Vid utredningen framkom två fossila åkermarksområden (Berga 227:1 och 228:1), ett möjligt boplatsläge (Berga 184:1), samt en mängd kulturhistoriska lämningar.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
I samband med utbyggnaden av Lagans golfklubb uppmärksammades två områden med fossil åkermark. Den aktuella karteringen syftade till att avgränsa och skapa en bättre bild av ett av dessa fossila åkermarksområden, Berga 228:1. Vid karteringen framkom också järnslagg och en bit slagen flinta.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför utbyggnad av Lagans golfklubbs bana utförde Smålands museum 1999 en arkeologisk utredning. Som del i denna utreddes ett möjligt boplatsläge. En härd och tre flintavslag påträffades och fick beteckningen RAÄ 184:1 i Berga socken.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med planeringen av ett bostadsområde gjordes en arkeologisks utredning steg II år 2005. Utredningen visade att det inte fanns några fasta fornlämningar inom ytan.[sv]
Investigation
Efterundersökning [sv]
År 1979 uppmärksammades vid vårdbesiktning att två av högarna på gravfältet Blädinge RAÄ 4, hade skadats vid snöröjning. Dessutom hade ytterligare några högar fått mindre skador. Det beslöts att högarna skulle efterundersökas. Rapport från en sådan undersökning har inte kunnat hittas. Däremot finns i det arkeologiska magasinet, en fyndask med en liten mängd brända ben, märkt Blädinge socken, Lästad. Då det inte fanns någon annan undersökning som benen kunde komma från, är det troligt (dock ej 100% säkert) att de kommer från en efterundersökning av Blädinge RAÄ 4 som aldrig rapporterades. En möjlighet är också att benen samlades in vid själva vårdbesiktningen och att någon efterundersökning aldrig ägde rum.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Till följd av omläggning av vatten- och avloppsledningar i Växjö, genomfördes en arkeologisk förundersökning i Storgatan och Klostergatan under februari och mars år 1994. Målsättningen var att dokumentera kulturlager från medeltid och nyare tid. Både i Storgatan och Klostergatan framkom orörda kulturlager, huslämningar från efterreformatorisk bebyggelse, samt gatunivåer från medeltid och nyare tid. Några säkra medeltida kulturlager kunde inte identifieras.[sv]
Investigation
Provundersökning [sv]
I samband med omläggningen av dräneringen runt och golvet i Lekaryds kyrka, undersöktes om det fanns spår av en äldre kyrka i anslutning till den nuvarande. Äldre murrester noterades och kol från en grop daterades till 1400-talets första hälft.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med urgrävning av golvet i Lekaryds kyrka gjordes en arkeologisk schakningsövervakning (?) år 1961. Det innebar att golvet i hela kyrkan sänktes med ca 50 cm. I samband med sållning av jorden framkom 105 mynt, präglade från mitten av 1200-talet till mitten av 1900-talet. Lekaryds socken omnämndes första gången i skriftliga källor år 1422. Kyrkan uppfördes under senmedeltiden och ersatte då en tidigare träkyrka.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
I samband med ledningsdragning i anslutning till gravfältet RAÄ Lenhovda 18:1 i Lenhovda hembygdsgård, skadades en möjlig stensättning och en partiell arkeologisk undersökning framkom. En möjlig rest sten påträffades i anläggningen, men inga spår av någon gravgömma.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
Under 1945 gjordes en arkeologisk undersökning av röse 108 inom gravfältet RAÄ Lenhovda 18:1. Undersökningen föregicks av skadegörelse på gravfältet år 1941 samt restaurering av flera gravar. I södra delen av röset var hälleflinta placerad så att den bildade en "ingång " till röset. I botten av röset var ett brandlager med ett fåtal brons- och järnfragment, 15 pärlor, samt brända ben.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
År 1914 gjordes en arkeologisk undersökning inom gravfältet RAÄ Lenhovda 18:1 vid Lenhovda hembygdsgård. Grav nr 3,7, 8 och 21 (stensättningar), 31 (treudd) samt 32 (röse) undersöktes. I dem framkom brända ben, enstaka flinta, en del av ett skalltak samt något keramik. Undersökningen gjordes av antikvarien T. J. Arne.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
När industriområdet sydöst om Lenhovda skulle utökas, gjordes en arkeologisk utredning etapp 1. Eftersom flera förhistoriska gravar fanns i närheten ville länsstyrelsen veta om det fanns fler fornlämningar som skulle komma att beröras av en exploatering. Inventeringen visade att det fanns två områden med fossil åkermark. Dessa fick benämningen RAÄ Lenhovda 52:1 och 53:1.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med att Uppvidinge kommun planerade en utbyggnad av Lenhovda södra industriområde berördes två sådana områden med fossil åkermark, L1954:5744 och L1954:574. I omgivningen fanns flera förhistoriska gravar. Den fossila åkermarken innehöll ca 300 röjningsrösen och sex 14C-daterades. De äldsta dateringarna var från olika delar av bronsåldern och kan spegla tidiga perioder av röjning för odling eller bete. En mer samlad röjningsfas verkade ha infallit under förromersk järnålder. Den tydligaste perioden för röjning verkar ha infallit under yngre romersk järnålder. Två yngre dateringarna var från vendeltid. Ett prov från ett ytligt skikt med träkol fick en datering till sen historisk tid mellan 1650 och 1800. Denna kolhorisont kan höra samman med svedjebränning vilket enligt äldre kartor ska ha förekommit i området under 1700-talet. De boplatslämningar som påträffades vid förundersökningen hör till olika tidsperioder. Deras potential ligger främst i att de verkar ha brukats samtidigt med att man bedrivit röjning av den fossila åkermarken. Vid förundersökningen påträffades inte några gravar och de större flacka stensättningslika röjningsrösen som torvades av visade sig inte vara gravar.[sv]
Investigation
Work in progress...