341 to 360 of 707 hits.
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med utbyggnaden av ett bostadshus och en permanent parkeringsplats, gjordes en mindre arkeologisk förundersökning inom Lilla Fjäll, Kronoberg 6:7. Anledningen var att gården omges av ett större fornlämningsområde med fossil åkermark (RAÄ Växjö 176), ett flertal förhistoriska, ensamliggande gravar och ett gravfält (RAÄ Växjö 111). Undersökningar och gravar och boplatser hade också gjorts i närområdet. Vid den begränsade undersökningen framkom ett fåtal anläggningar som visade att platsen utnyttjats under jägarstenåldern såväl som slutet av järnåldern.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med byggnationen av en ladugård och en ny avloppsbrunn i anslutning till den fossila åkermarken Växjö 176:1, genomförde Smålands museum en arkeologisk förundersökning år 1998. Inom det begränsade schaktet framkom ett flertal anläggningar varav en fick datering till bondestenålder och en till historisk tid. Dessa boplatsspår fick aldrig något eget fornlämningsnummer.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför byggnation av bostäder på området Lilla Vallen i Växjö, gjordes en arkeologisk utredning. Mot bakgrund av områdets läge på ett näs mellan två sjöar och den tidigare undersökta boplatsen på Vallen strax öster ut, bedömdes sannolikheten för under mark liggande boplatsspår inom Lilla Vallen vara stor. Utöver det fanns även uppgifter om lösfynd av flintdolkar och stenyxor i närområdet. Eftersom inga fynd och endast ett fåtal förhistoriska boplatsspår framkom, bedömde Smålands museum att inga ytterligare undersökningar var nödvändiga.[sv]
Investigation
Provundersökning [sv]
På initiativ av Angelstads hembygdsförening gjordes år 1987 en arkeologisk provundersökning på Lillö i sjön Kösen. Undersökningen berörde öns högsta del, en flack platå. I schakten som grävdes fann man ett urskiljbart kulturlager. Stenansamlingar förekom längst ut i schakten, mot platåns kanter, medan mittdelen var fri från sten. I kulturlagret påträffades över 30 flintföremål, mestadels mikrospån och spån. Materialet var av äldre stenålderskaraktär, dvs äldre än 4000 f. Kr. Träkol påträffades också, samt en trolig avfallsgrop. Ett kolprov från kulturlagret daterades till 1730±60 BP (Ua-913), dvs Romersk järnålder.[sv]
Investigation
Schaktkontroll [sv]
I augusti 1985 gjordes arbeten för fjärrvärme i Linnégatan i Växjö. Smålands museum utförde därför en arkeologisk schaktövervakning. Schaktet grävdes längs Linnégatan utefter södra delen av kv. Lejonet. Schaktdjupet var knappt en meter. Av dessa utgjordes 0.5 meter av asfalt och fyllnadsmassor. Under dessa fanns till stor del omrörda kulturlager, men på några ställen kunde ett brandlager från 1843 års brand iakttas. Sten och tegel påträffades, samt enstaka keramikskärvor av rödgods, en bit av en kritpipa, samt en bottenskärva av porslin med dekoration av ostindisk typ.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med nedläggning av vatten- och avloppsledningar i Linnéparken, gjordes en arkeologisk schaktövervakning i Linnéparken vid Växjö domkyrka. Området låg delvis inom det medeltida stadsområdet RAÄ Växjö 170:1. Vid övervakningen framkom gravar, konstruktioner och spår av byggnader som sannolikt hört till Domkyrkans administration. Det påträffades också spår av de många utfyllnadsföretag som lagts i norra delen av Växjösjön.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför exploateringen av ett täktområde gjordes en arkeologisk utredning steg 1. Vid inventering framkom ett flertal mindre områden med fossil åkermark, samt två gropvallar som markerade fastighetsgränser. vid exploatering förordades fortsatta arkeologiska åtgärder inom den västra delen av område 1 och inom hela område 2 med undersökning och datering av ett urval av röjningsrösena samt sökschaktsgrävning efter boplatser.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad utbyggnad av Ljungby nordvästra industriområde gjordes en arkeologisk utredning i två steg. Den visade att det fanns två tidigare okända områden med fossil åkermark. Dessa fick beteckningen RAÄ 121:1 och 122:1 (Ljungby sn). Inom området fanns även den tidigare kända fornlämningen RAÄ 119:1. Utredningen omfattade också sökschakt efter boplatslämningar, men inga boplatsspår framkom.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
När de nordvästra delarna av ett industriområde i Ljungby skulle utökas, kom den norra delen av fornlämning RAÄ 119:1 i Ljungby socken att beröras. Det var ett område med fossil åkermark. Med syftet att fånga upp eventuell kronologisk variation inom området valdes två röjningsrösen ut för undersökning. Dessa daterades till förromersk järnålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför utbyggandet av en fjärrvärmeledning utförde Smålands museum 2001 en förundersökning av södra delen av RAÄ 119:1, ett område med fossil åkermark. Syftet var klarlägga den fossila åkermarkens karaktär, datera den, klarlägga om det finns boplatslämningar, samt skapa ett underlag för framtida analyser av markanvändning i området. Tre röjningsrösen snittades och dokumenterades. Inga boplatslämningar hittades. Sju kolproven från tre röjningsrösena daterades från senmesolitikum till folkvandringstid. Tillsammans med resultaten från utredning och förundersökning del 1, kan man ana en uppodlings/röjningsfas under förromersk järnålder. Området har dock använts kontinuerligt från bronsåldern.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför utbyggnaden av industriområdet norr om Ljungby, utförde Smålands museum 2003 en särskild arkeologisk undersökning av röjningsröseområdet RAÄ 119. Syftet med undersökningen var att beskriva odlingsutvecklingen i området och att diskutera källkritiska aspekter av datering av fossil åkermark. De fem röjningsrösen som undersöktes gav tio nya 14C-dateringar. Tillsammans med resultaten från förundersökningarna, gav dessa en god översiktlig bild av områdets odlingsutveckling. Resultaten visar att området varit brukat från bronsålder fram till åtminstone romersk järnålder. Det finns inga belägg för odling efter förhistorisk tid.[sv]
Investigation
Ytplockning [sv]
År 2011 gjordes fynd vid plöjning på fastigheten Möcklagård 1:1 på Bolmsö. Fynden registrerades som boplatserna RAÄ 216-218 samt fyndplatsen RAÄ 219.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
När bebyggelsen kring det gamla sanatoriet Lugnet planerades att förtätas år 2001, gjordes först en arkeologisk utredning. I området fanns sedan tidigare ett flertal kända fornlämningar, främst i form av gravar och fossil åkermark. Syftet var att ta reda på om det även fanns fornlämningar dolda under marken, men utredningen visade att det inte gjorde det. Kanske till följd av sentida och omfattande markarbeten.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad bostadsbebyggelse inom fastigheten Växjö 6:2 gjordes en arkeologisk utredning år 1999. Den visade att det fanns spår av en förhistorisk boplats inom exploateringsområdet. Denna fick benämningen RAÄ Växjö 361.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en eventuell byggnation inom området Lugnet, stg 826, gjordes en arkeologisk utredning steg II år 1993. Exploateringen berörde stadsägans södra del och låg norr om RAÄ Växjö 104:1-2, ett röse och en stensättning. Inga förhistoriska lämningar framkom under mark.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av en planerad industribyggnation genomfördes en arkeologisk förundersökning i anslutning till RAÄ 23:1-2 och 138 i Traryds socken. RAÄ 23 utgjordes enligt fornminnesregistret av en skeppssättning och ett område med fossil åkermark och RAÄ 138 av en boplats från äldre jägarstenåldern. Syftet med den aktuella förundersökningen var dels att avgränsa boplatsen, dels att undersöka om det fanns ytterligare gravar eller boplatslämningar inom förundersökningsområdet. Resultatet visade att boplatsen RAÄ 138 inte sträckte sig in i det aktuella undersökningsområdet och att den fossila åkermarken RAÄ 23:2 i själva verket utgjordes av ett förhistoriskt gravfält.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför den planerade byggnationen av Lyngåsa vindkraftanläggning gjordes en arkeologisk utredning steg I, samt ett underlag för MKB. Vindkraftparken bedömdes ge en begränsad påverkan på kulturmiljön.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under 2017 utfördes markarbeten inom Markaryds kyrkogård. Vid schaktningsövervakningarna påträffades inga lämningar efter den medeltida kyrkan eller andra spår med anknytning till den gamla kyrkplatsen. I det schakt som togs upp öster om kyrkan kunde man dock se begränsningen för den äldre kyrkogården.[sv]
Investigation
Schaktkontroll [sv]
År 1985 förordades en antikvarisk kontroll i samband med ombyggnad av den enskilda vägen mellan Marsjö-Öjarp och Bolmen. Vägen gick i anslutning till gravfältet RAÄ Annerstad 5:1 och väster om vägen låg 6-7 gravlika anläggningar, varav 4 stycken snittades med maskin. Under en av anläggningarna togs 14C-prov från utspritt kol och under en annan ett 14C-prov från en sotfläck. Ytterligare ett 14C-prov togs från en sotfläck mellan anläggningarna. I rapporten definieras inte anläggningarna men det är sannolikt att man funderat över om det var gravar eller odlingslämningar, då det på påsen för kolprov 1 står att kolet kom från ett röjningsröse. Inget av proverna verkar ha daterats.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Under 2023-2024 gjordes en arkeologisk utredning steg 1 och 2 inom delar av fastigheten Mårslycke 1:29. I utredningen ingick kartanalys, inventering och sökschaktning. Vid kartanalysen noterades att delar av området tidigare brukats som åkermark och vid inventeringen framkom odlingslämningar i anslutning till den tidigare åkermarken. Enstaka röjningsrösen hade en flack profil och avvek från de resterande lämningarna. Möjligen skulle de kunna antyda att det finns en äldre odlingshorisont inom området. Vid sökschaktningen framkom inga arkeologiska lämningar. Det konstaterades dock ett stort antal gropar efter stenbrytning som ställvis var fyllda med moderna sopor i form av t.ex. glasflaskor, tegelpannor mm.[sv]
Investigation
Work in progress...