41 to 60 of 765 hits.
Arkeologisk utredning [sv]
Under perioden 25 - 30 april 2013 genomfördes en arkeologisk utredning inom delar av de fossila åkermarksområdena RAÄ Bergunda 152:1 samt 158:1 i Växjö kommun. Vid en inledande inventering registrerades två eventuella stensättningar/gravar som benämndes RAÄ Bergunda 264 och RAÄ 265. Vid sökschaktning i det fossila åkermarksområdet RAÄ 152:1 påträffades boplatsanläggningar ( RAÄ Bergunda 266), vilka utgjordes av nio potentiella stolphål, två härdar och en eventuell grop. Vidare framkom två fynd, ett eventuellt slipstensfragment samt ett eventuellt avslag i kvartsit.[sv]
Investigation
Kulturhistorisk förstudie [sv]
I samband med att Skanska AB undersökte möjligheterna för täktverksamhet gjordes en översiktlig kulturlandskapsinventering inom Bergkvara 6:1. Området berörde rörjningsröseområdet RAÄ Växjö 230:1.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en planerad exploatering inom en del av fastigheten Bergkvara 6:1 i Växjö, gjordes en inledande förundersökning. En omfattade inventering/kartering, sondering av historiska källor och rekognoscering för pollenanalys, gav sammantaget en god utgångspunkt för fortsatt arbete med det aktuella området. Området bedömdes ha en hög kunskapspotential. Det stegvisa utförandet med den aktuella förundersökningen, följd av en föreslagen fördjupad förundersökning inriktad på sökschaktsgrävning, ansågs ge goda möjligheter till att få en rättvisande bild av områdets potential.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med en planerad bergtäkt inom Bergkvara gjordes en arkeologisk utredning år 1993. Fossil åkermark (RAÄ Växjö 226:1) och en kolningsgrop framkom. Den fossila åkermarken beskrevs som rösen av alla storlekar. Gravrösen täckta av odlingssten kunde inte uteslutas inom området. Oklart om ytterligare arkeologiska insatser gjordes innan exploateringen.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
På uppdrag av Länsstyrelsen i Kronoberg län gjordes en byggnadsarkeologisk förundersökning av Bergkvara stenhus, strax utanför Växjö (RAÄ Växjö 32:1). Stenhuset, som anses vara uppfört av Arvid Trolle på 1470-talet, består i dag av en drygt 17 meter hög ruin som ligger på en udde i Bergkvarasjön. Ruinen samt det omkringliggande kulturlandskapet med herrgårdsbyggnaden, ladugårdar, alléer samt torpbebyggelse och en medeltida kyrka med försvarstorn utgör idag ett riksintresse i Växjö kommun. Ruinen som har restaurerats vid ett flertal tillfällen består i huvudsak av natursten med tegelomfattade fönster. Den byggnadsarkeologiska förundersökningen utfördes våren år 2009. Den syftade till att genomföra en översiktlig uppmätning av byggnaden, att lokalisera övergripande händelser i murverket, att dokumentera händelserna, samt att sammanställa resultaten i en rapport.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med att skyddstak satts upp över borgportens, in- och utsida, gjordes en arkeologisk schaktningsövervakning. Varje skyddstak bars upp av fyra stolpar som vilade på nedgrävda plintar. Schaktövervakningens syfte var att se till att inga arkeologiska värden skadades vid grävarbetet, samt att vid behov dokumentera de lager eller lämningar som framkom. Schaktövervakningen visade att det i alla schaktgropar utom en, endast fanns homogena ras- och fyllnadsmassor från marknivån och 0,4 – 0,5 meter ned. Endast i schaktgrop 2 framkom ett mörkbrunt, humöst, homogent lager på 0,3 meters djup. Det tolkades till följd av sitt fyndinnehåll av både modernt och äldre glas, som en omrörd äldre marknivå. Eventuella avsatta kulturlager finns därmed på en djupare nivå.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med restaureringsarbeten vid Bergkvara slottsruin (RAÄ Bergunda 32:1) gjordes en förundersökning i form av en mindre schaktningsövervakning. De ytor som berördes av grävningsinsatserna var mycket begränsade. I botten av det ena schaktet påträffades ett fyndförande kulturlager som innehöll ett åttiotal fragment av djurben. En osteologisk analys av benmaterialet visade att det utgjordes av matavfall. Ett djurben 14C-analyserades och daterades till senmedeltid. De flesta benen var från nöt, men även gris, får och get förekom. En liknande konsumtion dominerad av nötkött har tidigare konstaterats vid andra medeltida borganläggningar i Småland och Skåne. En isotopanalys från det daterade benet visade att nötboskapen betat i skogsmark. En tand av nöt visade även slitage som tyder på hypoconulid, en ärftlig förändring av tänderna som är vanlig inom små, isolerade boskapspopulationer. En överrepresentation av denna förändring har tidigare noterats bland djurben från det medeltida Växjö. Förmodligen hör detta samman med förekomsten av en regional boskapsras, kanske den senare utdöda lantrasen smålandskon. Två keramikskärvor påträffades. Den ena var av typen yngre rödgods och den andra var av en importerad, förmodligen tysk, keramik av lergods med invändig grön glasyr och utvändig ljus engobe. I det schakt som grävdes närmast ingången till slottsruinen påträffades enbart raseringsmassor.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Förundersökningens målsättning var att klargöra fornlämningens utbredning och innehåll med avseende på odlingslämningar, boplatsspår och gravar. Den arkeologiska förundersökningen har visat att det inom fornlämningen RAÄ Hamneda 77:1 finns 10 möjliga stensättningar, fossil åkermark, samt anläggningar i form av härdar, gropar och stolphål.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med nedläggande av ett nytt avloppssystem genomfördes en schaktövervakning. Ytan för avloppet låg i kanten av en tidigare känd stenåldersboplats (L1954:3942) och intill läget för en sannolikt borttagen hällkista (L1954:3253). Inte så långt därifrån fanns även en blästerbruksplats (L1954:3941) samt den gamla tomten till Bjärnhult (L1954:3468). Vid schaktövervakningen hittades två spån i sydvästskandinavisk flinta samt ett avslag i Kristiandstandsflinta. Vidare påträffades två bitar slagg, ett eventuellt kvartsavslag samt några fynd av yngre rödgods. Fyndmaterialet samstämmer med den aktivitet som är känd i närområdet sedan tidigare. Inga bevarade anläggningar eller kulturlager påträffades.[sv]
Investigation
Antikvarisk kontroll [sv]
I samband med en restaurering av, samt ledningsdragning kring Blädinge kyrka år 1986, gjordes en antikvarisk schaktkontroll. I schaktet norr om kyrkan framkom omrörda gravar och enstaka ben. Även inne i kyrkans västra del framkom ett fåtal omrörda ben och i jorden under golvet en dubbelknapp och ett beslag av Cu-legering.[sv]
Investigation
Antikvarisk kontroll [sv]
I samband med en restaurering av, samt ledningsdragning kring Blädinge kyrka år 1986, gjordes en antikvarisk schaktkontroll.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
Under 2021 genomfördes en schaktningsövervakning i samband med renoveringen av elnät inom fastigheterna Blädingeås 4:3 m. fl. Undersökningsområdet löpte låg utmed en väg som sträckte sig i nord-sydlig riktning genom ett område med flera närliggande fornlämningar. Dessa utgjordes av ett röse med ev. hällkista, RAÄ 88:1 (L1954:1250), en domarring, RAÄ 88:2 (L1954:1109), ett röse eller stensättning med ev. hällkista, RAÄ 88:3 (L1954:1251), ett röse med hällkista, RAÄ 89:1 (L1954:1836) och ett borttaget röse med hällkista, RAÄ 90:1 (L1954:1914). Förutom dessa fanns även en uppgift om ett lösfynd i form av en trindyxa, RAÄ 136:1 (L1954:1270) som påträffats inmurad i en spismur i ett intilliggande bostadshus. Ingen av de kända fornlämningarna berördes eller skadades av ledningsdragningen. Vid schaktningsövervakningen framkom inget av arkeologiskt intresse.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
Enligt uppgift i Fornsök skall de föremål som hör till L 1315 grävts upp ur en gravhög på ett gravfält i Bogla (RAÄ 19, Rogberga sn) år 1873. De kvarvarande gravarna på gravfältet är runda, fyllda stensättningar, samt resta stenar, så det mest rimliga antagandet är att fynden kommer från en stensättning. Föremålen skänktes år 1873 av riksdagsman P. Peterssons sterbhus. Anledningen till att fynden skänkes till Smålands museum i Växjö, trots att Bogla ligger i Jönköpings län, var sannolikt att Smålands museum vid den tiden var det enda kulturhistoriska museet utanför Stockholm.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
Det första småländska glasbruket startade år 1623 eller 1624 i Halltorp socken, Kalmar län. Gustav II Adolf gav då Johan Glauwe ett kungligt privilegium och han fick frälseköpa fem gårdar i Halltorp mot löftet att starta en glastillverkning. Glauwe tog gården Germundslycke som sin sätesgård och bytte namnet till det mer ståndsmässiga Bökenberg (Alering & Arfvidsson 2023:11). I oktober år 1945 ska en mindre arkeologisk undersökning ha genomförts i Bökenberg. Det finns ett fyndmaterial (M 68117) men tyvärr ingen dokumentation från denna undersökning. Av litteratur, samt av Smålands museums kortkatalog att döma, är det dock sannolikt platsen RAÄ 74:1 som avses (Smålands museums kortkatalog M 17513 - M 17516, samt Alvemo 1984:301). Samma plats skall också ha stenröjts på 1960-talet, varvid ett större block och flera huvudstora bitar glasslagg framkom (Fornsök, Halltorp 74:1). I privilegiebreven framgår dock inte exakt var hyttan/hyttorna var belägna, utöver beskrivningen ”Bökenberg i Halltorp” (Larsson 1981:89). I anslutning till Glauwes gårdar finns två fyndplatser mindre än en kilometer från varandra, som visar att det pågått glastillverkning. Den ena ligger söder om Germundslycke (Halltorp 74:1) och den andra norr om gården Prästlycke (Halltorp 181:1).[sv]
Investigation
Provundersökning [sv]
År 1988 gjordes en kartering och arkeologisk provundersökning inom Lessebo, eller Läseboda, gamla bytomt (RAÄ 188:1 Hovmantorp sn). Platsen kallas nu allmänt för Bolet.[sv]
Investigation
Provundersökning [sv]
År 1989 gjordes en arkeologisk provundersökning inom Lessebo, eller Läseboda, gamla bytomt (RAÄ 188 Hovmantorp sn). Platsen kallas nu allmänt för Bolet.[sv]
Investigation
Efterundersökning [sv]
I samband med schaktningsarbeten för en ny parkeringsplats vid Bolmsö kyrka år 2001, hittades spår av en förhistorisk boplats. Inom 300 kvadratmeter kunde 83 stolphål, 13 gropar och en större grop mätas in. Den stora mängden anläggningar och fynd av slagg och ugnsfragment, visade att platsen varit en central del av en boplats med järnframställning under framförallt vendeltid.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
På uppdrag av Länsstyrelsen i Kronoberg utförde Smålands museum en arkeologisk förundersökning av fornlämning 213:1 i Angelstads socken, Ljungby kommun. Fornlämningen bestod av en övergiven gårdstomt. Syftet med förundersökningen var att fastställa omfattning, innehåll och avgränsning av gårdstomten, samt undersöka om andra under mark dolda fornlämningar förekom inom området. Platsen rymde lämningar av mänskliga aktiviteter från skilda tidsperioder, främst stenålder och nyare tid. Platsen var dock mycket skadad av plöjning varför dess informationspotential var begränsad. Ytterligare antikvariska insatser rekommenderas inte.
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med byggandet av en ny dansbana i hembygdsparken år 1985, påträffades en stor härd. Kol från härden daterades till yngre bronsåldern. Inga fynd hittades men vid denna tid var det mycket ovanligt med boplatsspår från bronsåldern i Kronobergs län. Platsen benämns RAÄ Annerstad 85:1.[sv]
Investigation
Efterundersökning [sv]
I en mindre grustäkt intill väg E4 upptäcktes år 1974 tolv stycken härdar. Ytterligare andra hade redan grävts bort när arkeologen anlände till platsen. Ingen av härdarna daterades, men de antas vara förhistoriska. Boplatsen fick benämningen RAÄ 133:1 i Traryd socken, men placeringen i fornsök, mitt i vägbanan är sannolikt fel.[sv]
Investigation
Work in progress...