61 to 80 of 765 hits.
Arkeologisk utredning [sv]
På begäran av länsstyrelsen genomförde Smålands museum en arkeologisk utredning inom fastigheten Börjhem 7 i Växjö. Det aktuella utredningsområdet ligger i södra delen av Kronobergsnäset, strax intill platsen för en nu borttagen hällkista (RAÄ 129), som tidigare undersökts av Smålands museum (ATA 499/87). Syftet med den särskilda utredningen att fastställa om det fanns äldre, eventuellt samtida, boplatslämningar bevarade i hällkistans närhet. Syftet var även att försöka fastställa åldern på de odlingsterrasser som syntes inom området. Utredningen visade att det inte fanns några bevarade, förhistoriska boplatslämningar inom området och de odlingsterrasser som syntes var grunderna till enkla växthus.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Med anledning av en ändring i detaljplanen genomfördes en sk. frivillig arkeologisk utredning på uppdrag av Landstinget Kronoberg. Den aktuella ytan omfattade två delområden, där det första av dem nu skulle utredas. Vid utredningen framkom en härd, en grop, samt två anläggningar fyllda med eldpåverkad sten som bedömdes vara kokgropar.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Vid Brände udde sydöst om Växjö utfördes en särskild arkeologisk undersökning inom en del av boplatsen RAÄ 392 i Växjö socken. Brände udde är en mindre halvö i sjön Trummen och undersökningsområdet berörde ett strandnära läge på uddens södra del. Undersökningen gjordes med anledning av att Växjö kommun anlade en gång- och cykelväg runt Trummen och även en bro över sjön mellan Brände udde och Teleborgs slott. Dessa markarbeten berörde då ett område med boplatslämningar som var tidigare kända från en arkeologisk utredning. Undersökningens första del, som utfördes i augusti 2008, gjordes inom ytan för en gång- och cykelväg och senare i oktober samma år gjordes även en undersökning för en provisorisk vändplan i områdets södra del. Vid undersökningarna framkom tolv härdar/härdgropar, fyra stolphål och två nedgrävningar. Bland de få fynden fanns bränd lera, ett mikrospån av kristianstadflinta och ett porfyravslag. Kolprov från sex av härdarna kunde 14C-dateras till perioden från mitten av bronsåldern till och med äldre romersk järnålder.
Tidigare antogs att det främst var stenåldersboplatser som legat i strandnära lägen, men vid ett par andra undersökningar i Växjötrakten, har man funnit spår av ett långvarigt extensivt utnyttjande under bronsålder och järnålder. En analys av strandlinjeförhållandena visar att boplatslämningarna vid Brände udde har legat direkt vid stranden. De äldsta härdarna, som daterades till yngre bronsålder, låg i den lägsta delen av området och under den värmeperiod då dessa anlades har vattenstånd förmodligen varit som lägst. Dagens förhållandevis låga vattennivå är ett resultat av sjösänkningar under 1800-talet.[sv]
Tidigare antogs att det främst var stenåldersboplatser som legat i strandnära lägen, men vid ett par andra undersökningar i Växjötrakten, har man funnit spår av ett långvarigt extensivt utnyttjande under bronsålder och järnålder. En analys av strandlinjeförhållandena visar att boplatslämningarna vid Brände udde har legat direkt vid stranden. De äldsta härdarna, som daterades till yngre bronsålder, låg i den lägsta delen av området och under den värmeperiod då dessa anlades har vattenstånd förmodligen varit som lägst. Dagens förhållandevis låga vattennivå är ett resultat av sjösänkningar under 1800-talet.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Med anledning av en ändring i detaljplanen genomfördes en sk. frivillig arkeologisk utredning på uppdrag av Landstinget Kronoberg. Den aktuella ytan omfattade två delområden, där nu det andra av dem skulle utredas. Endast ett flintavslag (M 67876) framkom varför inga vidare åtgärder gjordes inom området.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad exploatering inom fastigheten Eka 3:6 strax nordväst om Ljungby stad har en arkeologisk utredning steg 1 utförts, med syftet att bedöma om det fanns fornlämningar inom området. Utredningen omfattade en fältinventering samt kart- och arkivstudie över ett drygt 2 ha stort område. Inom den västra delen av området identifierades en fornlämning i form av en fossil åker med röjningsrösen. Denna registrerades som L2023:1036. Den fossila åkern låg inom ett område med sandig silt som även bedömdes ha potential för under mark liggande boplatslämningar.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en planerad exploatering inom fastigheten Eka 3:6 strax nordväst om Ljungby stad utfördes en arkeologisk förundersökning. Förundersökningen berörde den fossila åkern L2023:1036 och boplatsområdet L2024:2732. Den fossila åkern L2023:1036 låg inom ett ca 7700 m2 stort område och omfattade ett 20-tal röjningsrösen. Tre röjningsrösen undersöktes varav två av dem provtogs för datering och pollen analys. Dateringarna visade troliga röjningsfaser under folkvandringstid samt ett äldre dateringsnedslag till slutet av bronsåldern. Pollenanalysen visade på ett mosaikartat landskap där både bete och odling av olika sädesslag förekommit under olika faser av järnålder. Två röjningsrösen som inför förundersökningen bedömts som gravliknande delundersöktes. Dessa bedömdes ej utgöra gravar. Inom den fossila åkern påträffades boplatsområdet L2024:2732. Boplatsen avgränsades till ca 500 m2 och totalt 11 boplatsanläggningar påträffades. Ett mindre fyndmaterial av brända ben påträffades också. Dateringarna påvisade primärt folkvandringstid men också en datering till vikingatid och romersk järnålder/folkvandringstid.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under mitten av maj 2016 genomfördes en arkeologisk förundersökning inom delar av boplatsen RAÄ 263 samt stensättningen (nu skärvstenshögen) RAÄ 63:2 i Bergunda socken, Växjö kommun. Stensättningen RAÄ 63:2 som låg strax sydväst om boplatsen avtorvades för att närmare avgränsa dess storlek och klargöra dess karaktär. Boplatsen utgjordes av 20 härdar, 5 kulturlager, 2 stolphål/nedgrävningar samt en 1 kokgrop. Dateringarna visade en relativt stor spridning, dock verkar mesolitikum vara huvudperiod. Den påträffade kokgropen och en av härdarna daterades till äldre bronsålder respektive senneolitikum. De två ytorna med kulturlager var omfattande och fyndmaterialet skilde sig åt mellan de två ytorna. I det norra kulturlagret framkom endast slaget stenmaterial, medan lagret i den södra delen innehöll såväl slaget stenmaterial som keramik och brända ben. Sammantaget dominerade det litiska materialet med totalt 189 fynd, främst avslag men även spån, mikrospån, kärnor och skrapor. Råmaterialsammansättningen på det litiska materialet var blandat och bestod av kvarts, kvartsit, porfyr, sydvästskandinavisk flinta samt kristianstadflinta. Ser man till det litiska materialet var de daterbara artefakterna från mesolitikum. Det fanns inget av detta material som med säkerhet kunde dateras till neolitikum. Inom den södra kulturlagerytan påträffades däremot keramik från ett mellanneolitiskt trattbägarkärl, dekorerat med snedställda rektangulära gropar.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Under augusti–september 2018 genomförde Museiarkeologi sydost en arkeologisk undersökning av boplatsen RAÄ 263 och stensättningen RAÄ 63:2, i Bergunda socken, Växjö kommun, Kronobergs län. Två ytterligare lämningar framkom som inte var kända inför undersökningen, en kolbotten (RAÄ Bergunda 268) som låg i kanten på boplatsen, samt en senmesolitisk grav (L2019:3971). Stensättningen RAÄ 63:2 visade sig vid undersökningen till stor del vara uppbyggd av skärvig eldpåverkad sten och kom att omtolkas till att definitionsmässigt vara en skärvstensgrav. Undersökningen genomfördes i området Bredvik som utvecklas till en ny stadsdel i Växjö.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför ett planerat bostadsområde gjordes en arkeologisk utredning år 2011. Utredningen omfattade tre stensättningar RAÄ 35 och 63:1-2, två områden med fossil åkermark (RAÄ135 och 137), samt en hällristning (RAÄ 136). Vid utredningen framkom även tre nya boplatsområden (RAÄ 261, 262 och 263)[sv]
Investigation
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
År 1968 gjordes två mindre undersökningar i form av dykinsatser längs bron från Lidboholms ägor till den medeltida Husholmen. Delar av bron framkom och dess streckning märktes ut på en plan. Även brons konstruktionsdetaljer noterades. Ett antal stockar med detaljer om brokonstruktionen sänktes söder om Husholmen i väntan på ev. analys.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
För att säkerställa om den brunn som finns på Lillbacksgatan i Växjö utgör en fast fornlämning eller inte gjordes en arkeologisk utredning steg 1. Utredningen gjordes i samband med en planerad exploatering av den närliggande fastigheten Sigfridshäll 1. Utredningen har genomfördes som en kart- och litteraturstudie, samt med besök på platsen. Den befintliga överbyggnaden av brunnen ansågs inte utgöra fast fornlämning då den tillkommit under 1900-talet.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Blekinge museum har tillsammans med Smålands museum, gjort en arkeologisk förundersökning. Undersökningen, som skedde på uppdrag av Affärsverken Karlskrona, var belägen intill avfallsanläggningen i Bubbetorp, strax norr om Karlskrona. Fornlämningen, RAÄ 42 och 44 i Rödeby socken, utgjordes av fossil åkermark som fördelade sig i på två sidor om en karg bergsknalle. Undersökningens syfte var att bedöma lämningens karaktär utifrån dess topografi och sammansättning, att datera fornlämningen och sätta in den i ett kulturhistoriskt sammanhang. Lämningen karaktäriserades som oregelbunden fossil åkermark med röjningsrösen, stensatta naturliga terrasskanter och vagt utbildade odlingsterrasser belägna kring en block- och hällrik höjd. Totalt daterades fyra röjningsrösen. Resultatet visade på ett långvarigt bruk från bondestenålder och långt fram i historisk tid, men med en tyngdpunkt i stenröjningen under medeltid. Att odlingsmarken började stenröjas tolkas som en medeltida inre expansion eller agrar förtätning i området. Den sammanfaller med den medeltida nykolonisation som är karaktäristisk på många andra platser i södra Sverige och Europa. Sammantaget kan man konstatera att platsen inte bör tolkas som marginell, trots sin karga topografi. Snarare ger den intryck av att vara en sporadiskt brukad plats i ett kontinuerligt bebott landskap, där man har tagit till vara landskapets alla möjligheter[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
År 2020 genomfördes en schaktningsövervakning i samband med anläggandet av en busshållplats utmed Skatelövsvägen, vid Huseby bruk. Ytan låg intill det tidigare undersökta boplatsområdet RAÄ Skatelöv 437 (L1952:3613), som inte var avgränsat åt det aktuella hållet. Vid schaktningsövervakningen påträffades ett fåtal stolphål och gropar, samt enstaka fynd av keramik och bränd lera. Ett eller möjligen två av stolphålen bedömdes ha ingått i ett hus som påträffades vid den undersökning av boplatsen, som genomfördes år 2008 (Nylén & Söderberg 2009). Ett av de undersökta stolphålen daterades till 775–973 e.Kr. (Ua69044).[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av en planerad exploatering inom fastigheten Öjaby 4:7, genomfördes en arkeologisk förundersökning inom delar av gravfältet RAÄ Öjaby 60:1 (L1953:7856). Det totala förundersökningsområdet omfattade ca 1200 m2. Inom området fanns minst 17 gravar i form av stensättningar. 11 av dessa rensades fram helt eller delvis i schakt och rutor. Ingen av dem undersöktes. Vid framrensningen hittades dock brända ben vid och ovanpå sex av stensättningarna. Benmaterialet utgjordes av både människo- och djurben. Vid en av stensättningarna hittades även en vit pärla. För att tidsbestämma gravarna daterades fyra av de brända ben som påträffades. Dateringen visade att benen kremerats under vendel- och vikingatid.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
På Kronobergshalvön norr om Växjö finns mängder av fornlämningar och i samband med att en ny cykelbana skulle anläggas utmed vägen, gjordes en arkeologisk utredning. Syftet var att ta reda på om det fanns fornlämningar som var dolda under mark. Vid utredningen hittades endast ett fåtal spridda boplatsspår, varför ytterligare undersökning inte blev aktuell.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför uppförandet av konstverket "Dackes dröm" i anslutning till Stortorget i Växjö, gjordes en arkeologisk förundersökning. Platsen låg inom RAÄ Växjö 170:1 och schaktet visade sig ligga inom källarmurarna till det rådhus som uppfördes år 1697, men som brann ned år 1843.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
År 1987 undersöktes Dädesjö gamla kyrkas grundstenar till kor, absid och sakristia. Kontroll gjordes också vid dräneringar runt kyrkan. Kor, absid och sakristia revs, men enligt ett protokoll från 1794 ville socknens medlemar att kyrkans långhus skulle användas som "kornhus". År 1911 gjordes en undersökning av det rivna koret och enligt denna skulle absidens grundstenar vara flyttade och endast vagt ge antydan om dess form. Den aktuella undersökningen visade att grundstenarna var omflyttade, men delar av absiden visade mycket tydligt dess form (L2021:5906). Inga fynd framkom och lösa ben återbegravdes.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Till följd av fuktskador och sprickor i fasaden gjordes en restaurering av Dädesjö gamla kyrka år 1996. Det fanns då möjlighet att genom provgropar undersöka hur kyrkans grundmurar var uppbyggda. Undersökningen visade att grunden låg direkt i matjorden, med undantag för västgaveln som var mer ordentligt grundlagd. Möjligen hade man ursprungligen tänkt sig att uppföra ett västtorn. Vid undersökningen framkom även kristna gravar som av placeringen att döma bör ha gravsatts före 1250-talet. Två av gravarna daterades till perioden 98-1230 e. Kr resp. 1920-1280 e. Kr. (2 sigma) Antagligen har en träkyrka funnits på platsen under 1100-talet. Antagligen har en träkyrka funnits på platsen under 1100-talet.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Dädesjö kyrka är känd för de unika takmålningarna från slutet av 1200-talet som återupptäcktes i början av 1900-talet. Målningarna föreställer berättelser från tiden kring Jesu födelse och är signerade i runskrift av målarmästaren Sighmunder. I samband med restaurering av Dädesjö gamla kyrka år 1940 gjordes även arkeologiska undersökningar under kyrkans golv. Bland annat framkom två äldre golvlager av trä, ursprungliga stenbänkar längs N och S långsidan samt ett flertal gravar från företrädelsevis 1600- 1700-talet. Det framkom även fönsterglas, pärlor, en hyska och en mängd mynt varav de äldsta var präglade under sent 1200-tal eller tidigt 1300-tal.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
I samband med en planerad bebyggelse gjordes en fosfatkartering inom Dädesjö Västregård 3:98. I anslutning till ytan fanns ett flertal gravfält och karteringen syftade till att bedöma möjligheten för en under mark liggande boplats. Resultatet av fosfatkarteringen tycktes visa på goda chanser att det fanns en boplats inom exploateringsytan.[sv]
Investigation
Work in progress...