61 to 80 of 259 hits.
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med utbyggnaden av Glasrikets golfbana genomfördes en arkeologisk förundersökning inom ett område med fossil åkermark benämnt RAÄ 190 i Gårdsby socken. (Fornlämningen bytte sedan benämning till RAÄ 241:1 i Växjö socken). Undersökningsens syfte var att klargöra odlingslämningarnas karaktär och att försöka datera dem. Undersökningen visade att området odlats under perioden äldre bronsålder - äldre järnålder, liksom under historisk tid.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
När Glasrikets golfbana skulle byggas ut i början på 2000-talet, berördes ett antal odlingslämningar. Dessa karterades, fotograferades och beskrevs i en kulturhistorisk dokumentation. Inga undersökningar eller radiometriska dateringar gjordes, men röjningsrösena bedömdes vara från en äldre, möjligen förhistorisk period och en yngre, historisk period.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Då Glasrikets golfklubb beslutat att lägga en driving range inom delar av fornlämning 186, ett fossilt åkermarksområde, gjordes en särskild arkeologisk undersökning år 1997. Genom undersökning av röjningsrösen fick man en bättre bild av den agrara utvecklingen i Fyllerydsområdet.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med utbyggnaden av Glasrikets golfbana utförde Smålands museum år 2001 en särskild arkeologisk undersökning av en stensättning kallad RAÄ 188:2 i Gårdsby socken. Dateringarna gav spridda resultat och det är svårt att veta om stensättningen ska tolkas som grav, ett skärvstensröse eller röjningsröse.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Galgelyckan nämns på Växjös kartor fram till mitten av 1800-talet. Det är platsen för Växjös äldsta kända avrättningsplats (Växjö 348:1). Antagligen användes den främst under 1600- och 1700-talet, men ingen vet säkert när avrättningarna startade där. År 2000 fanns det önskemål om att förtäta bebyggelsen i norra Växjö och därför gjordes en arkeologisk förundersökning av området, som idag är en park. Vid undersökningen framkom skelettgravar som innehöll lämningarna efter två individer. Arkeologerna fann även spår av boplatser från järnåldern och bronsåldern (RAÄ Växjö 359).[sv]
Investigation
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
I maj år 2016 genomfördes en publik arkeologisk forskningsundersökning inom den gropkeramiska bolatsen på Gettersö i Bolmen (RAÄ 125, Annerstad socken). Undersökningen gjordes i form av en studiecirkel för allmänheten. För att göra så lite skada som möjligt på fornlämningen grävdes ett 15-tal rotvältor. Ansvariga för undersökningen var Kulturparken Småland och Carl Persson Fornforskaren AB. Som medarrangörer var även Kronobergs arkeologiska förening. Undersökningen visade att boplatsspår förekom på hela ön, över 143 meters ekvidistans. En höjd som motsvarar vattennivån under mellanneolitikum. Fyndmaterialet av flinta, keramik och bergart lämpade sig väl för analyser som visade att olika aktiviteter gjorts på olika delar av ön. Utöver fynden från den gropkeramiska boplatsen framkom även historiska spår av järnframställning och metallhantverk inom en begränsad yta på ön (Alering & Persson 2017).[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Gravfältet RAÄ 60 ligger inom en tomt. I samband med en eventuell exploatering gjordes en extensiv förundersökning med meterrutor i gravfältets norra del (som ej skulle exploateras vid tillfället) och i den södra delen gjordes en förundersökning med maskin. I den norra delen påträffades stensättningar i rutorna och spår av begravningar i form av brända ben och en bronstorne till ett spänne. Två av benen daterades till vendeltid. I områdets södra del påträffades en stensättning som lämnades kvar, men inga boplatslämningar eller kulturlager framkom.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
I samband med rätning av vägen mellan Lagan-Vittaryd-Dannäs gjordes en arkeologisk delundersökning år 1957. Grav 13 och 14 undersöktes och utöver brända ben och rester av gravbålet framkom pärlor och andra fynd från yngre järnålder. Efter undersökningen togs de båda gravarna bort.[sv]
Investigation
Antikvarisk kontroll [sv]
År 1977 grävdes ledningar i vägen mellan Växjö och Ör och dessa gick rakt igenom gravfältet RAÄ 60:1 i Öjaby. I ledningschaktet framkom en förmodad brandgrav med brända ben och ett 70 meter långt kolbemängt kulturlager. Undersökningen rapporterades aldrig, men år 2004 gjordes en enklare rapportsammanställning i Riksantikvarieämbetets försorg. Med hjälp av den kunde de då försvunna kol- och jordproverna återfinnas på Smålands museum år 2022. M 67971 omfattar ett kolprov och tre jordprov, men inga brända ben tillvaratogs vid undersökningen.[sv]
Investigation
Ytplockning [sv]
I slutet av maj år 1890 hittades stora bitar av brända ben och kol, liksom ett antal järn- och bronsfragment vid lägenheten Vägaholm i Tånnö socken. Fynden ska ha påträffats ungefär 10 steg från landsvägen och en fot under markytan. Fyndets exakta position är oklar men enligt Ortnamnsregistret låg Vägaholm på Norrtorps ägor.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför anläggandet av en ny kyrkogård på Hovshaga i Växjö gjordes en undersökning av röste RAÄ 127:1 i Växjö socken år 1979. Utöver en centralgrav med brända ben (F4) framkom ytterligare tre sekundära gravar (F3, F7 och F9), varav en var placerad i en stenkista över centralgraven. Övriga fynd var ett bronsföremål och en koncentration av keramik. Undersökningen rapporterades endast som en sammanställning år 2005. Röset daterades till yngre bronsålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Med anledning av planerad byggnation på Gripagårdsområdet i Lenhovda, Uppvidinge kommun, genomförde Smålands museum en arkeologisk utredning (steg 1 och 2) av två områden. Schaktgrävning visade att det norra området innehöll boplatslämningar. Det södra innehöll rösen. Två av dessa undersöktes. I anläggning nr 1 påträffades bränt ben, som bedömdes vara ett fragment av en mänsklig överarm. Anläggning nr 28 innehöll en kistliknande konstruktion, men inga ben påträffades.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Då bostäder planerades i Gripagårdsområdet gjordes en sk. frivillig arkeologisk utredning. Inget av arkeologiskt intresse framkom inom det aktuella området NV om RAÄ Lenhovda 39:2.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför byggnation inom Gripagårdsområdet i Lenhovda, gjorde Smålands museum en arkeologisk förundersökning år 1993, då man identifierade en förhistorisk boplats. År 1994 gjordes en förundersökning av boplatsen, med målet att avgränsa och karakterisera den. Man fann stolphål som tolkades som rester av ett långhus av mesulatyp. Några daterande fynd framkom inte. C-14-datering visade på aktivitet under senmesolitikum, senmesolitikum/tidigmesolitikum, samt mellersta bronsålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en byggnation inom Gripagårdsområdet i Lenhovda gjordes en frivillig arkeologisk utredning i form av en fosfatkartering. Proverna visade på områden med förhöjda värden varför schaktning med antikvarisk medverkan föreslogs.[sv]
Investigation
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
Gripeberg - vallanläggning från bronsåldern. Under år 2012 gjordes en forskningsundersökning inom fornborgen Gripeberg utanför Växjö. Undersökningar gjordes även år 2007 och 2009 och rapporterades separat, men den aktuella rapporten sammanfattar även de två tidigare delundersökningarna. Sammantaget visade undersökningarna att Gripeberg var en betydligt äldre och mer komplex lämning än vad som tidigare gjorts gällande. Utöver de synliga stenvallar som delvis omgärdar den branta bergshöjden, finns ett flertal anläggningar under mark. De utgörs av stenpackningar som hänger samman i en storskalig konstruktion innanför murarna. Hela anläggningen verkar vara anlagd under bronsåldern, inom en period som omfattar minst 1200 år. Sammanfattningsvis bedöms anläggningen vara en så kallad vallanläggning med ett kultiskt och religiöst sammanhang, snarare än en skyddsbefästning.[sv]
Investigation
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
2009 års undersökning av fornborgen Gripeberg resulterade i flera spännande resultat. De stärkte hypoteserna från 2007 års undersökning och framförallt gav resultaten anläggningen en mer komplex karaktär. Undersökningen av den norra muren kunde, trots det begränsade dateringsunderlaget, stärka arbetshypotes att det fanns en tyngdpunkt i anläggandet och utnyttjandet av fornborgen under yngre bronsålder. Den norra och södra muren hade därmed samtida dateringar och uppvisade dessutom en likartad karaktär och uppbyggnad. Resultaten visade också att fornborgens norra del hade en tidigare okänd inre stenskonstruktion, som gav intryck av att kunna innehålla gravar. Direkt under den norra muren framkom ett deponerat fynd. Det utgjordes av ett medvetet slaget bergartsfragment med slipade och prickhuggna ytor. Resultaten visade även att murverket möjligen inte haft någon ingång. Det stärkte, tillsammans med dateringen och framkomsten av den inre stenpackningen, hypotesen om fornborgen som en möjlig gravhägnad eller vallanläggning.[sv]
Investigation
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
Under hösten 2007 genomförde Smålands museum en mindre arkeologisk forskningsundersökning av fornborgen Gripeberg. Projektets målsättning formulerades utifrån två ståndpunkter. Det första syftet
var att försöka klargöra borgens karaktär, funktion och datering, samt förstå det sammanhang i vilket den ingått. Det andra syftet var att driva undersökningen med en tydlig pedagogisk vinkling. Undersökningen genomfördes tillsammans med medlemmarna i Kronobergs arkeologiska förening och deltagare
i projektet Skog & Historia. Sammanlagt deltog ett 40-tal amatörer under de två veckor som undersökningen pågick. Projektet visade att den södra muren anlagts under yngre bronsålder och att den västra muren, med en helt annan karaktär, var historisk. Vid undersökningen framkom ett antal stenpackningar som antogs kunna vara förhistoriska gravar. Anläggningen bedömdes också ha haft en annan betydelse än som försvar.[sv]
var att försöka klargöra borgens karaktär, funktion och datering, samt förstå det sammanhang i vilket den ingått. Det andra syftet var att driva undersökningen med en tydlig pedagogisk vinkling. Undersökningen genomfördes tillsammans med medlemmarna i Kronobergs arkeologiska förening och deltagare
i projektet Skog & Historia. Sammanlagt deltog ett 40-tal amatörer under de två veckor som undersökningen pågick. Projektet visade att den södra muren anlagts under yngre bronsålder och att den västra muren, med en helt annan karaktär, var historisk. Vid undersökningen framkom ett antal stenpackningar som antogs kunna vara förhistoriska gravar. Anläggningen bedömdes också ha haft en annan betydelse än som försvar.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Vid vårplöjning år 1992, påträffades två fläckar av sot och kol i en åker söder om gravfältet Gullhögarna (Dädesjö 401). Platsen undersöktes samma dag av Smålands museum. Den första fläcken visade sig härröra från botten av en brandgrav. Anläggningen (som benämndes A17) bestod av ett kraftigt sotigt lager med enstaka brända ben och kolbitar. Den andra sotfläcken påträffades i sydvästra delen av åkern och bedömdes som recent. Året därpå påträffades minst nio härdplatser på samma åker. Fornlämningen tolkas nu som flatmarksgravfält och fick RAÄ-nummer 402:3. På rapporten står det dock RAÄ 401-402.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Då röset skadats i samband med en stentäkt gjordes en arkeologisk undersökning år 1943. Kistan var orienterad NÖ-SV och var troligen mellan 6,5 och 6,9 m lång. Några av takhällarna i södra och norra änden var blottade när undersökningen påbörjades. Båda gavelhällarna lutade starkt utåt. Två av de västra sidohällarna lutade något inåt. Fyllningen som bestod av grus och intill 0,3 m stora stenar, nådde upp till 0,4 m under takhällarna i kistans södra del. Ca 10-20 cm under markytan i kistans norra och och södra ände, låg spridda skärvor av brända ben i ett diffust brandlager. I södra delen fanns några urneskärvor. Det mesta av gravgodset fanns under brandlagret i två olika nivåer, brandlagrets undre gräns var dock svår att iaktta vid undersökningen.[sv]
Investigation
Work in progress...