701 to 720 of 765 hits.
Arkeologisk utredning [sv]
För att avlasta vägen genom Braås samhälle planerades en ny dragning av väg 902 söder om Braås. Inför detta gjordes en arkeologisk utredning steg 1. Vid denna framkom sex områden. Av dessa områden var två gravlägen, två fossila åkermarker (Dädesjö 505:1 och Sjösås 54:1), en industrilämning och ett eventuellt röse.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med ny vägdragning, väg 902, söder om Braås gjordes en arkeologisk utredning etapp 2. Vid en föregående utredning etapp 1 uppmärksammades ett par fornlämningsområden, men även ett par områden som behövde utredas mer för att klargöra om de var fornlämningar eller ej. Det första omfattade en möjlig gravhög, som dock visade sig vara uppbyggd av schaktmassor. Det andra var ett potentiellt boplatsområde, men inga fynd framkom vid utredningen.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför breddning av väg 941 mellan Stenbrohult och Lillagården, strax väster om gränsen mellan Kalmar och Kronobergs län, gjordes en arkeologisk utredning steg 1 år 2021. Utredningen omfattade fältinventering, samt kart och arkivstudie över det aktuella området som omfattade ca 24 ha. Vid utredningen identifierades 12 potentiella boplatslägen samt platsen för ett tidigare påträffat lösfynd, L1953:6480. En trindyxa förvarad på Smålands museum (M 4260). Samtliga boplatslägen låg på höjder vid eller inom 1800-talets åkermark/ängsmark. Sedan tidigare var tre de tre bytomterna L1953:7086, L1953:7007 och L1953:6456, registrerade längs vägen.
.[sv]
.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Smålands museum utförde under hösten 2001 en mindre arkeologisk utredning av två områden, vilket bekostades av Vägverket. Utredningsområdena var belägna i Traryds socken i den sydvästra delen av Kronobergs län. Utredningen föranleddes av planerna på att bygga ut E4 till motorväg från länsgränsen till Strömsnäsbruk. I samband med det planerade vägbygget genomfördes ett flertal arkeologiska utredningar. Den nu utförda utredningen föranleddes av mindre justeringar i byggplanerna och berörde två mindre områden. Några iakttagelser av antikvarisk intresse gjordes inte, varför ytterligare antikvariska insatser inte förordades.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med en planerad om- och nydragning av väg E4 förbi i Hamneda socken gjordes en arkeologisk utredning år 1992. Denna visade att ett drygt 30-tal fornlämningar skulle komma att beröras av den nya vägen.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
E4 Ljungby - delsträcka norr I samband med en planerad breddning av väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs gjordes arkeologiska förundersökningar av totalt 10 fornlämningar inom Berga och Dörarp socknar längs delsträcka norr. Fornlämningarna Berga 343, 344, 345, 347 och 348, samt Dörarp 195, 196, 197 och 199, utgjordes av boplatser, fyndplatser och en stensättning.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av en planerad breddning av väg E4 mellan Ljungby - Toftanäs har Kalmar läns museum genomfört en förundersökning inom en av totalt två delsträckningar. Den här aktuella södra delsträckningen omfattade totalt fyra fornlämningsområden i den västra kanten av Ljungby. De fornlämningar som förundersöktes var boplatsområdena RAÄ 134 (objekt 6), RAÄ 136 (objekt 7), RAÄ 135 (objekt 9) samt den fossila åkermarken RAÄ 120:1 (objekt 8).[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
År 2015 gjordes en arkeologisk utredning inom 17 plaster längs väg E4 mellan Ljungby och Toftanäs. Utredningen genomfördes med anledning av Trafikverkets planer på att bredda den befintliga vägen till motorvägsstandard. Åtta lokaler, som senare fick fornlämningsnummer 343, 344, 347 och 351 i Berga socken samt 195, 196, 199 & 202 i Dörarp socken, omfattade arkeologiska lämningar. De utgjordes av av boplatser och boplatslämningar men även röjningsrösen/eventuell stensättning samt en kvadratisk stensättning. Tidsperioden som dessa lämningar bör falla inom uppskattas till ca 6000 f. Kr fram till ca 1000 e. Kr.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Med anledning av Trafikverkets planerade breddning av väg E4 mellan Ljungby–Toftanäs gjordes en arkeologisk undersökning år 2018. De berörda lämningarna var de förhistoriska boplatserna Berga 347 (Simlaängen), Dörarp 196 (Ekuddefallet), Dörarp 199 (Vadtorpet).[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Resultatet av den arkeologiska utredningen var att 28 objekt föreslogs beröras av vidare undersökningar, beroende på hur breddningen av E4:an skulle komma att genomföras. Av dessa utgjordes 20 av potentiella boplatslägen, 7 stycken av fossil åker, samt en av del av ett gravfält. Sex områden med fossil åkermark som låg inom det aktuella utredningsområdet, föreslogs att inte undersökas vidare, eftersom delar av dem berördes av undersökningarna inför dragningen av Sydvästlänken (UV-syds rapport 2014:34).[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
År 1996 utfördes en arkeologisk utredning steg 2 på sammanlagt 28 platser längs med väg E4 och 117. Detta gjordes inför utbyggnad av E4 till motorväg, samt breddning av 117. I 10 av dessa områden (bland annat område 8,9,12 & 13) föreslogs det att man skulle utföra förundersökningar. Fynden bestod till största delen av flinta.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Vid ombyggnationen av väg E4 låg fornlämning 65, en stensättning i vägens sträckning. Runt om den låg ett område med fossil åkermark som omfattade röjningsrösen, stensträngar, hak, terrasskanter och stenröjda ytor. Stensättningen visade sig vid undersökningen vara ett röjningsröse och inte en grav. Möjligen var det efter det som lämningen bytte benämning till RAÄ 256 i Markaryd socken. RAÄ Markaryd 247, hade en första röjningsfas under medeltid, sannolikt samtidigt som enheten Brånhult tillkom. Den andra odlingsfasen var från sentida odling.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av att en ny sträckning av väg E4 skulle dras förbi Markaryd, gjordes under sommaren år 2002 en arkeologisk förundersökning av stenåldersboplatsen RAÄ 68:1 i Markaryd socken.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Utredningen har lett fram till att ett antal tidigare okända fornlämningar upptäckts.
Vidare har ett antal områden pekats ut som möjliga boplatslägen. Områdena med röjningsrösen är sinsemellan mycket olika. Vissa områden är typiska områden med rösen av hackerörstyp som täcker tämligen stora arealer. Medelstora områden med en diameter av ca 100 meter finns också representerade. Slutligen är några mycket små områden medtagna. Utredningsområdena benämndes omr. 25 och 26 (boplatslägen som anslöt till RAÄ Markaryd 75), omr. 27:I-V och 28 (RAÄ Traryd 135), omr. 29:I-II, 29:III (RAÄ Traryd 115:1), omr. 30:I (RAÄ Traryd 110:1), 30:II-III (RAÄ Traryd136), omr. 31:I-III och omr. 32 (RAÄ Traryd 134:1).[sv]
Vidare har ett antal områden pekats ut som möjliga boplatslägen. Områdena med röjningsrösen är sinsemellan mycket olika. Vissa områden är typiska områden med rösen av hackerörstyp som täcker tämligen stora arealer. Medelstora områden med en diameter av ca 100 meter finns också representerade. Slutligen är några mycket små områden medtagna. Utredningsområdena benämndes omr. 25 och 26 (boplatslägen som anslöt till RAÄ Markaryd 75), omr. 27:I-V och 28 (RAÄ Traryd 135), omr. 29:I-II, 29:III (RAÄ Traryd 115:1), omr. 30:I (RAÄ Traryd 110:1), 30:II-III (RAÄ Traryd136), omr. 31:I-III och omr. 32 (RAÄ Traryd 134:1).[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Undersökningarna år 2001 föranleddes av den planerade omläggningen av det mindre vägnätet längs väg E4 strax söder om Strömsnäsbruk. Dessa gjordes i sin tur i samband med utbygganden av väg E4 till motorvägsstandard. Förundersökningarna berörde RAÄ 110:1 (tidigare omr. 30:1) och 115:1 (tidigare omr. 29:III) i Traryd socken, Kronobergs län. Dessutom berördes ytterligare tre fornlämningar som benämns område 28, 30:I – II, även de i Traryd socken. Fornlämningarna utgjordes i samtliga fall av fossil åkermark. Undersökningarna syftade till att klargöra fornlämningarnas preliminära brukningstid, bevarandegrad och karaktär. Dessutom var syftet att undersöka om andra typer av lämningar, främst boplats- och/eller järnframställningslämningar fanns inom ett antal av områdena. Arbetet med karteringen av fornlämningarna påvisade inte några ytterligare strukturer eller formelement i åkermarken annat än röjningsrösen. Sammanlagt undersöktes och dokumenterades nio röjningsrösen. Dateringarna föll inom främst två tidsperioder: romersk järnålder - vikingatid och medeltid - nyare tid. De dominerande dateringarna till järnålder stämmer väl överens med tidigare undersökningar av röjningsröseområden längs väg E4. Tre av områdena med fossil åkermark var markberedda, vilket skadat fornlämningarna i olika hög grad. Inga andra typer av fornlämningar påträffades vid undersökningarna. Vidare arkeologiska åtgärder föreslogs inom område 28, 29:III och 30:II, samt vidare kvartärgeologiska undersökningar inom område 28.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med nybyggnationen av väg E4 förbi Markaryd framkom en stenåldersboplats inom fastigheten Exhult 1:18. Fornlämningen som kallades RAÄ Markaryd 70:1, låg på en holme i en våtmark. Då endast ett fåtal fynd och inga anläggningar framkom vid förundersökningen, bedömdes vidare arkeologiska insatser inte nödvändiga.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med ombyggnation av väg E4 förbi Markaryd gjordes en särskild arkeologisk undersökning av en medeltida skogsgård (RAÄ Markaryd 276) med järnframställning (RAÄ Markrayd 274 & 279) och fossil åkermark (RAÄ Markaryd 75:1). På 1200-talet kom en familj till Högahylte. De röjde undan den täta bokskogen och bakom huset anlade de långsmala tegar för odling och betesmarker. Förutom jordbruk och boskapsskötsel försörjde man sig på att tillverka och sälja järn och kolstål, främst till Danmark. Mycket såldes på marknader eller i handelsstäder där man kunde köpa eller byta till sig andra varor. Analys av keramikskärvor som hittades på gården visar att man dukade med fat som var tillverkade i Helsingborg. Efter bara 100 eller 150 år övergavs gården. Antagligen är den ett typiskt exempel för hur den medeltida kolonisationen kan ha fungerat i stora delar av Småland. Inom området fanns även senare historiska lämningar i form av tjärrännor (RAÄ Markaryd 13 & 281), en kolbotten (RAÄ Markaryd 275), samt spår av en boplats från stenåldern (RAÄ Markaryd 278).[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför ombyggnad av nätet av småvägar kring väg E4 vid Markaryd, undersöktes fossil åkermark inom Gräsholma 4:6, 4:17 och Klint 2:38. Områdena fick benämningen omr. 28 och 30:II och senare RAÄ 135 och 136 i Traryd socken. Inga fynd gjordes, men prov togs för datering och vedartsbestämning. Inom RAÄ 135 låg tyngdpunkten i odlingsröjningen under perioden romersk järnålder - vikingatid. Inom RAÄ136 låg tyngdpunkten inom perioden vikingatid - medeltid.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Smålands museum utförde under hösten 2004 en arkeologisk slutundersökning av stenåldersboplatsen RAÄ 68:1, Markaryd sn. Undersökningen föranleddes av en planerad nybyggnation av väg E4. De preliminära resultaten från undersökningen tydde på att fornlämningen utgjordes av en boplatslämning från äldre stenålder. Troligen stammade fynden från ett tämligen kortvarigt nyttjande av platsen. Vid undersökningen påträffades en tydlig stenkonstruktion som troligen utgjorde resterna av ett vindskydd eller en hydda.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med att planeringen av en ny industritomt inom fastigheten Ulvaryd 1:64 samt ombyggnaden av väg E4 byggdes vid Markaryd, gjordes två förundersökningar. Det övergripande syftet med dem var att öka kunskapen kring regionens agrara lämningar genom att klargöra odlingslämningarnas karaktär, omfattning och datering. Förundersökningen skulle även besvara frågan om det fanns boplatslämningar i anslutning till den fossila åkermarken i området, samtidigt som förutsättningarna för en kvartärgeologisk analys skulle undersökas. Vid förundersökningen framkom agrara lämningar bestående av röjningsrösen, terrasskanter och stensträngar. Enligt 4 stycken 14C-dateringar verkade den första uppodlingsfasen infalla under romersk järnålder och den andra brukningsfasen under medeltiden. Inom området återfanns också lämningar från senare tid. Ingen särskild undersökning förordades.[sv]
Investigation
Work in progress...