701 to 720 of 749 hits.
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med nybyggnationen av väg E4 förbi Markaryd framkom en stenåldersboplats inom fastigheten Exhult 1:18. Fornlämningen som kallades RAÄ Markaryd 70:1, låg på en holme i en våtmark. Då endast ett fåtal fynd och inga anläggningar framkom vid förundersökningen, bedömdes vidare arkeologiska insatser inte nödvändiga.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med ombyggnation av väg E4 förbi Markaryd gjordes en särskild arkeologisk undersökning av en medeltida skogsgård (RAÄ Markaryd 276) med järnframställning (RAÄ Markrayd 274 & 279) och fossil åkermark (RAÄ Markaryd 75:1). På 1200-talet kom en familj till Högahylte. De röjde undan den täta bokskogen och bakom huset anlade de långsmala tegar för odling och betesmarker. Förutom jordbruk och boskapsskötsel försörjde man sig på att tillverka och sälja järn och kolstål, främst till Danmark. Mycket såldes på marknader eller i handelsstäder där man kunde köpa eller byta till sig andra varor. Analys av keramikskärvor som hittades på gården visar att man dukade med fat som var tillverkade i Helsingborg. Efter bara 100 eller 150 år övergavs gården. Antagligen är den ett typiskt exempel för hur den medeltida kolonisationen kan ha fungerat i stora delar av Småland. Inom området fanns även senare historiska lämningar i form av tjärrännor (RAÄ Markaryd 13 & 281), en kolbotten (RAÄ Markaryd 275), samt spår av en boplats från stenåldern (RAÄ Markaryd 278).[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför ombyggnad av nätet av småvägar kring väg E4 vid Markaryd, undersöktes fossil åkermark inom Gräsholma 4:6, 4:17 och Klint 2:38. Områdena fick benämningen omr. 28 och 30:II och senare RAÄ 135 och 136 i Traryd socken. Inga fynd gjordes, men prov togs för datering och vedartsbestämning. Inom RAÄ 135 låg tyngdpunkten i odlingsröjningen under perioden romersk järnålder - vikingatid. Inom RAÄ136 låg tyngdpunkten inom perioden vikingatid - medeltid.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Smålands museum utförde under hösten 2004 en arkeologisk slutundersökning av stenåldersboplatsen RAÄ 68:1, Markaryd sn. Undersökningen föranleddes av en planerad nybyggnation av väg E4. De preliminära resultaten från undersökningen tydde på att fornlämningen utgjordes av en boplatslämning från äldre stenålder. Troligen stammade fynden från ett tämligen kortvarigt nyttjande av platsen. Vid undersökningen påträffades en tydlig stenkonstruktion som troligen utgjorde resterna av ett vindskydd eller en hydda.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med att planeringen av en ny industritomt inom fastigheten Ulvaryd 1:64 samt ombyggnaden av väg E4 byggdes vid Markaryd, gjordes två förundersökningar. Det övergripande syftet med dem var att öka kunskapen kring regionens agrara lämningar genom att klargöra odlingslämningarnas karaktär, omfattning och datering. Förundersökningen skulle även besvara frågan om det fanns boplatslämningar i anslutning till den fossila åkermarken i området, samtidigt som förutsättningarna för en kvartärgeologisk analys skulle undersökas. Vid förundersökningen framkom agrara lämningar bestående av röjningsrösen, terrasskanter och stensträngar. Enligt 4 stycken 14C-dateringar verkade den första uppodlingsfasen infalla under romersk järnålder och den andra brukningsfasen under medeltiden. Inom området återfanns också lämningar från senare tid. Ingen särskild undersökning förordades.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Smålands museum har på uppdrag av Vägverket Region Sydöst, utfört en särskild
arkeologisk undersökning utav två fornlämningslokaler innehållande agrarhistoriska lämningar i form av röjningsrösen. Lokalerna har sedan tidigare arkeologiska utredningar benämnts E4/28 och E4/30:II, och är belägna på fastigheterna Gräsholma 4:6, 4:17 resp. Klint 2:38, i Traryds socken, Markaryds kommun. Undersökningen har föranletts av förändring i det mindre vägnätet i samband med ombyggnation av väg E4 till motorvägsstandard förbi Markaryd. Undersökningsresultaten från röjningsrösena från de båda områdena visar att brytning och röjning av mark etableras i någon form under äldre järnålder och att denna intensifieras under en fas med början i vikingatid-medeltid. Odlingsområde E4/30:II visar att man nyttjat mark redan under ett tidigt stadium på mer extrema lägen i terrängen, bl.a. en våtmarksäng. Om man skall se de båda områdena ur ett kronologiskt perspektiv och ur nyttjandesynpunkt, så uppvisar område E4/28 en tyngdpunkt av odlandet under fasen romersk järnåldervikingatid, medan område E4/30:II har en tyngdpunkt på tidsspannet vikingatid/medeltid-ny tid.[sv]
arkeologisk undersökning utav två fornlämningslokaler innehållande agrarhistoriska lämningar i form av röjningsrösen. Lokalerna har sedan tidigare arkeologiska utredningar benämnts E4/28 och E4/30:II, och är belägna på fastigheterna Gräsholma 4:6, 4:17 resp. Klint 2:38, i Traryds socken, Markaryds kommun. Undersökningen har föranletts av förändring i det mindre vägnätet i samband med ombyggnation av väg E4 till motorvägsstandard förbi Markaryd. Undersökningsresultaten från röjningsrösena från de båda områdena visar att brytning och röjning av mark etableras i någon form under äldre järnålder och att denna intensifieras under en fas med början i vikingatid-medeltid. Odlingsområde E4/30:II visar att man nyttjat mark redan under ett tidigt stadium på mer extrema lägen i terrängen, bl.a. en våtmarksäng. Om man skall se de båda områdena ur ett kronologiskt perspektiv och ur nyttjandesynpunkt, så uppvisar område E4/28 en tyngdpunkt av odlandet under fasen romersk järnåldervikingatid, medan område E4/30:II har en tyngdpunkt på tidsspannet vikingatid/medeltid-ny tid.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför arbetet med en ny väg E4, sträckan Strömsnäsbruk - länsgränsen och "Volvoleden", gjordes en arkeologisk utredning steg 1. Arbetet visade att fornlämningar och potentiella fornlämningar fanns inom 76 områden i de nya vägkorridorerna för väg E4 och den sk Volvoleden. Antalet enskilda fornlämningar uppgick till flera hundra. Utmed E4-korridoren var fornlämningarna koncentrerade till områden i anslutning till Lagan. Särskilt intensivt utnyttjat verkade området Sånna-Åsa-Hualtet ha varit. Odlingslämningar
från bronsålder och äldre järnålder i form av hackerör är en vanlig fornlämningstyp, men även gravar, boplatslägen och odlingslämningar från yngre järnålder-medeltid förekom inom dessa områden. Längre söderut utmed E4-an var Misterhultsområdet ett tätt fornlämningsområde. Det rörde sig här främst om fornlämningar som indikerade en omorganisation av den odlade marken under yngre järnålder. Liknande lämningar fanns vid Ulvaryd. Ett antal boplatser, troligen från yngre stenålder, fanns vid Brånhult. Slutligen fanns hackerör och spår av järnförädling vid Skogshyddan norr om Köphult. Utmed "Volvoleden" påträffades ett stort antal boplatslägen i anslutning till Lillåns
vattenområde. Misterhultsområdet låg i korsningen med E4-korridoren. Det tredje området inom "Volvoleden" var Fjärholma med liknande lämningar som Misterhultsområdet. t. I södra delen av "Volvoleden" fanns framför allt lämningar från historisk tid.[sv]
från bronsålder och äldre järnålder i form av hackerör är en vanlig fornlämningstyp, men även gravar, boplatslägen och odlingslämningar från yngre järnålder-medeltid förekom inom dessa områden. Längre söderut utmed E4-an var Misterhultsområdet ett tätt fornlämningsområde. Det rörde sig här främst om fornlämningar som indikerade en omorganisation av den odlade marken under yngre järnålder. Liknande lämningar fanns vid Ulvaryd. Ett antal boplatser, troligen från yngre stenålder, fanns vid Brånhult. Slutligen fanns hackerör och spår av järnförädling vid Skogshyddan norr om Köphult. Utmed "Volvoleden" påträffades ett stort antal boplatslägen i anslutning till Lillåns
vattenområde. Misterhultsområdet låg i korsningen med E4-korridoren. Det tredje området inom "Volvoleden" var Fjärholma med liknande lämningar som Misterhultsområdet. t. I södra delen av "Volvoleden" fanns framför allt lämningar från historisk tid.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
När väg E4 skulle breddas i början av 2000-talet gjordes en kulturmiljöutredning och arkeologisk utredning, steg I. Syftet var att klarlägga vilka fornlämningar som skulle kunna komma att beröras och skapa ett kunskapsunderlag för länsstyrelsen fortsatta hantering av ärendet. Utredningen visade att vägbreddningen skulle komma att påverka ett flertal boplatslägen och områden med fossil åkermark, liksom riksintresseområdet i Hallsjö.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med ombyggnad av väg E4 förbi Hamneda år 1993-1995 förundersöktes de fossila åkermarksområdena RAÄ 66, 67, 72, 73, 76, 77, 78, 80, 82, 86 och 87. Områdena visade olika kakraktär gällande topografi, rösetäthet och rösestorlek och inom vissa framkom spår av bplatser från olika tider. Tyngdpunkten i dateringarna föll inom yngre järnålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Smålands museum gjorde år 2002 en särskild arkeologisk undersökning av stenåldersboplatsen RAÄ 71:1 i Markaryd socken. Undersökningen föranleddes av en planerad nybyggnation av väg E4. Den mindre av de två boplatsytorna, Lassebacken I, verkade vara spår från en tillfällig aktivitet från perioden 7000-3800 f. Kr. Platsen var belägen längst åt norr på en höjdrygg. Vid ett vattenstånd på ca 140 m. ö. h. torde också ytan vara den första väldränerade och någorlunda plana yta som nåtts när man lämnat kanoten vid stranden. Den andra boplatsytan, Lassebacken II, var en boplats av en helt annan karaktär. Ytan var betydligt större och fyndmaterialet var mycket mer fragmenterat. En datering till perioden 8250 - 7000 f. Kr. förefaller sannolik med utgångspunkt från såväl den radiometriska dateringen som förekomsten av en lancettmikrolit. Minst två hyddlämningar framkom och boplatsen gav ett strukturerat intryck. Avfallet hade deponetats utanför hyddorna och det gick genom fyndmaterialet att urskilja olika typer av aktiviteter som skett på olika platser inom ytan.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför utbyggnaden av väg E4 förbi Markaryd, utförde Smålands museum år 2002 en förundersökning i Brånhult. Tre fornlämningar registrerades. RAÄ Markaryd 65 (en stensättning?), RAÄ 66 (två tjärdalar), samt RAÄ 67 (en fyndplats eller boplats). Sedan dess har 65 och 66 utgått. Endast ett fåtal fynd framkom på boplatsen.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför utbyggnad och nydragning av väg E4 strax söder om Ljungby genomfördes en särskild arkeologisk undersökning av den fossila åkermarken RAÄ Hamneda 72, 73, 77, 78, 87 samt RAÄ 250:2-3 som utgjorde delar av en gravgrupp. Inom RAÄ 77 och 78 framkom även de sporadiska boplatslämningarna Hamneda 328 och 329. Röjningsröseområdena daterades mellan år 0 och 1000 e. Kr. med en tyngdpunkt inom perioden romersk järnålder - folkvandringstid, medan de sporadiska boplatsspåren ofta hade en något äldre datering. De röseliknande stensättningarna fick en förmodad datering till vendel - vikingatid och är således samtida med delar av den fossila åkermarken.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför en planerad nybyggnation av väg E4 utförde Smålands museum i maj och juni 2002 en förundersökning av RAÄ 71, en stenåldersboplats på en ö i en mosse.[sv]
Investigation
Antikvarisk kontroll [sv]
Inför nydragning av väg E4 från Strömnäsbruk gjordes i januari 1992 en antikvarisk kontroll inom ett område vid Skafta 1:10. Där hade man tidigare uppmätt höga fosfathalter. P.g.a. tjäle kunde området endast delundersökas. Inom en begränsad yta undersöktes en husgrund, troligen från 1800-talet, en fossil åkerterass, samt två nedgrävningar (möjligtvis förvaringsgropar). Fynden bestod av keramik. Lämningarna benämndes RAÄ Traryd 56:1.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med utbyggnaden av väg E4 förbi Hamneda, sträckan Hjulsnäs-Herrabacken, undersöktes en röseliknande stensättning (Hamneda 250:4). Denna låg i en grupp om fyra gravar inom den fossila åkermarken RAÄ Hamneda 87. Graven var 8,2x7,5 m i diameter och 0,4 m hög. Varken gravgömma eller fynd framkom, vilket sannolikt beror på gravskicket. Den upprepade röjningsbränningen i område försvårade tolkningen av koldateringarna, men typologisk bedömdes gravgruppen ha tillkommit i övergången från yngre bronsåldern till förromersk järnålder. De kan också ha brukats under romersk järnålder under en av den fossila åkermarkens brukningsperioder.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
1996 utfördes en särskild undersökning inför en planerad bergtäkt i Hamneda. Arbetet utfördes av UV syd och Smålands museum. Undersökningen berörde områden med fossil åkermark (RAÄ Hamneda 77:1), en hällkista (Hamneda 327:1), samt ett tiotal stensättningar (Hamneda 77:2-11).[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med en utredning etapp II för det mindre vägnätet kring väg E4 framkom boplatslämningar inom det så kallade område 32 (RAÄ Traryd 134:1).[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför utbyggnad och nydragning av väg E4 förbi Hamneda strax söder om Ljungby, genomfördes en särskild arkeologisk undersökning. Den omfattade röjningsröseområdena RAÄ 66, 67, 76 och 82 i Hamneda socken. Inom de tre första fanns även boplatslämningarna Hamneda 330-332. Undersökningsområdet RAÄ 66 omfattade 4,5 ha. Här fann man spår av två hus och möjligtvis spår av smide. Dateringarnas tyngdpunkt låg kring Romersk järnålder, ca 0-500 e Kr.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför planeringen av ett nytt bostadsområde gjordes en arkeologisk förundersökning på området Vallen, mellan Växjösjön och Södra Bergundasjön. Undersökningen visade att det fanns spår av förhistoriska boplatser från olika tider på platsen. Den period som ger tydligast genomslag i fyndmaterialet är neolitikum. En 14C-datering samt ett keramikfynd verkar höra till tidigneolitikum. Det förefaller rimligt att även andra perioder av yngre stenåldern kan vara representerade i boplatslämningarna. Möjligen finns även indikationer på en mesolitisk närvaro i området. Många förhistoriska boplatser i Värend utmärker sig genom att de brukats under mycket långa tidsperioder.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med en planerad husbyggnation gjordes en arkeologisk undersökning inom boplatsen Vallen, RAÄ Växjö 175:1. De förhistoriska fynden utgjordes huvudsakligen av rester av redskapstillverkning i form av avslag och splitter av kvarts, flinta och kristianstadflinta. Avslag var den största fyndkategorin, följt av retuscherade avslag, kärnor, spån- och mikrospånfragment, skrapor, knivar och borrar. Bipolär reduktion dominerade kvartsmaterialet. Flintan hade bearbetats både med plattformsteknik och bipolärt och Kristianstadflintan hade nästan uteslutande bearbetats med plattformsteknik. Totalt 31 anläggningar dokumenterades. Under förhistorisk tid verkar platsen ha nyttjats återkommande men med relativt låg intensitet. Det finns varken markkemiska eller okulärt konstaterbara spår av byggnader före torpet Vallen. 14C-dateringar av framför allt härdar sträckte sig från mesolitikum fram till modern tid.[sv]
Investigation
Work in progress...