741 to 760 of 762 hits.
Arkeologisk undersökning [sv]
Under 1999 och 2000 gjordes för- och slutundersökning av ett boplatsområde kallat RAÄ Växjö 361. Inom området fanns ett flertal härdar och härdgropar som daterades till perioden yngre bronsålder - förromersk järnålder, liksom odlings- och enklare bebyggelsespår från historisk tid. Härdområdet kan antagligen kopplas samman med boplatsen inom RAÄ Växjö 181:2 (kv. Boplatsen), ca 200 m NV om RAÄ 361. Fynden från slutundersökningen fick benämningen M 67889.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
År 1999 utförde Smålands museum en förundersökningen på fastigheten Växjö 6:2, inför att ny tomtmark för villabebyggelse skulle göras i ordning. Platsen hade uppmärksammats som boplatsläge. Vid förundersökningen hittades boplatslämningar och några enstaka fynd. Dateringarna tyder på att platsen avänts vid olika perioder under förhistorisk tid.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Under hösten 2008 genomfördes en särskild arkeologisk undersökning inom Ronneby medeltida stadsområde (RAÄ 214, fig. 1). Grävningen föranleddes av fjärrvärme-nedläggningar i korsningen mellan Västra Torggatan och Karlskronagatan, som gränsar till Kv. Måns. Vid undersökningen framkom fynd och kulturlager, samt spår av minst tre byggnader. Det övergripande fyndmaterialet daterades generellt till perioden 1600 – 1800-tal, men det fanns även ett litet antal skärvor av medeltida keramik. En av byggnadsresterna kan också ha medeltida ursprung. Resultatet visade att det trots ett flertal, sentida störningar, kan finnas lämningar och bevarade kulturlager på lägre nivåer.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med återställningen av delar av den utdikade Skirsjöns vattenspegel, gjordes en arkeologisk schaktövervakning intill gravfältet RAÄ Växjö 19:1. Gravfältet är ett av de största järnåldersgravfälten i Kronobergs län och ligger utmed en åsrygg intill Skirsjöns norra kant. Sedan tidigare är det känt att bevarade träkonstruktioner och fynd har påträffats i en våtmark ca 500 m norr om gravfältet, framför allt en broläggning där delar av en vendeltida vagn återanvänts i konstruktionen (Skoglund & Lagerås 2002).
Det intressantaste fyndet utgjordes av en träbjälke med rektangulärt tvärsnitt, med borrade genomgående hål och spår av yxhugg. Denna påträffades utlagd som en spång från sjökanten ut i sjön, eller mossen. Bjälken 14C-daterades till mellanneolitikum vilket är en intressant parallell till det tidigare fyndet av en broläggning, som nämnts ovan, där äldre trädetaljer återanvänts för brokonstruktioner i en sjö eller mosse. I slänten utmed den norra sjökanten påträffades också ett antal keramikfragment av fat eller tallrikar av 1700-talskaraktär, samt ett fåtal fragment bränt ben.
Schaktövervakningen kunde stärka kunskapen om att flera av områdets våtmarker innehåller bevarade förhistoriska träföremål. Den indikerade även att det begränsat utforskade 1700-talet kan ha lämnat intressanta arkeologiska spår i våtmarken.[sv]
Det intressantaste fyndet utgjordes av en träbjälke med rektangulärt tvärsnitt, med borrade genomgående hål och spår av yxhugg. Denna påträffades utlagd som en spång från sjökanten ut i sjön, eller mossen. Bjälken 14C-daterades till mellanneolitikum vilket är en intressant parallell till det tidigare fyndet av en broläggning, som nämnts ovan, där äldre trädetaljer återanvänts för brokonstruktioner i en sjö eller mosse. I slänten utmed den norra sjökanten påträffades också ett antal keramikfragment av fat eller tallrikar av 1700-talskaraktär, samt ett fåtal fragment bränt ben.
Schaktövervakningen kunde stärka kunskapen om att flera av områdets våtmarker innehåller bevarade förhistoriska träföremål. Den indikerade även att det begränsat utforskade 1700-talet kan ha lämnat intressanta arkeologiska spår i våtmarken.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med en vattenläcka gjordes en arkeologisk schaktningsövervakning mellan Domkyrkan och Karolinerhuset.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med framdragning av ledningar för ett sprinklersystem i Växjö domkyrka, gjorde Smålands museum en arkeologisk schaktningsövervakning inom fornlämning 170:1, Växjö medeltida stad. Ledningen gick från Storgatan, väster om Karolinerhuset och fram till domkyrkans nordvästra hörn. Övervakningen visade att det fanns orörda anläggningar och kulturlagerrester som kunde knytas till Växjös äldre bebyggelsehistoria.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med byggnationen av Alvesta vattentorn, gjordes en arkeologisk undersökning av ett röse (RAÄ Aringsås 11:1) år 1958. Undersökningen, som företogs av antikvarie Claes Göran Forsgren, beskrevs i en rapport från 15 mars år 1963. Fynden utgjordes av lerklining, keramik, brända ben, kol, ett förslaggat material (glas?), samt recent material från omkringliggande odling och bortforslande av sten på 1920-talet. I samband med att sten bortforslades påträffades också nackdelen till en enkel skafthålsyxa, vilken också medtogs bland fynden år 1958. Fynden motsvarar med största sannolikhet förmålen M 51942 - 51951 i Smålands museums samling. Bland keramiken märks fyra mynningsfragment från minst tre olika kärl.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med nyöppning av en igensatt portal i Växjö domkyrkas nordvästra travé, gjordes en arkeologisk förundersökning. Grundmurar samt medeltida gravar framkom.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
I samband med omdragning av elkablar för belysning kring Växjö domkyrka, gjordes en arkeologisk schaktövervakning i schakt SÖ, NÖ och NV om kyrkan. Då schakten var smala och grunda framkom inga gravar eller andra arkeologiska lämningar.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med restaureringen av Växjö domkyrka år 1995, skulle en ny kyrkogårdsmur och parkeringsplats uppföras. Då detta innebar ett markingrepp i Växjö medeltida stadsområde RAÄ 170, utförde Smålands museum en arkeologisk förundersökning. Sex kistbegravningar från 1600- till 1800-tal påträffades, men också en äldre mur, kulturlager och avfallsgropar. Få fynd gjordes. Dateringarna var sprida: senmesolitikum, äldre järnålder, samt yngre järnålder/tidig medeltid.[sv]
Investigation
Schaktövervakning [sv]
År 1982 gjordes en arkeologisk schaktkontroll på planen framför domkyrkan i Växjö. Anledningen var omläggningen av kyrkans avloppp. Det ursprungliga avloppet var grävt i äldre tid, men vid breddningen av schaktet hade ytterligare gravar skadats. Dessa låg på ca 1,5 m djup.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
År 1950 gjordes en arkeologisk delundersökning vid Verset Södregård i samband med att fastighetens skulle avstyckas. Grav 30 och 35 i södra delen av gravfältet RAÄ Angelstad 43:1 (L1955:8597), undersöktes och dokumenterades. Högarna var placerade direkt på ett brandlager med gravfynd. I grav 30 framkom keramikfragment, 1 nit, 1 brodd, 2 spik, förkolnat bröd (?), 6 pilspetsar, 1 kniv, flintbitar, 1 brons- och några järnfragment. I gra 53 framkom ett antal järnfragment, 2 pilspetsar, 1 kniv, spikar och ett fåtal brända ben.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
"Som en del i projektet Sydöstra Götalands sten- och bronsålder, genomförde Smålands museum år 1994 en arkeologisk undersökning vid Uddabrånen i Vide Västergård, Ljuders socken. På platsen hade tidigare hittats två stenyxor med skafthål, tre trindyxor, ett fragment av en flintyxa, samt en fragmentarisk flintdolk, och lokalen har därför tolkats som en boplats. Det har också funnits hällkistor i närheten. Målsättningen med undersökningen var att datera och avgränsa boplatsen och samtidigt nå ut till allmänheten genom visningar av platsen. Ett lokalt koordinatsystem lades upp och 19 provrutor grävdes. Sammanlagt gjordes 57 fynd, vilka utgjordes av flinta, kvarts och bergart. Fyndmaterialet gav ingen säker datering. ledartefakter saknades. Ett avslag med slipyta tydde på att dateringen låg i neolitikum, men de trindyxor man funnit i närheten har en lång brukningstid och kan inte användas för någon närmare datering. Fynd av ett dolkfragment och uppgifter om en numera försvunnen hällkista antyder att platsen utnyttjats under senneolitikum. Sammantaget
pekade dateringen på neolitikum, eventuellt senneolitikum.[sv]
pekade dateringen på neolitikum, eventuellt senneolitikum.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
När bostadsområdet Vikaholm i Växjö socken skulle byggas ville kommunen flytta ett block med skålgropar till ett närbeläget område med andra fornlämningar, som inte skulle exploateras. Undersökningen visade att stenen, Växjö 270:1, var betydligt större under mark än vad man trott och flytten avbröts därför. I anslutning till blocket framkom dock boplatslämningar, Växjö 410, som behövdes avgränsas och undersökas mer inför en eventuell exploatering.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med byggnation av ett villaområde gjordes en arkeologisk förundersökning av boplatsen RAÄ 410 i Växjö socken. Boplatsen låg kring skålgropsblocket RAÄ 270:1, strax söder om Växjö stad. Syftet med förundersökningen var att avgränsa boplatsen RAÄ 410 samt att fördjupa kunskapen om fornlämningen genom att klargöra dess innehåll, datering och vetenskapliga potential. Sammanlagt påträffades tretton boplatsanläggningar; en härdgrop/grop, en härd, åtta stolphål, två gropar samt en ränna (dock troligen recent). Vidare hittades tre fynd; ett spånfragment i flinta, brända ben samt en mindre bit bränd lera. Två 14C-dateringar genomfördes på en härd samt en grop. Kolet från härden, A 793, daterades till 1291-1057 f. Kr där perioden 1271-1112 f. Kr. var mest sannolik. För gropen, A 917, blev dateringen 41 f. Kr.– 71 e. Kr. Utifrån två makroprover kunde det bland annat beläggas spår efter matlagning, detta i form av brända matrester i en grop/härdgrop.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med planerna på ett nytt bostadsområde söder om Växjö gjordes en arkeologisk utredning i två steg. Sammanlagt kunde 14 lokaler med lämningar registreras inom ramen för utredningen. Av dessa bedömdes fyra utgöra fasta fornlämningar och de övriga så kallade övriga kulturhistoriska lämningar. Lämningarna efter torpen Dresden, Vikaholm och Johanneshus, låg utanför eller tangerade utredningsområdet och berördes därför främst indirekt av planerna på bostadsområdet. Utredningens resultat sammantagna med FMIS information visar att det inom utredningsområdet fanns elva lokaler med fasta fornlämningar och åtta lokaler med övriga kulturhistoriska lämningar[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Den arkeologiska undersökningen genomfördes med anledning av att ny tomtmark skulle göras tillgänglig inom stadsdelen Vikaholm och kv. Tröskeln i den södra delen av Växjö. Undersökningen berörde en boplats (RAÄ 410) med aktivitet från främst bronsålder till äldre järnålder (1400 f Kr – 100 e. Kr), som låg i anslutning till ett skålgropsblock (RAÄ 270:1). Intill skålgropsblocket hittades flera härdar/eldstäder samt så kallade kokgropar. Från några av dessa genomfördes analyser som visade att de hade använts för matlagning. Möjligen kan denna aktivitet ha varit av rituell karaktär kopplad till skålgropsblocket. Brända sädeskorn, förkolnade matrester samt några brända ben hittades och dateras till bronsålder och perioden ca 1400 – 1100 f.Kr. Väster om skålgropsblocket påträffades spår efter ett stolpburet hus som varit ca 7,5 meter långt och 4,5 meter brett med lätt konvexa gavlar. Huset visade sig vara ett par hundra år yngre än aktiviteten med härdarna och kokgroparna vid skålgropsblocket och daterades till perioden 750 – 400 f.Kr.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
År 2019 utfördes en arkeologisk förundersökning i Villarp, Mistelås socken och Alvesta kommun. Utgrävningen omfattade arkivstudier och undersökning. Exploateringsområdet utgjordes av röjningsrösen, vilka daterades till perioderna 1200-1500, 1350-1600 och 1700-1800 e. Kr.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
På grund av planerna på utvidgningen av en bergtäkt, har en arkeologisk förundersökning genomförts inom den nordöstra delen av den fossila åkermarken RAÄ Mistelås 89:1 (L1954:9018). Den fossila åkern bestod av ett röjningsröseområde och sex röjningsrösen dokumenterades i profil. Inga av de studerade röjningsrösena hade någon tydlig sekundär fas och bedömningen är att alla rösen lagts inom en röjningsfas. En förundersökning gjord år 2019 av den södra delen av fossila åkern gav ett liknande resultat. Vedartsanalys har genomförts på sju kolprover visade att kolet främst kom från tall och björk med ett inslag av sälg. Kolproverna har sedan daterats med 14C-metoden, vilket antydde att den huvudsakliga brukningsfasen låg mellan år 1100 till 1400 e. Kr. Inom ramen för förundersökning har även boplatser och avgränsningar av åkerytor eftersökts genom schaktning, men utan resultat. Inom förundersökningsområdet låg även den fossila åkermarken 2019:5643. Området klassades som övrig kulturhistorisk lämning. Baserat på den antikvariska bedömningen ansågs detta område inte kunna bidra till den vetenskapliga tolkningen och undersöktes inte vidare.[sv]
Investigation
Work in progress...