81 to 100 of 397 hits.
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med planerna på en ny driving range vid Glasrikets Golfklubb inom Fylleryd 1:1 och 2:1 utanför Växjö, gjordes en arkeologisk förundersökning. Ett område med fossil åkermark samt tre gravar kom att beröras, men undersökningen syftade endast till att avgränsa den fossila åkermarken och utröna om där fanns under mark liggande boplatslämningar. Det framkom 11 stolphål, 4 härdar eller härdrester, 5 gropar och 4 störhål. Ett stolphål har daterats till senare delen av mesolitikum, samt en härd till vikingatid/tidig medeltid.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med utbyggnaden av Glasrikets golfbana genomfördes en arkeologisk förundersökning inom ett område med fossil åkermark benämnt RAÄ 190 i Gårdsby socken. (Fornlämningen bytte sedan benämning till RAÄ 241:1 i Växjö socken). Undersökningsens syfte var att klargöra odlingslämningarnas karaktär och att försöka datera dem. Undersökningen visade att området odlats under perioden äldre bronsålder - äldre järnålder, liksom under historisk tid.[sv]
Investigation
Kartering [sv]
När Glasrikets golfbana skulle byggas ut i början på 2000-talet, berördes ett antal odlingslämningar. Dessa karterades, fotograferades och beskrevs i en kulturhistorisk dokumentation. Inga undersökningar eller radiometriska dateringar gjordes, men röjningsrösena bedömdes vara från en äldre, möjligen förhistorisk period och en yngre, historisk period.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Då Glasrikets golfklubb beslutat att lägga en driving range inom delar av fornlämning 186, ett fossilt åkermarksområde, gjordes en särskild arkeologisk undersökning år 1997. Genom undersökning av röjningsrösen fick man en bättre bild av den agrara utvecklingen i Fyllerydsområdet.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med utbyggnaden av Glasrikets golfbana utförde Smålands museum år 2001 en särskild arkeologisk undersökning av en stensättning kallad RAÄ 188:2 i Gårdsby socken. Dateringarna gav spridda resultat och det är svårt att veta om stensättningen ska tolkas som grav, ett skärvstensröse eller röjningsröse.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Galgelyckan nämns på Växjös kartor fram till mitten av 1800-talet. Det är platsen för Växjös äldsta kända avrättningsplats (Växjö 348:1). Antagligen användes den främst under 1600- och 1700-talet, men ingen vet säkert när avrättningarna startade där. År 2000 fanns det önskemål om att förtäta bebyggelsen i norra Växjö och därför gjordes en arkeologisk förundersökning av området, som idag är en park. Vid undersökningen framkom skelettgravar som innehöll lämningarna efter två individer. Arkeologerna fann även spår av boplatser från järnåldern och bronsåldern (RAÄ Växjö 359).[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med byggnationen av en ny skola i östra Alvesta, genomfördes en arkeologisk utredning steg 2 samt förundersökning under 2024. Arbetet föranleddes av en kartanalys. På platsen låg tidigare frälsegården Gärdesgården. I kartmaterialet kan gården följas från tidigt 1700 tal fram till mitten av 1800 talet då den tycks avvecklas och nya bebyggelseenheter anläggs i närområdet. En av dessa är torpet Johanneslund som berördes av den arkeologiska utredningen. Vid platsen för Gärdesgården påträffades ett flertal kontexter och fynd som kunde kopplas till bebyggelsen, däribland ett försilvrat spänne i cu-leg. En härd kunde dateras till 1474–1636 e. Kr. Torpet Johanneslund låg i anslutning till Gemlavägen, både norr och söder om vägen. Torplämningen var starkt påverkad av avfall och kabeldragningar. Torpets historia kan följas i de skriftliga källorna från tidigt 1800-tal och drygt 100 år framåt.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med en planerad gång- och cykelled utmed väg 555 mellan Ljungby och Mjälen gjordes en arkeologisk utredning steg 2 inom åtta utredningsobjekt samt förundersökning av ett område med fossil åker (L1955:9638). Totalt togs 52 sökschakt upp inom de olika områdena och fyra anläggningar påträffades. Tre av dem registrerades i kulturmiljöregistret. En härd (L2021:2650) undersöktes i plan och profil och daterades till äldre järnålder. Avgränsningen för röjningsröseområdet L1955:9638 justerades och en stenmur
registrerats (L2021:2667) i anslutning till området. Inom det aktuella förundersökningsområdet bedömdes dock ingen del av den registrerade fossila åkern finnas kvar. Utifrån resultatet förordades inga vidare arkeologiska åtgärder.[sv]
registrerats (L2021:2667) i anslutning till området. Inom det aktuella förundersökningsområdet bedömdes dock ingen del av den registrerade fossila åkern finnas kvar. Utifrån resultatet förordades inga vidare arkeologiska åtgärder.[sv]
Investigation
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
I maj år 2016 genomfördes en publik arkeologisk forskningsundersökning inom den gropkeramiska bolatsen på Gettersö i Bolmen (RAÄ 125, Annerstad socken). Undersökningen gjordes i form av en studiecirkel för allmänheten. För att göra så lite skada som möjligt på fornlämningen grävdes ett 15-tal rotvältor. Ansvariga för undersökningen var Kulturparken Småland och Carl Persson Fornforskaren AB. Som medarrangörer var även Kronobergs arkeologiska förening. Undersökningen visade att boplatsspår förekom på hela ön, över 143 meters ekvidistans. En höjd som motsvarar vattennivån under mellanneolitikum. Fyndmaterialet av flinta, keramik och bergart lämpade sig väl för analyser som visade att olika aktiviteter gjorts på olika delar av ön. Utöver fynden från den gropkeramiska boplatsen framkom även historiska spår av järnframställning och metallhantverk inom en begränsad yta på ön (Alering & Persson 2017).[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med en ledningsdragning genom gravfältet RAÄ 12:1 genomfördes en arkeologisk förundersökning. Gravfältet omfattar ett hundratal högar och bör dateras till yngre järnålder. Förundersökningen genomfördes på en mindre sträcka inom gravfältets nordöstra del. Ledningen skulle här gå mellan två av gravarna. I schaktet framkom ett stolphål samt delar av en två meter lång nedgrävning. Den senare kan möjligen ha varit en skelettgrav. För att undvika ingrepp i denna misstänkta grav ändrades ledningsdragningen något, varvid förundersökningen resulterade i att några gravkonstruktioner inte blev skadade. Inga fynd tillvaratogs.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Gravfältet RAÄ 60 ligger inom en tomt. I samband med en eventuell exploatering gjordes en extensiv förundersökning med meterrutor i gravfältets norra del (som ej skulle exploateras vid tillfället) och i den södra delen gjordes en förundersökning med maskin. I den norra delen påträffades stensättningar i rutorna och spår av begravningar i form av brända ben och en bronstorne till ett spänne. Två av benen daterades till vendeltid. I områdets södra del påträffades en stensättning som lämnades kvar, men inga boplatslämningar eller kulturlager framkom.[sv]
Investigation
Delundersökning [sv]
I samband med rätning av vägen mellan Lagan-Vittaryd-Dannäs gjordes en arkeologisk delundersökning år 1957. Grav 13 och 14 undersöktes och utöver brända ben och rester av gravbålet framkom pärlor och andra fynd från yngre järnålder. Efter undersökningen togs de båda gravarna bort.[sv]
Investigation
Antikvarisk kontroll [sv]
År 1977 grävdes ledningar i vägen mellan Växjö och Ör och dessa gick rakt igenom gravfältet RAÄ 60:1 i Öjaby. I ledningschaktet framkom en förmodad brandgrav med brända ben och ett 70 meter långt kolbemängt kulturlager. Undersökningen rapporterades aldrig, men år 2004 gjordes en enklare rapportsammanställning i Riksantikvarieämbetets försorg. Med hjälp av den kunde de då försvunna kol- och jordproverna återfinnas på Smålands museum år 2022. M 67971 omfattar ett kolprov och tre jordprov, men inga brända ben tillvaratogs vid undersökningen.[sv]
Investigation
Ytplockning [sv]
I slutet av maj år 1890 hittades stora bitar av brända ben och kol, liksom ett antal järn- och bronsfragment vid lägenheten Vägaholm i Tånnö socken. Fynden ska ha påträffats ungefär 10 steg från landsvägen och en fot under markytan. Fyndets exakta position är oklar men enligt Ortnamnsregistret låg Vägaholm på Norrtorps ägor.[sv]
Investigation
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför anläggandet av en ny kyrkogård på Hovshaga i Växjö gjordes en undersökning av röste RAÄ 127:1 i Växjö socken år 1979. Utöver en centralgrav med brända ben (F4) framkom ytterligare tre sekundära gravar (F3, F7 och F9), varav en var placerad i en stenkista över centralgraven. Övriga fynd var ett bronsföremål och en koncentration av keramik. Undersökningen rapporterades endast som en sammanställning år 2005. Röset daterades till yngre bronsålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Med anledning av planerad byggnation på Gripagårdsområdet i Lenhovda, Uppvidinge kommun, genomförde Smålands museum en arkeologisk utredning (steg 1 och 2) av två områden. Schaktgrävning visade att det norra området innehöll boplatslämningar (RAÄ 39:2). Det södra innehöll rösen (RAÄ 39:1). Två av dessa undersöktes. I anläggning nr 1 påträffades bränt ben, som bedömdes vara ett fragment av en mänsklig överarm. Anläggning nr 28 innehöll en kistliknande konstruktion, men inga ben påträffades.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Då bostäder planerades i Gripagårdsområdet gjordes en sk. frivillig arkeologisk utredning. Inget av arkeologiskt intresse framkom inom det aktuella området NV om RAÄ Lenhovda 39:2.[sv]
Investigation
Arkeologisk förundersökning [sv]
Inför byggnation inom Gripagårdsområdet i Lenhovda, gjorde Smålands museum en arkeologisk utredning år 1993, då man identifierade en förhistorisk boplats. År 1994 gjordes en förundersökning av boplatsen, med målet att avgränsa och karakterisera den. Man fann stolphål som tolkades som rester av ett långhus av mesulatyp. Några daterande fynd framkom inte. C-14-datering visade på aktivitet under senmesolitikum, senmesolitikum/tidigmesolitikum, samt mellersta bronsålder.[sv]
Investigation
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en byggnation inom Gripagårdsområdet i Lenhovda gjordes en frivillig arkeologisk utredning i form av en fosfatkartering. Proverna visade på områden med förhöjda värden varför schaktning med antikvarisk medverkan föreslogs.[sv]
Investigation
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
Gripeberg - vallanläggning från bronsåldern. Under år 2012 gjordes en forskningsundersökning inom fornborgen Gripeberg utanför Växjö. Undersökningar gjordes även år 2007 och 2009 och rapporterades separat, men den aktuella rapporten sammanfattar även de två tidigare delundersökningarna. Sammantaget visade undersökningarna att Gripeberg var en betydligt äldre och mer komplex lämning än vad som tidigare gjorts gällande. Utöver de synliga stenvallar som delvis omgärdar den branta bergshöjden, finns ett flertal anläggningar under mark. De utgörs av stenpackningar som hänger samman i en storskalig konstruktion innanför murarna. Hela anläggningen verkar vara anlagd under bronsåldern, inom en period som omfattar minst 1200 år. Sammanfattningsvis bedöms anläggningen vara en så kallad vallanläggning med ett kultiskt och religiöst sammanhang, snarare än en skyddsbefästning.[sv]
Investigation