Passagården 1:32, St Peder/Lödöse (RAÄ 23) LM-DL (1983 - 1984) [sv]

2007-10-16
Anledning: Markavskalning för landstingets nybygge av vårdcentral.

Beskrivning av undersökningsområde: Grävningsplatsen var belägen strax intill den medeltida vallgraven. Kulturlagret gick som mest ner ca 0, 8m under markytan?

Sammanfattning av resultaten:
Fasta lämningar påträffades i form av en gatustenläggning från 15-1600-tal, en härdanläggning från 1350-tal som har använts under mycket lång tid, en spridd stenläggning som kan tolkas som en markfixering för en byggnad, här förekom också en del multnat virke. Det dök upp ytterligare grundstenar för en byggnad, omedelbart norr om detta område fanns en kraftig sotrand intill ett bränt lergolv. Den kraftiga stengrundsläggningen kan härhöra från 1200-tal, kanske något senare, den kan därför inte säkert sättas i samband med vallgravsanläggningen. Det är anmärkningsvärt att tätbebyggelsen i detta parti har varit tämligen måttlig.

Strax under markytan kommer ett lergolv med hårdbränd yta och ristat rutmönster, platsen tangerar ett parti som grävdes under 1980 i DH-grävningen. Efter avlägsnandet av golv I kom ett ytterst välbevarat golv II fram i dagen. Golvet var ristat med ett rombiskt mönster över hela golvet, förutom längs väggarna där det var parallella ristningar i ett 20cm tjock bälte. En tegelläggning fortsatte i en stenläggning mot öster, söder, och mot nordväst. Det bildade en rund kulle med tegelläggningen som en topplatå. Troligtvis är det en igenmurad härdkonstruktion.

Golvet har troligen renoverats efter förslitning eller brand. Det är hårdbränt, möjligen med hjälp av ristningarna i golvet. Hållfastheten på det här golvet överstiger det normala och det utestänger fukt både underifrån och inom rumsenheten. Rummet har även en kraftig härd i ena hörnet. Kanske har det förekommit en verksamhet där golvet har utsatts för väta, t.ex. en bastu. Under golv II fanns ytterligare två golv, där golv III hade samma utformning som de två tidigare golven medan golv IV hade en slät yta. Den totala ytan för golven skulle kunna vara ca 10 kvm. Det är lite osäkert om alla golven anslöt till härden. De svagt sluttande skikten kan vara en företeelse endast på konstruktionens utsida, i så fall kan härdkonstruktionen ha funnits med under hela den tid som golvens funktion omfattar. Man kan konstatera att golven inte nått förbi härdkonstruktionen. Ett fält med svartmylla tar vid där golven slutar. Myllan har inslag av tegelpartiklar, kolpartiklar och mycket murbrukspartiklar, alltså den vanliga i borgkullens närmaste omgivning. Murbrukspartiklarna sammanhänger med stenbyggnaderna uppe på borgkullen.

Fynd: ca 459st. En stubbe och en kraftig stock som blir föremål för dendrokronologisk datering eller trädartsbestämning. Det fanns påfallande mycket tegel. En del kakel har hittats. En löparsten till en kvarn. Läderfynd gjordes, men inte av daterande karaktär. Slagg och järnföremål: bultlås, knivblad och spik. Ett stenbryne, djurben (kanonben) som möjligen har använts till glättredskap eller liknande. Det fanns en del ovanliga keramiktyper (skål av stengods, hank av sannolikt engelskt ursprung). Enstaka keramikfynd troligen från sen medeltid. Lergodsskärva typ B1 (12-1300-tal), blandat med keramik från 12-1400-tal, keramik av yngre rödgods (15-1600-tal), och keramik från16-1700-tal.

Datering: Bebyggelselämningar från 1300-1500-tal.

En avvikelse i ritningsmaterialet på ca 5-7m har skapat återkommande problem under grävningen då ritningsmaterialet grundade sig på tidigare ritningar från DH-grävningens plan. Det visade sig dock att DH-grävningen kan ha varit förskjuten mot väster motsvarande meterantal, därför behövde man helt arbeta om ritningen under grävningens gång.