Magnusgatan, St Peder/Lödöse (RAÄ 23) LM-OG (1982) [sv]
Other languages: Magnusgatan, St Peder/Lödöse (RAÄ 23) (swedish)
Län: Västra Götaland
Landskap: Vg
Socken/stad: St Peder/Lödöse
Fastighet: Magnusgatan
Fornlämning: 23
Diarienummer, Länsstyrelsen: 11.391-V
Medeltidsstaden Gamla Lödöse: 159 [sv]
Län: Västra Götaland
Landskap: Vg
Socken/stad: St Peder/Lödöse
Fastighet: Magnusgatan
Fornlämning: 23
Diarienummer, Länsstyrelsen: 11.391-V
Medeltidsstaden Gamla Lödöse: 159
Anledning: Anläggande av dagvattenledning, brunnar, gångbana samt omläggning av Magnusgatan.
Sammanfattning/redovisning: Den medeltida Magnusgatan sträckte från Lödösehus, strax inför den östra vallgraven mot öster genom borgarbebyggelsen fram till S:t Peder kyrkan. Schakten skar genom de medeltida borgargårdarna.
Schaktning skedde ned till ett djup av cirka 1,3- 2,4 meter under markytan. I huvudschaktets västra del kunde den östra vallgravskanten skönjas. Närmast vallgraven var kulturlagret 1,1-1, 5 meter tjockt, vilket ökade i mäktighet mot öster. Inom vissa partier av schaktet påträffades omrörda och störda lager, vilket hör ihop med äldre markarbeten från år 1949. Ett område i schaktet var i det närmaste helt tomt avseende kulturlager, fynd och anläggningar. Detta område kan ha utgjort borgens kålgård.
Sammanlagt kunde sex till sju olika bebyggelseskikt urskiljas på några ställen i schaktet. Bland annat påträffades stenar i växlande storlek som utgjort husgrunder och broläggningar. Stenarna framkom på ett djup av 0,75-0,9 meter under markytan. I de övre lagren på ett djup av 0,5 meter under marknivån, kunde spår konstateras av senare tids förändringar av stadsplanen. Exempelvis påträffades inom denna nivå en stenlagd gata i nord-sydlig riktning där fynd av keramik från 15-1600-talet påträffades.
I den östra delen av schaktet framkom fynd av textilfragment i ett lager som daterats till1200-tal. Textilierna tyder på att skrädderiverksamhet har pågått i området. Troligt är även att annan yrkesutövning kan ha pågått i detta område som exempelvis ben– och hornhantverk. Därutöver var indikationer på hantverk svaga, vilket kan bero på att schaktet ej berört den mest centrala området av borgarkvarteren.
Sammanlagt påträffades tre bakugnar som varit kupolbyggda. Av ugnarna fanns enbart tjocka större flata stenar bevarade, som överlagrades av lerlager. De flata hällarna var omgärdade av kantställda stenar. I en av ugnarna fanns spår av själva eldningsöppningen där påträffades tydliga spår av sot och kol. I närhet till en av ugnarna fanns fynd av keramik som daterats till 1200-tal. En av de tre ugnarna uppvisade tre bebyggelseskikt, där det äldsta skiktet möjligen anlagts redan under 1100-talet.
Cirka 800 fynd påträffades däribland ett femtiotal textilfragment. Ett av fynden från undersökningen visade sig vara en fyrsidig träpinne med runor. Enligt uppgift kan runorna ha anknytning till den medeltida läkekonsten och företeelsen att slå åder. Runorna kan ha ristats innan 1250-talet, möjligen redan vid 1100-talets slut.
Fynd: Textil, vendiskt svartgods, ringspännen, ben- och föremål och runsticka.
Datering: 1100-1600-tal