Rumlaborg (RAÄ 26) R31-42 (1931 - 1942) [sv]

Andre språk: Rumlaborg (RAÄ 26) (svensk)

Undersökningar Jönköping (Jönköpings läns museum) [sv]

Beskrivelse
Landskap: Småland
Län: Jönköpings län
Kommun: Jönköping
Socken: Hakarp
Trakt/fastighet/kvarter: Rumlaborg
Fornlämning: 26
Rumlaborg är anlagd på en naturlig udde som från nordväst skjuter ut i sankmarkerna kring Huskvarnaåns nedersta del. Den yttersta delen av udden, ca 70 meter i N-S och 50 m i Ö-V är i nordöst och öst kringgärdade av två vallar och tre vallgravar. Uddens spets benämns i rapporterna borgkullen, vallarna kallas för vall I och vall II och innersta graven kallas grav I, utanpå ...
Landskap: Småland
Län: Jönköpings län
Kommun: Jönköping
Socken: Hakarp
Trakt/fastighet/kvarter: Rumlaborg
Fornlämning: 26
Rumlaborg är anlagd på en naturlig udde som från nordväst skjuter ut i sankmarkerna kring Huskvarnaåns nedersta del. Den yttersta delen av udden, ca 70 meter i N-S och 50 m i Ö-V är i nordöst och öst kringgärdade av två vallar och tre vallgravar. Uddens spets benämns i rapporterna borgkullen, vallarna kallas för vall I och vall II och innersta graven kallas grav I, utanpå denna finns grav II och ytterst grav III.

Borgen anlades troligen av Albrecht av Mecklenburg. Den äldsta kända källan där den omnämns är från år 1366 då Albrecht av Mecklenburg nämner i ett brev att han låtit anlägga en befästning vid gården Humblarum. Det är också känt att Albrechts borg blev förstörd i samband med Engelbrekstupproret år 1434. Vid detta tillfälle fördrevs den danske fogden Otte Snaps (Otto Snafs) från Rumlaborg av Herman Berman som intog borgen och brände ner den. Borgen blev återuppbyggd 1448 på uppdrag av kung Karl Knutsson i samband med konflikter med Danmark. År 1464 belägrades borgen av biskop Kettil Karlsson Vasa, dennes bror Erik Karlsson Vasa blev då fogde på borgen. Det är oklart hur länge han satt på Rumlaborg men efter hans tid verkar borgen ha förfallit och inte mycket är känt kring borgen efter detta. Vid utbrottet av dansk-svenska kriget 1611 beordrade Karl IX att man skulle anlägga skansar vid Rumlaborg. Ett stort antal soldater, tillsammans med allmogen (enligt en uppgift över 3000 män) blev kallade till ett läger vid Rumlaborg för att bygga en skans. Borgkullen, vallarna och vallgraven fick i samband med det troligen ett ganska annorlunda utseende mot vad det haft förut. Stora mängder sand verkar ha påförts både borgkullen och vallarna så att de blev mycket högre, det är även möjligt att vallgravarna rensades upp i samband med detta (Sahlström 1934:32ff; Lindahl 1939:44ff). På 1800-talets mitt planades borgkullens yta av och ett lusthus anlades på toppen. Det byggdes 1845 av godsägaren F. Mörk på Rosendala gård (Bergenblad 1995:135).

Undersökningarna på Rumlaborg startade på initiativ av Huskvarnas hembygdsförening, under ledning av dess ordförande, folkskollärare Georg Sahlström, och häradsfornvårdare kapten Bror Kugelberg. De tidigaste undersökningarna, 1931, kunde genomföras tack vare arbetskraft från Huskvarna stad, som nödhjälpsarbete. Detta första år rensades de tre vallgravarna på vegetation och dy och tanken var att arbetarna skulle gräva sig ner till fyndförande lager, men inte djupare. I början fanns ingen som kunde övervaka arbetet mer än någon gång per dag. Fynd gjordes, bland annat av brandskadat timmer, vilket gjorde att Riksantikvarieämbetet senare tillät ytterligare undersökningar av borgen, men då med kravet att det skulle finnas arkeologiskt utbildad personal på platsen. De egentliga arkeologiska undersökningarna kan därför sägas ha startat sommaren 1932. Det året leddes undersökningarna av fil. Kand. Erik O Johansson. Han hade hjälp av Sahlström och Kugelberg. Sahlström fick senare också ta över huvudansvaret för undersökningen när Johansson, efter ungefär halva tiden, skulle i väg på en annan undersökning. De följande åren fram till och med 1935 genomfördes undersökningar varje sommar, dessutom under vintern 1934 - 1935. Undersökningarna tog en paus sommaren 1936 för att sedan återkomma 1937, 1938 och 1939. Inga undersökningar genomfördes 1940 eller 1941 men hembygdsföreningen återkom en sista gång 1942. Undersökningarna genomfördes fortfarande med hjälp av arbetare från Huskvarna stad. Man hade även hjälp av studenter, skolungdomar och vissa frivilliga. Efter att Erik O Johansson lämnat projektet 1932 deltog i stället Fil. Stud., senare Fil. Kand. Anders Lindahl, Fil. Stud. Walter Fredriksson och studenten, senare Fil. Kand. Gunnar Hellman. Lindahl var med mellan 1932 och 1938. Walter Fredriksson deltog vid 1933 års undersökning och Gunnar Hellman var med varje år mellan 1935 och 1942. Georg Sahlström deltog i samtliga undersökningar och han har även skrivit flera av rapporterna efter undersökningarna. De flesta av de övriga rapporterna är skrivna av Anders Lindahl. [sv]
Ansvarlig forvalter
Jönköpings läns museum (Museum) [sv] forvalter informasjonen på denne siden
Sist lagret
24.03.2022 07:16:00
Publisert
Status

URI
http://data.arkeologi.org/a70ba6d2-57bf-40d4-ad31-9e3ee08cb383 | RDF/XML | JSON-LD | GeoJSON
Navn
Rumlaborg (RAÄ 26)
Svensk

Identitet
R31-42
Anledning
Svensk

Beskrivelse
Landskap: Småland
Län: Jönköpings län
Kommun: Jönköping
Socken: Hakarp
Trakt/fastighet/kvarter: Rumlaborg
Fornlämning: 26
Rumlaborg är anlagd på en naturlig udde som från nordväst skjuter ut i sankmarkerna kring Huskvarnaåns nedersta del. Den yttersta delen av udden, ca 70 meter i N-S och 50 m i Ö-V är i nordöst och öst kringgärdade av två vallar och tre vallgravar. Uddens spets benämns i rapporterna borgkullen, vallarna kallas för vall I och vall II och innersta graven kallas grav I, utanpå denna finns grav II och ytterst grav III.

Borgen anlades troligen av Albrecht av Mecklenburg. Den äldsta kända källan där den omnämns är från år 1366 då Albrecht av Mecklenburg nämner i ett brev att han låtit anlägga en befästning vid gården Humblarum. Det är också känt att Albrechts borg blev förstörd i samband med Engelbrekstupproret år 1434. Vid detta tillfälle fördrevs den danske fogden Otte Snaps (Otto Snafs) från Rumlaborg av Herman Berman som intog borgen och brände ner den. Borgen blev återuppbyggd 1448 på uppdrag av kung Karl Knutsson i samband med konflikter med Danmark. År 1464 belägrades borgen av biskop Kettil Karlsson Vasa, dennes bror Erik Karlsson Vasa blev då fogde på borgen. Det är oklart hur länge han satt på Rumlaborg men efter hans tid verkar borgen ha förfallit och inte mycket är känt kring borgen efter detta. Vid utbrottet av dansk-svenska kriget 1611 beordrade Karl IX att man skulle anlägga skansar vid Rumlaborg. Ett stort antal soldater, tillsammans med allmogen (enligt en uppgift över 3000 män) blev kallade till ett läger vid Rumlaborg för att bygga en skans. Borgkullen, vallarna och vallgraven fick i samband med det troligen ett ganska annorlunda utseende mot vad det haft förut. Stora mängder sand verkar ha påförts både borgkullen och vallarna så att de blev mycket högre, det är även möjligt att vallgravarna rensades upp i samband med detta (Sahlström 1934:32ff; Lindahl 1939:44ff). På 1800-talets mitt planades borgkullens yta av och ett lusthus anlades på toppen. Det byggdes 1845 av godsägaren F. Mörk på Rosendala gård (Bergenblad 1995:135).

Undersökningarna på Rumlaborg startade på initiativ av Huskvarnas hembygdsförening, under ledning av dess ordförande, folkskollärare Georg Sahlström, och häradsfornvårdare kapten Bror Kugelberg. De tidigaste undersökningarna, 1931, kunde genomföras tack vare arbetskraft från Huskvarna stad, som nödhjälpsarbete. Detta första år rensades de tre vallgravarna på vegetation och dy och tanken var att arbetarna skulle gräva sig ner till fyndförande lager, men inte djupare. I början fanns ingen som kunde övervaka arbetet mer än någon gång per dag. Fynd gjordes, bland annat av brandskadat timmer, vilket gjorde att Riksantikvarieämbetet senare tillät ytterligare undersökningar av borgen, men då med kravet att det skulle finnas arkeologiskt utbildad personal på platsen. De egentliga arkeologiska undersökningarna kan därför sägas ha startat sommaren 1932. Det året leddes undersökningarna av fil. Kand. Erik O Johansson. Han hade hjälp av Sahlström och Kugelberg. Sahlström fick senare också ta över huvudansvaret för undersökningen när Johansson, efter ungefär halva tiden, skulle i väg på en annan undersökning. De följande åren fram till och med 1935 genomfördes undersökningar varje sommar, dessutom under vintern 1934 - 1935. Undersökningarna tog en paus sommaren 1936 för att sedan återkomma 1937, 1938 och 1939. Inga undersökningar genomfördes 1940 eller 1941 men hembygdsföreningen återkom en sista gång 1942. Undersökningarna genomfördes fortfarande med hjälp av arbetare från Huskvarna stad. Man hade även hjälp av studenter, skolungdomar och vissa frivilliga. Efter att Erik O Johansson lämnat projektet 1932 deltog i stället Fil. Stud., senare Fil. Kand. Anders Lindahl, Fil. Stud. Walter Fredriksson och studenten, senare Fil. Kand. Gunnar Hellman. Lindahl var med mellan 1932 och 1938. Walter Fredriksson deltog vid 1933 års undersökning och Gunnar Hellman var med varje år mellan 1935 och 1942. Georg Sahlström deltog i samtliga undersökningar och han har även skrivit flera av rapporterna efter undersökningarna. De flesta av de övriga rapporterna är skrivna av Anders Lindahl.
Svensk

Tidsperiode
1931 - 1942

-Tidligste tidspunkt
1931
-Seneste tidspunkt
1942
Sted
, , Rumlaborg [sv]

-Sted (tekst)
Rumlaborg
Svensk
Hakarp (Socken) [sv], Rumlaborg [sv],

-Sted
-Spesifisert
Rumlaborg
Svensk
-Sted
-Rolle
Bokmål

Svensk

-Rolle
Bokmål

Svensk

-Rolle
Bokmål

Svensk

Har undersøkt
Geodata
6405752, 456423, - SWEREF 99 TM (EPSG:3006) [sv]

-Koordinatsystem
-Breddegrad (Northing)
6405752
-Lengdegrad (Easting)
456423
Resultat

Borgkullen har ursprungligen varit mycket lägre än vad den är idag. Vid undersökningarna på 1930- och 40-talen var man i kullens södra del tvungen att gräva sig ner närmare fem meter från kullens nuvarande topp för att nå helt orörda, naturligt avsatta lager. Här tycktes materialet även vara omrört, med ganska ytligt liggande medeltida fynd. I Schakten som grävdes på borgkullens norra ände verkade det som att kullen bestod av fin, gul sand med få fynd (Sahlström 1934:48). I flera av schakten påträffades rester efter vad som tolkades som en träpalissad. Denna syntes i olika segment längs med borgkullens sydvästra, södra, östra och nordöstra sidor. Innanför palissaden tycks en gångbro eller ”rundgata”, bestående av liggande virke, ha löpt. I olika delar av borgen påträffades även tegel och tegelrester, bearbetade stockar, murbruk och bearbetad sandsten men inga säkra byggnader har återfunnits i några av de schakt som grävts. I det schakt (Schakt F) som grävdes i vall I 1939 fanns dock en hårdtrampad yta med sot och en stor mängd järnföremål, framför allt spik och hästskosöm. Här kan en smedja ha legat.

Med hjälp av spåntväggar och pumpar kunde vallgravarna rensas och där påträffades vid olika platser timmer och pålar som tolkades som rester efter bryggor och broar. Bland annat syntes en rad med pålar i den mittersta vallgraven som tycktes skärma av denna från ån i söder. I den inre vallgraven påträffades en slags träkonstruktion som tolkades som resterna efter en bro mellan borgkullen och den inre vallen. Denna (invid schakt H 1937) låg högre upp än palissaden och dess rundgång och antogs höra till en yngre fas än denna. Den andra, som påträffades länge söderut i samband med grävningen av ”Kanalen” vintern 1934 - 1935, låg djupare ner än palissaden och tolkades därför som äldre än denna (Lindahl 1939:49ff). Under virket i rundbron påträffades bland annat tegel vilket gjorde att palissadbron åtminstone inte tolkades höra till borgens äldsta skede.

Ett stort antal fynd påträffades och togs om hand vid undersökningen. Fynden presenterades i rapporter eller renskrivna grävdagböcker och var då avritade. Den allra största fyndkategorin utgjordes av spikar, men även fynd som är mer specifika för en borganläggning gjordes, till exempel ett flertal kanonkulor, både i sten och järn, pilar och pilskaft och rester efter pilbågar, samt detaljer till armborst. En stor mängd av fynden är i organiska material, såsom dymlingar i trä, detaljer från läderskor och andra läderföremål och även vissa bruksföremål i trä. Till de större föremålen hör den halva stockbåt som påträffades i den inre vallgraven.

Svensk

-Kulturminnetype
Svensk
-Nummer
JM...
Referanse
Bergenblad, Harry. 1995. Rumlaborg. Länscentrum i norra Småland under Medeltiden. Huskvarna hembygdsförening
Svensk

Lindahl, Anders. 1939. Några iakttagelser om Rumlaborgs palissadkonstruktioner och Vätterns nivåförändringar.
Svensk

Sahlström, Georg 1934. Rumlaborg, en minnesskrift. Huskvarna hembygdsförening.
Svensk
Ingen treff.
Vis poster med:    
Vis poster uten:    
Uuid
a70ba6d2-57bf-40d4-ad31-9e3ee08cb383
ACL (rettigheter)
394355ef-99ee-43e6-93ac-8c04ca2bd59b_SHARED
Status
Publisert
Status Lagret av Tidspunkt
Publisert Lotten Haglund (Jönköpings läns museum[sv]) 11.02.2022 10:47:39
Godkjent Ulf Bodin (KulturIT AS) 19.01.2022 14:15:11
Til vurdering Ulf Bodin (KulturIT AS) 19.01.2022 14:15:06
Ny Ulf Bodin (KulturIT AS) 21.05.2021 14:29:36

Plassholdere
Nei
Opprettet av
Godkjente forslag
Antall poster per type
Benyttes av (Primus/Digitalt Museum)
Benyttes av (abonnement)
Deles i mapper
Opprettet
21.05.2021 14:29:36
Sist lagret
24.03.2022 07:16:00
Statusendring
Status Lagret av Tidspunkt
Publisert Lotten Haglund (Jönköpings läns museum[sv]) 11.02.2022 10:47:39
Godkjent Ulf Bodin (KulturIT AS) 19.01.2022 14:15:11
Til vurdering Ulf Bodin (KulturIT AS) 19.01.2022 14:15:06
Ny Ulf Bodin (KulturIT AS) 21.05.2021 14:29:36
Tidligere lagret
Erstatt Lagret Lagret av
09.03.2022 11:32:22 11.02.2022 10:47:39 Lotten Haglund (Jönköpings läns museum[sv])
11.02.2022 10:47:39 11.02.2022 10:06:58 Lotten Haglund (Jönköpings läns museum[sv])
11.02.2022 10:06:58 11.02.2022 10:05:58 Lotten Haglund (Jönköpings läns museum[sv])
11.02.2022 10:05:58 11.02.2022 10:00:05 Lotten Haglund (Jönköpings läns museum[sv])
11.02.2022 10:00:05 03.02.2022 15:06:31 Lotten Haglund (Jönköpings läns museum[sv])
03.02.2022 15:06:31 01.02.2022 11:39:56 Lotten Haglund (Jönköpings läns museum[sv])
01.02.2022 11:39:56 01.02.2022 11:27:02 Lotten Haglund (Jönköpings läns museum[sv])
01.02.2022 11:27:02 01.02.2022 08:44:42 Lotten Haglund (Jönköpings läns museum[sv])
01.02.2022 08:44:42 31.01.2022 15:03:36 Lotten Haglund (Jönköpings läns museum[sv])
31.01.2022 15:03:36 31.01.2022 15:00:00 Lotten Haglund (Jönköpings läns museum[sv])
31.01.2022 15:00:00 31.01.2022 14:58:22 Lotten Haglund (Jönköpings läns museum[sv])
31.01.2022 14:58:22 31.01.2022 14:57:33 Lotten Haglund (Jönköpings läns museum[sv])
31.01.2022 14:57:33 31.01.2022 14:57:00 Lotten Haglund (Jönköpings läns museum[sv])
31.01.2022 14:57:00 31.01.2022 14:52:42 Lotten Haglund (Jönköpings läns museum[sv])
31.01.2022 14:52:42 31.01.2022 14:52:13 Lotten Haglund (Jönköpings läns museum[sv])
31.01.2022 14:52:13 28.01.2022 14:01:37 Lotten Haglund (Jönköpings läns museum[sv])
28.01.2022 13:47:55 20.01.2022 09:17:07 Ulf Bodin (KulturIT AS)
20.01.2022 09:17:07 20.01.2022 09:15:38 Ulf Bodin (KulturIT AS)
20.01.2022 09:15:38 20.01.2022 09:15:17 Ulf Bodin (KulturIT AS)
20.01.2022 09:15:17 20.01.2022 08:52:33 Ulf Bodin (KulturIT AS)
20.01.2022 08:52:33 20.01.2022 08:52:17 Ulf Bodin (KulturIT AS)
20.01.2022 08:52:17 20.01.2022 08:51:59 Ulf Bodin (KulturIT AS)
20.01.2022 08:51:59 20.01.2022 08:39:25 Ulf Bodin (KulturIT AS)
20.01.2022 08:39:25 19.01.2022 14:18:58 Ulf Bodin (KulturIT AS)
19.01.2022 14:15:11 19.01.2022 14:15:06 Ulf Bodin (KulturIT AS)
19.01.2022 14:15:06 21.05.2021 15:22:08 Ulf Bodin (KulturIT AS)
21.05.2021 15:22:08 21.05.2021 15:20:22 Ulf Bodin (KulturIT AS)
21.05.2021 15:20:22 21.05.2021 15:18:48 Ulf Bodin (KulturIT AS)
21.05.2021 15:18:48 21.05.2021 14:31:14 Ulf Bodin (KulturIT AS)
21.05.2021 14:31:14 21.05.2021 14:29:48 Ulf Bodin (KulturIT AS)
21.05.2021 14:29:48 21.05.2021 14:29:36 Ulf Bodin (KulturIT AS)
21.05.2021 14:29:36 21.05.2021 14:29:36 Ulf Bodin (KulturIT AS)
Leser in kartdata...