Kronobergs slottsruin. RAÄ, Växjö 93:1, SM. M 17000 - M 17001 (1935 - 1943) [sv]
Other languages: Kronobergs slottsruin. RAÄ, Växjö 93:1, SM. (swedish)
Description
Åren 1935 - 1943 gjordes omfattande konserverings- och restaureringsarbeten på Kronobergs slottsruin (RAÄ 93 i Växjö sn) och i samband med det även arkeologiska undersökningar. De genomfördes i och utanför slottet, i vallgraven, liksom på Stall- och Vaktholmen. Undersökningarna rapporterades aldrig, men fynden som framkom omfattade byggnadsdetaljer, vapen- och rustningsdetaljer, jakt- och fiskedetaljer, redskap för hantverk och jordbruk, dräktfragment och läderföremål, hästutstyrsel, delar av...
Dataset owner
Kulturparken Småland (Museum) [sv] owns the information on this page
License
Navngivelse (CC BY) [no]
applies to the information on this page
Last changed
16/01/2025 14:38:00
Published
Status
Name
Kronobergs slottsruin. RAÄ, Växjö 93:1, SM.
Swedish
Identity
M 17000 - M 17001
Investigation type
Swedish
Purpose
Swedish
Description
Åren 1935 - 1943 gjordes omfattande konserverings- och restaureringsarbeten på Kronobergs slottsruin (RAÄ 93 i Växjö sn) och i samband med det även arkeologiska undersökningar. De genomfördes i och utanför slottet, i vallgraven, liksom på Stall- och Vaktholmen. Undersökningarna rapporterades aldrig, men fynden som framkom omfattade byggnadsdetaljer, vapen- och rustningsdetaljer, jakt- och fiskedetaljer, redskap för hantverk och jordbruk, dräktfragment och läderföremål, hästutstyrsel, delar av köks- och serveringsföremål, så väl som vardagsföremål och personliga ting. Saker som ger en bild av livet under 1400-talet till mitten av 1600-talet.
I skriftligt material förekommer namnet Kronoberg första gången år 1351 som manerio episcopi Kronobergh, alltså som biskopens huvudgård. Namnet antyder genom tyskans krone – befästning, att gården redan då kan ha fått någon enklare form av försvarsverk. Om manerio episcopi Kronobergh låg på platsen för borgen, eller platsen för dess närliggande ladugård, är dock inte klarlagt. Först på 1440-talet finns det skriftliga belägg för befästningsarbeten i sten på borgen och även det äldsta arkeologiska fyndmaterialet är från 1400-talets första hälft. Om en äldre träborg kan ha byggts på ön är dock oklart. Sannolikt gjordes 1930- och 40-talets arkeologiska undersökningar inte till kulturlagrens botten.
Den äldsta borgen vi känner till från platsen var en kastellborg med hörntorn, ett stengrundshus, samt enklare träbyggnader placerade i en kvadratisk form. Efter Gustav Vasas reformation och det efterföljande bondeupproret som kommit att kallas för Dackefejden, var Kronoberg inte längre en biskopsborg utan centrum för ett kungligt fögderi. Borgen förstärktes därför på 1540-talet med starka murar, kraftiga hörnrondeller och vallgrav. Det blev en modern Vasaborg som skulle förhindra inhemska uppror och danska härjningar mot den växande centralmakten i Stockholm. Redan under 1600-talets första hälft minskades dock slottets betydelse som gränsfästning mot Danmark. Underhållet blev eftersatt och tegel bröts från slottet, trots att det fortsatte att vara centrum för ståthållaren och skatteindrivningen i södra Småland. I samband med 1634 års inrättande av landshövdingeämbetet, vilket innebar ett system där ämbetsmän fick lön istället för gods och gårdar, valde landshövdingen att bo på Kronobergs kungsgård och senare i de nya ämbetslokalerna vid Växjö stortorg. Slottet användes slutligen för administrativa uppgifter eller som ekonomihus, men efter freden i Roskilde år 1658 bör det helt ha mist sin funktion som gränsfästning och år 1681 var slottet helt i ruiner (Tuulse 1951).
I skriftligt material förekommer namnet Kronoberg första gången år 1351 som manerio episcopi Kronobergh, alltså som biskopens huvudgård. Namnet antyder genom tyskans krone – befästning, att gården redan då kan ha fått någon enklare form av försvarsverk. Om manerio episcopi Kronobergh låg på platsen för borgen, eller platsen för dess närliggande ladugård, är dock inte klarlagt. Först på 1440-talet finns det skriftliga belägg för befästningsarbeten i sten på borgen och även det äldsta arkeologiska fyndmaterialet är från 1400-talets första hälft. Om en äldre träborg kan ha byggts på ön är dock oklart. Sannolikt gjordes 1930- och 40-talets arkeologiska undersökningar inte till kulturlagrens botten.
Den äldsta borgen vi känner till från platsen var en kastellborg med hörntorn, ett stengrundshus, samt enklare träbyggnader placerade i en kvadratisk form. Efter Gustav Vasas reformation och det efterföljande bondeupproret som kommit att kallas för Dackefejden, var Kronoberg inte längre en biskopsborg utan centrum för ett kungligt fögderi. Borgen förstärktes därför på 1540-talet med starka murar, kraftiga hörnrondeller och vallgrav. Det blev en modern Vasaborg som skulle förhindra inhemska uppror och danska härjningar mot den växande centralmakten i Stockholm. Redan under 1600-talets första hälft minskades dock slottets betydelse som gränsfästning mot Danmark. Underhållet blev eftersatt och tegel bröts från slottet, trots att det fortsatte att vara centrum för ståthållaren och skatteindrivningen i södra Småland. I samband med 1634 års inrättande av landshövdingeämbetet, vilket innebar ett system där ämbetsmän fick lön istället för gods och gårdar, valde landshövdingen att bo på Kronobergs kungsgård och senare i de nya ämbetslokalerna vid Växjö stortorg. Slottet användes slutligen för administrativa uppgifter eller som ekonomihus, men efter freden i Roskilde år 1658 bör det helt ha mist sin funktion som gränsfästning och år 1681 var slottet helt i ruiner (Tuulse 1951).
Swedish
Timespan
1935 - 1943?
Primary language
Place
, , Småland, Kronoberg, Växjö, Växjö, Kronobergs Slottsruin, stg 826, Växjö 93:1 (Sverige (SE)) [sv]
Organizations
Preceded by
Min. elevation
163
Max. elevation
165
Has investigated (URL)
Has investigated (id)
RAÄ: L1953:1685
Geodata
6310885, 487519, - SWEREF 99 TM (EPSG:3006) [sv]
Report
Kontoret för Keramiska studier. Rapport 161, 2020
Swedish
Smålands museum rapport 2023:14
Swedish
Dating/monument type
Se resultat.
Museum
Smålands museum (Museum) [sv]
De arkeologiska fynden registrerades i två serier, M 17000 och M 17001, med tusentals undernummer. Serien M 17000 omfattar fynd av silver, brons/koppar eller mässing, bly eller tenn, ben/horn, glas, keramik, karneol, jet, sten, tegel och läder. Serien M 17001 utgörs av järnföremål.
Reference
Arkivreferenser: Smålands museum fotoarkiv, Paul Boberg - Kronobergs slottsruin
Swedish
Arkivreferenser: Äldsta skriftliga belägg för namnet Kronoberg som avslöjar dess ställning som biskopens huvudgård. "In manerio.... episcopi Kronobergh" Acta Pontificium Svecica I: 1 397;jmf även ibm 547 och Diplpmatriom Suecanum (DS) 5143. Ur: Larsson, Lars-Olof (1975) Det medeltida Värend. Studier i det medeltida gränslandets historia fram till 1500-talets mitt. Kronobergsboken 1974 - 75.
Swedish
Litteratur: Arcadius, C.O. (red.) 1912. Kronobergs slott. I: Ur Värends historia: bidrag till kunskapen om vår hembygd. s. 45-55. Växjö: Smålandsposten.
Swedish
Litteratur: Tuulse, A. 1951. Kronobergs slottsruin. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Swedish
Litteratur: Tuulse, Armin & Larsson, L-O. 1986. Kronobergs slottsruin. Omarb. uppl. Stockholm: Riksantikvarieämbetet
Swedish
Rapport: Alering, Å. 2019. Arkeologisk fotodokumentation år 2018 Bevarade lämningar i Borgstugan på Kronobergs slottsruin RAÄ 93:1 Växjö socken Växjö kommun Kronobergs län Småland. Smålands museum rapport 2019:6
Swedish
Web reference
Primus Huvudpost
A401204E-769A-45E1-8E83-02B36C70BA9A
Primus Accession
ACC.1960-01
DigitaltMuseum
0299914803464
Editorial note
Förvärv: M 17000 och M 17001-serien sammanhör och är samtidigt förvärv 1960-12-10 (Dnr 883/60 ATA). Flertalet av föremålen hade då katalogiserats i Rune Norbergs fyndförteckning. Fynden inskrivna i Smålands museums huvudbok år 1962.
Swedish
No hits.
Work in progress...