Klostret 6:1, 6:2, 6:3, St Peder/Lödöse (RAÄ 23) LM-M (1966 - 1967) [sv]
Other languages: Klostret 6:1, 6:2, 6:3, St Peder/Lödöse (RAÄ 23) (swedish)
Län: Västra Götaland
Landskap: Vg
Socken/stad: St Peder/Lödöse
Fastighet: Klostret 6:1, 6:2, 6:3
Fornlämning: 23
Diarienummer, Lödöse museum: 1966
Medeltidsstaden Gamla Lödöse: 051 [sv]
Län: Västra Götaland
Landskap: Vg
Socken/stad: St Peder/Lödöse
Fastighet: Klostret 6:1, 6:2, 6:3
Fornlämning: 23
Diarienummer, Lödöse museum: 1966
Medeltidsstaden Gamla Lödöse: 051
Anledning: Nybyggnation av hyreshusområdet Klosteräng
Sammanfattning/beskrivning: I samband med den arkeologiska provundersökningen vid benämning H, som utfördes år 1964, framkom cirka trettio byggnadslämningar inom fastigheterna Klostret 6:1, 6:2 och 6:3. Under 1965 fortsatte de arkeologiska undersökningarna under beteckningen J. Den stora mängden lämningar gjorde att man fortsatte dokumentationen även under 1966 och delvis även 1967 under beteckningen M.
De sedan tidigare framkomna lämningarna utgjordes av husgrunder av sten, smedjor, en myntverkstad, tegelugnar, en gata, brunnar och dammanläggningar. Därutöver påträffades skelettgravar från klosterkyrkogården, som begränsades västerut av en stenlagd genomfartsgata, den s k Klostergatan.
Årets undersökningar koncentrerades till bebyggelseområdet och den tegelugn som låg norr om Klosterkullen. Den visade sig ha minst tre faser av användning.
I samband med fortsatt undersökning av området framkom ytterligare föremål, bland annat tillhörande den sedan tidigare upptäckta myntverkstaden, i form av ett trettiotal blybandstycken med präglingsspår, blyvikter, tenar av silverlegering och präglingsavfall. Prägling av L-brakteaten har skett i denna verkstad under 1300-talet.
Två tegelugnar fanns inom undersökningsområdet, en som låg strax väster om klostret och en var belägen strax nordost om klosterkullen. Den nordligaste av dessa två anläggningar var cirka 12x12 meter stor och har troligtvis använts i samband med klostrets uppbyggnad. En beräkning finns att 6000 murtegel kunde läggas in i ugnen vid varje bränning. Enligt uppgift skall även trampbassänger ha funnits i närområdet. (Ekre 1994:17). Den andra ugnen var något mindre och var kvadratisk till formen. Den inre ytan var helt tegel- och stenfri, vilket har lett till en alternativ tolkning, att det skulle kunna röra sig om en tegelbyggnad snarare än tegelugn?
Förutom ett antal husgrunder av sten påträffades även nu golv av lera och härdar. De fynd som framkom inom området för bebyggelsen visar på hushållsnära sysslor och hantverk. Det kan även nämnas att inom den sydvästra delen av bebyggelseområdet framkom fynd bestående av båtbord och spant, till en vikt av 500 kilo.
Fynd: Träföremål med runor, båtbord- och spant, flöten, spelpjäser, visselpipa, träaskar och skålar, smörspadar, vävsvärd, dubbelkammar, spelpjäser och schackpjäs, textilier, pärlor, glasbägare, fönsterglas, silverbeslag, form- och taktegel, läderspill och skor bland mycket annat.
Datering: 1200-tal till 1400-tal.