Inventering [sv]
M 10604 omfattar ett flertal flintföremål, sannolikt från Almundsrys socken där dr Knut Kjellmark organiserade lokala inventeringar av flinta i åkrarna.[sv]
Schaktkontroll [sv]
Den 16-17 maj 1989 företog Smålands Museum en schaktkontroll och arkeologisk undersökning i samband med nybyggnation av tomter. Ytan motsvarade ett 35x125 meter stort område inom Angelstad 10:2 i Angelstad socken. Fyra härdar påträffades och undersöktes. Ett kolprov daterades till 1780±100 BP (ST 12278), d.v.s. Romersk järnålder.[sv]
Arkeologisk undersökning [sv]
I augusti till oktober 1993 utförde Smålands museum en slutundersökning på fastigheten Berg 6:2 i Bergs socken, Växjö kommun, Kronobergs län. Den föranleddes av planerna på att öppna en bergtäkt. Området låg på väst- och sydvästsidan av ett berg. Undersökningen berörde röjningsröseområden och en grav, vilken innehöll undersökningens enda fynd: 5 g brända ben från människa.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Inför ett planerat bostadsområde gjordes en arkeologisk utredning år 2011. Utredningen omfattade tre stensättningar RAÄ 35 och 63:1-2, två områden med fossil åkermark (RAÄ135 och 137), samt en hällristning (RAÄ 136). Vid utredningen framkom även tre nya boplatsområden (RAÄ 261, 262 och 263)[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under mitten av maj 2016 genomfördes en arkeologisk förundersökning inom delar av boplatsen RAÄ 263 samt stensättningen (nu skärvstenshögen) RAÄ 63:2 i Bergunda socken, Växjö kommun. Stensättningen RAÄ 63:2 som låg strax sydväst om boplatsen avtorvades för att närmare avgränsa dess storlek och klargöra dess karaktär. Boplatsen utgjordes av 20 härdar, 5 kulturlager, 2 stolphål/nedgrävningar samt en 1 kokgrop. Dateringarna visade en relativt stor spridning, dock verkar mesolitikum vara huvudperiod. Den påträffade kokgropen och en av härdarna daterades till äldre bronsålder respektive senneolitikum. De två ytorna med kulturlager var omfattande och fyndmaterialet skilde sig åt mellan de två ytorna. I det norra kulturlagret framkom endast slaget stenmaterial, medan lagret i den södra delen innehöll såväl slaget stenmaterial som keramik och brända ben. Sammantaget dominerade det litiska materialet med totalt 189 fynd, främst avslag men även spån, mikrospån, kärnor och skrapor. Råmaterialsammansättningen på det litiska materialet var blandat och bestod av kvarts, kvartsit, porfyr, sydvästskandinavisk flinta samt kristianstadflinta. Ser man till det litiska materialet var de daterbara artefakterna från mesolitikum. Det fanns inget av detta material som med säkerhet kunde dateras till neolitikum. Inom den södra kulturlagerytan påträffades däremot keramik från ett mellanneolitiskt trattbägarkärl, dekorerat med snedställda rektangulära gropar.[sv]
Arkeologisk undersökning [sv]
Under augusti–september 2018 genomförde Museiarkeologi sydost en arkeologisk undersökning av boplatsen RAÄ 263 och stensättningen RAÄ 63:2, i Bergunda socken, Växjö kommun, Kronobergs län. Två ytterligare lämningar framkom som inte var kända inför undersökningen, en kolbotten (RAÄ Bergunda 268) som låg i kanten på boplatsen, samt en senmesolitisk grav (L2019:3971). Stensättningen RAÄ 63:2 visade sig vid undersökningen till stor del vara uppbyggd av skärvig eldpåverkad sten och kom att omtolkas till att definitionsmässigt vara en skärvstensgrav. Undersökningen genomfördes i området Bredvik som utvecklas till en ny stadsdel i Växjö.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Med anledning av en ändring i detaljplanen genomfördes en sk. frivillig arkeologisk utredning på uppdrag av Landstinget Kronoberg. Den aktuella ytan omfattade två delområden, där nu det andra av dem skulle utredas. Endast ett flintavslag (M 67876) framkom varför inga vidare åtgärder gjordes inom området.[sv]
Schaktövervakning [sv]
År 2020 genomfördes en schaktningsövervakning i samband med anläggandet av en busshållplats utmed Skatelövsvägen, intill Huseby i Alvesta kommun. Ytan låg intill det tidigare undersökta boplatsområdet L1952:3613, som inte var avgränsat åt det aktuella hållet. Vid schaktningsövervakningen påträffades ett fåtal stolphål och gropar, samt enstaka fynd fynd av keramik och bränd lera. Ett eller möjligen två av stolphålen bedömdes ha ingått i ett hus som påträffades vid den undersökning av boplatsen L1952:3613, som genomfördes år 2008 (Nylén & Söderberg 2009). Ett av de undersökta stolphålen daterades till 775–973 e.Kr. (Ua69044).[sv]
Delundersökning [sv]
Det första småländska glasbruket startade år 1623 eller 1624 i Halltorp socken, Kalmar län. Gustav II Adolf gav då Johan Glauwe ett kungligt privilegium och han fick frälseköpa fem gårdar i Halltorp mot löftet att starta en glastillverkning. Glauwe tog gården Germundslycke som sin sätesgård och bytte namnet till det mer ståndsmässiga Bökenberg (Alering & Arfvidsson 2023:11). I oktober år 1945 ska en mindre arkeologisk undersökning ha genomförts i Bökenberg. Det finns ett fyndmaterial (M 68117) men tyvärr ingen dokumentation från denna undersökning. Av litteratur, samt av Smålands museums kortkatalog att döma, är det dock sannolikt platsen RAÄ 74:1 som avses (Smålands museums kortkatalog M 17513 - M 17516, samt Alvemo 1984:301). Samma plats skall också ha stenröjts på 1960-talet, varvid ett större block och flera huvudstora bitar glasslagg framkom (Fornsök, Halltorp 74:1). I privilegiebreven framgår dock inte exakt var hyttan/hyttorna var belägna, utöver beskrivningen ”Bökenberg i Halltorp” (Larsson 1981:89). I anslutning till Glauwes gårdar finns två fyndplatser mindre än en kilometer från varandra, som visar att det pågått glastillverkning. Den ena ligger söder om Germundslycke (Halltorp 74:1) och den andra norr om gården Prästlycke (Halltorp 181:1).[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad tomtexploatering inom del av fastigheten Dunshult 1:11 i Tingsryds kommun, har en arkeologisk steg 1 och 2 utredning genomförts. Vid utredningen påträffades en mesolitisk boplats (L2023:4039), en kokgrop (L2023:4040), en kolningslämning (L2023:4041), samt två områden med fossil åkermark (L2023:4042 & L2023:4043).[sv]
Delundersökning [sv]
Under vintern 1955 och 1956 genomfördes en arkeologisk delundersökning inom gravfältet RAÄ 42 i Berga socken, Fallnaveka Södratorp. Undersökningen gjordes av J. E. Anderbjörk tillsammans med ett antal studenter. Gravfältet bestod av ett 15-tal gravar och av dem undersöktes nr 13, 14, 15 och 10a. På toppen av varje grav låg en sten av kvartsit. Förutom brända ben från två människor framkom även ben av två hästar, två hundar, liksom vildsvin, nöt, får och get. Bland fyndmaterialet märks ett likarmat bronsspänne från 900-talet, en bronsnål, en bronsring, pärlor, flintskärvor, ett skifferbryne, en järnsölja, sipk och andra järnfragment, samt skärvor av lerurnor. I grav nummer 15 var mängden ben ovanligt stor. Hela 25 liter tillvaratogs. Resultatet tolkas som en parrallell till Ibn Faldans beskrivning av en vikingatida begravning år 922 e. Kr. i Volgabulgarernas land (Anderbjörk & Klingberg 1967).
Föremålen M 16382 - 16385 från J.E. Anderbjörks undersökning av gravfältet RAÄ 42 i Berga socken år 1955 och 1956, är ännu inte digitalt registrerade.[sv]
Efterundersökning [sv]
I augusti 1953 hittades fynd från bondestenåldern i en grustagsslänt i Klint, Traryds socken. Fynden bestod av en tjocknackig, håleggad flintyxa och skärvor av snörornerad keramik. Några av skärvorna låg på ursprunglig plats och det verkade som om kärlet legat upp och ner, ca 30 cm under nuvarande markytan. Jan Erik Anderbjörk besiktigade fynden i mars 1955 och konstaterade att det rörde sig om en flatmarksgrav. På grund av snö och tjäle kunde fyndplatsen inte undersökas vid tillfället. Detta skedde istället i maj 1955. Den norra kanten av graven var då fortfarande bevarad. Det framgick att graven haft ett djup av minst 0,25 m och den var ca 1 m bred i profilen. Fyllningen bestod av jordblandat grus.[sv]
Inventering [sv]
Fynd i form av ett avslag av Kristianstadsflinta samt ett kvartsavslag. Enligt fornsök: Boplats, okänd utsträckning. I grustagskant i grustagets SSV del påträffades inom ett par m2 ett flintavslag av Kristianstadsflinta, ett kvartsavslag, samt iakttogs en härd i täktkanten ca 0,5 m under markytan. Härden innehåller kol, sot och skörbränd sten. Registrerades 2004.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av en planerad exploatering har en förundersökning genomförts inom delar av gravfältet L1953:7856 och fastigheten Öjaby 4:7. Inom förundersökningsområdet fanns minst 17 gravar/stensättningar och 11 av dessa rensades fram helt eller delvis. Ingen av gravarna undersöktes, men vid framrensningen hittades brända ben vid och på sex av stensättningarna. Benmaterialet utgjordes av både människo- och djurben. Vid en av stensättningarna hittades en vit pärla. Fyra brända ben daterades till perioden vendel- och vikingatid.[sv]
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
I maj år 2016 genomfördes en publik arkeologisk forskningsundersökning inom den gropkeramiska bolatsen på Gettersö i Bolmen (RAÄ 125, Annerstad socken). Undersökningen gjordes i form av en studiecirkel för allmänheten. För att göra så lite skada som möjligt på fornlämningen grävdes ett 15-tal rotvältor. Ansvariga för undersökningen var Kulturparken Småland och Carl Persson Fornforskaren AB. Som medarrangörer var även Kronobergs arkeologiska förening. Undersökningen visade att boplatsspår förekom på hela ön, över 143 meters ekvidistans. En höjd som motsvarar vattennivån under mellanneolitikum. Fyndmaterialet av flinta, keramik och bergart lämpade sig väl för analyser som visade att olika aktiviteter gjorts på olika delar av ön. Utöver fynden från den gropkeramiska boplatsen framkom även historiska spår av järnframställning och metallhantverk inom en begränsad yta på ön (Alering & Persson 2017).[sv]
Antikvarisk kontroll [sv]
År 1977 grävdes ledningar i vägen mellan Växjö och Ör och dessa gick rakt igenom gravfältet RAÄ 60:1 i Öjaby. I ledningschaktet framkom en förmodad brandgrav med brända ben och ett 70 meter långt kolbemängt kulturlager. Undersökningen rapporterades aldrig, men år 2004 gjordes en enklare rapportsammanställning i Riksantikvarieämbetets försorg. Med hjälp av den kunde de då försvunna kol- och jordproverna återfinnas på Smålands museum år 2022. M 67971 omfattar ett kolprov och tre jordprov, men inga brända ben tillvaratogs vid undersökningen.[sv]
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
Gripeberg - vallanläggning från bronsåldern. Under år 2012 gjordes en forskningsundersökning inom fornborgen Gripeberg utanför Växjö. Undersökningar gjordes även år 2007 och 2009 och rapporterades separat, men den aktuella rapporten sammanfattar även de två tidigare delundersökningarna. Sammantaget visade undersökningarna att Gripeberg var en betydligt äldre och mer komplex lämning än vad som tidigare gjorts gällande. Utöver de synliga stenvallar som delvis omgärdar den branta bergshöjden, finns ett flertal anläggningar under mark. De utgörs av stenpackningar som hänger samman i en storskalig konstruktion innanför murarna. Hela anläggningen verkar vara anlagd under bronsåldern, inom en period som omfattar minst 1200 år. Sammanfattningsvis bedöms anläggningen vara en så kallad vallanläggning med ett kultiskt och religiöst sammanhang, snarare än en skyddsbefästning.[sv]
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
2009 års undersökning av fornborgen Gripeberg resulterade i flera spännande resultat. De stärkte hypoteserna från 2007 års undersökning och framförallt gav resultaten anläggningen en mer komplex karaktär. Undersökningen av den norra muren kunde, trots det begränsade dateringsunderlaget, stärka arbetshypotes att det fanns en tyngdpunkt i anläggandet och utnyttjandet av fornborgen under yngre bronsålder. Den norra och södra muren hade därmed samtida dateringar och uppvisade dessutom en likartad karaktär och uppbyggnad. Resultaten visade också att fornborgens norra del hade en tidigare okänd inre stenskonstruktion, som gav intryck av att kunna innehålla gravar. Direkt under den norra muren framkom ett deponerat fynd. Det utgjordes av ett medvetet slaget bergartsfragment med slipade och prickhuggna ytor. Resultaten visade även att murverket möjligen inte haft någon ingång. Det stärkte, tillsammans med dateringen och framkomsten av den inre stenpackningen, hypotesen om fornborgen som en möjlig gravhägnad eller vallanläggning.[sv]
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
Under hösten 2007 genomförde Smålands museum en mindre arkeologisk forskningsundersökning av fornborgen Gripeberg. Projektets målsättning formulerades utifrån två ståndpunkter. Det första syftet
var att försöka klargöra borgens karaktär, funktion och datering, samt förstå det sammanhang i vilket den ingått. Det andra syftet var att driva undersökningen med en tydlig pedagogisk vinkling. Undersökningen genomfördes tillsammans med medlemmarna i Kronobergs arkeologiska förening och deltagare
i projektet Skog & Historia. Sammanlagt deltog ett 40-tal amatörer under de två veckor som undersökningen pågick. Projektet visade att den södra muren anlagts under yngre bronsålder och att den västra muren, med en helt annan karaktär, var historisk. Vid undersökningen framkom ett antal stenpackningar som antogs kunna vara förhistoriska gravar. Anläggningen bedömdes också ha haft en annan betydelse än som försvar.[sv]
Schaktövervakning [sv]
I samband med byggnationen av en gång- och cykelväg genomfördes en schaktningsövervakning av gårdstomten L1953:1432 i anslutning till Hunna by. De förhistoriska lämningar som påträffades var 3 gropar och 2 stolphål. I ett av stolphålen påträffades en skärva av förhistorisk keramik. Träkol från detta stolphål 14C-daterades till 894–1025 e.Kr. En grop valdes också ut för datering där träkol kunde dateras till 1031–1174 e. Kr. Resultatet antyder således att det finns spår av en boplats från vikingatid/tidig medeltid inom läget för gårdstomten.[sv]
I arbeid...