Schaktövervakning [sv]
I samband med byggnationen av en gång- och cykelväg genomfördes en schaktningsövervakning av gårdstomten L1953:1432 i anslutning till Hunna by. De förhistoriska lämningar som påträffades var 3 gropar och 2 stolphål. I ett av stolphålen påträffades en skärva av förhistorisk keramik. Träkol från detta stolphål 14C-daterades till 894–1025 e.Kr. En grop valdes också ut för datering där träkol kunde dateras till 1031–1174 e. Kr. Resultatet antyder således att det finns spår av en boplats från vikingatid/tidig medeltid inom läget för gårdstomten.[sv]
Inventering [sv]
Fem bitar flinta, inklusive en bit Kristianstadsflinta. Information från Fornsök: 1 skivskrapa av sydskånsk flinta, 4 avslag och splitter av samma material. Dessutom 1 avslag Kristianstadsflinta och 1 kvartsavslag. Inom området iakttogs även skörbränd sten samt 1 kulturlager (?). Registrerades 2004.[sv]
Efterundersökning [sv]
I december 2001 utförde Smålands museum en efterundersökning inom ett industriområde i norra Alvesta, Kronobergs län. Området användes av Alvesta gymnasiums fordonslinje. I samband med schaktningsövningar framkom mörka fläckar och slagg i marken, vilket fick skolans personal att kontakta Smålands museum. Vid efterundersökningen framkom två järnframställningsugnar och fyra härdgropar. Fornlämningen var kraftigt skadad, men dateringar visade att härdgroparna använts under mellersta bronsålder och blästplatserna under romersk järnålder.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Inför byggnationen av ett nytt bostadsområde på söder i Växjö gjordes en arkeologisk utredning, etapp I. Syftet var att söka efter ovan mark synliga fornlämningar och att avgränsa den fossila åkermarken RAÄ 273, som delvis gick inom exploateringsområdet. Utredningen skulle även klargöra om det fanns boplatslämningar i anslutning till Växjösjöns tidigare strandlinje. Flera lämpliga områden föreslogs att gå vidare till arkeologiska utredningar, etapp II.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Inför byggnationen av ett nytt bostadsområde på söder i Växjö gjordes en frivillig arkeologisk utredning. Då delar av det tänkta byggnationsområdet sträckte sig in i den fossila åkermarken RAÄ 273, gjordes även en mindre förundersökning. Utredningens resultat visar att under mark dolda fornlämningar förekom inom området. På en markerad förhöjning påträffades fyra tämligen kraftiga stolphål. Dessa stolphål var symetriskt placerade och stammar sannolikt från ett förhistoriskt hus. Även andra, mer diffusa, lämningar påträffades på förhöjningen. Ett av områdena där Smålands museum förordade en arkeologisk förundersökning utgjordes av en liten höjdrygg i anslutning till den forna strandlinjen. Förundersökningen visade att det fanns en boplats under markytan, med spår av härdar, härdgropar, stolphål, gropar, kulturlager och fynd av flinta och keramik.[sv]
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med byggnationen av nya studentbostäder vid Linnéuniversitetet i Växjö, gjordes en särskild arkeologisk undersökning inom boplatsen RAÄ 351 i Växjö socken. Vid undersökningen framkom tio huskonstruktioner. Bebyggelsen hade ett äldsta skede i tidig förromersk järnålder, men bebyggelsens tyngdpunkt inföll inom perioden folkvandringstid och vendeltid, ca 400-700 e Kr. Byggnaderna omfattade såväl bostadshus som uthus och enklare skjulkonstruktioner. Några av de mindre husen tolkades som uthus dit särskilda aktiviteter knutits så som tröskning, textilproduktion och eventuellt bakning. Av husen från den folkvandringstida/vendeltida fasen har fyra bedömts vara boningshus med möjliga fähusdelar. På boplatsen fanns också ett antal blästugnar där man producerat järn. Ugnarnas datering sammanföll med boplatsskedet i folkvandringstid/vendeltid. Bebyggelsen har under den här perioden tolkats som en gårdsenhet vilken byggts om vid ett antal tillfällen. Bebyggelsestrukturen tycks inte ha varit reglerad eller uppbyggd efter någon igenkännbar gårdsstruktur. Odlingsekonomin baserades på jordbruk och boskapsskötsel och i de analyser av makrofossil som gjordes återspeglade såväl odling som bete. Makrofossilanalysen antydde också att flersäde kan ha förekommit, trots att man för Smålands inlands del annars inte brukar tala om flersäde förrän i sen tid. Bebyggelsen under folkvandringstid/vendeltid utgjorde en viktig länk i den bebyggelsehistoriska utvecklingen på Telestadsområdet. Gårds-bebyggelsen verkar ha utgjort ett mellanled i utvecklingen från en mer spridd bebyggelse under bronsålder och äldre järnålder mot en koncentration av bebyggelsen i vikingatid, då man flyttade mot övre delen av Telestadshöjden. På höjden anlades de yngre järnåldersgravfälten och där kom även den medeltida bytomten att ligga.[sv]
Kulturhistorisk förstudie [sv]
Inför dragningen av en ny 400 kV-ledning mellan Alvesta (G-län) och Hemsjö (Bl) år 1998, utförde Smålands museum en arkeologisk kulturmiljöutredning. I samband med denna gjordes terränginventering. Utredningen resulterade i två rapporter, varav den sisa var en bilaga med objektsbeskrivningar. Senare gjordes även en utredning steg 2 av 7 stycken objekt (SM rapport 1999:7), en komplettering för utredningsalternativ 2 vid Fridafors (PM av Nylén 8/3 1999), en arkeologisk förundersökning inom RAÄ 5 i Blädinge sn (Anmälan om utförd ark und. av UV-väst (lst 220-5701-99), ett antal arkeologiska utredningar och förundersökningar längs sträckan (UV-väst 2000:36 samt en kompletterande utredning steg 1 för en ny sträckning vid Grimsnäs, Kampanäs och Fridafors (SM rapport 2000:1).[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
I samband med en planerad gång-/cykelväg gjordes en arkeologisk utredning steg 2. Delar av platsen låg i direkt anslutning till den vendel- /vikingatida boplatsen L1954:8528. Sammantaget hittades fyra stolphål, tre härdar samt två gropar. Fynden utgjordes av ett bränt ben, två bitar järnslagg från järnframställning, en bit bränd lera, ett fintavslag samt fem skärvor keramik från viktingatid/tidig medeltid. Sex av boplatsanläggningarna och samtliga fynd kopplas till boplatsen L1954:8528 som därmed fck en utökad utbredning. Två av anläggningarna daterades till vendel-/vikingatid. Vidare påträfades två härdar ca 60–80 m nordost om boplatsen, varav en daterades till vendel-/vikingatid.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under hösten 2012 utfördes även en mindre undersökning i Växjö, i samband med en reparation av en el-/teleledning inom Stortorgets nordöstra del. Denna sammanfogades med rapporteringen från undersökningarna i Norrgatan samma år. De bebyggelselämningar som framkom var framförallt källare från 1600-talet, en högmedeltida källargrop, en del av en husgrund, samt delar av ett flertal gårdsplaner. Hela stadsområdet förefaller ha tagits i bruk under medeltiden, om än på ett extensivt sätt. Vid förundersökningen påträffades även spår av verksamhet på platsen under äldre järnålder, bland annat en större härd. Förmodligen har det nuvarande stadsområdet varit integrerat i det kulturlandskap från brons- och järnålder som fortfarande finns bevarat i omgivningarna runt dagens Växjö.[sv]
Arkeologisk undersökning [sv]
Den 8:e-9:e mars 1989 företogs en arkeologisk undersökning inom delar av en skadad gravhög, RAÄ 122 i Berga socken. Skadan hade uppstått då en fägata varit anlagd tvärs genom gravfältet. De centrala delarna av gravhögen och därmed större delen av gravgömman och benlagret, var söndertrampade och borteroderade. I högens norra del påträffades dock brända ben som låg i ett tunt, sotigt sandskikt. Inget brandlager kunde konstateras, vilket tyder på att själva kremeringen kan ha skett någon annan stans. Eftersom inga fynd framkom kunde graven inte dateras vid tillfället.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad exploatering inom fastigheten Uppvidinge-Lenhovda 112:1 genomfördes en arkeologisk utredning steg 2, samt förundersökning. Vid undersökningarna som berörde fornlämningarna L1954:6039, L2022:5606, L2022:5607, L2022:5608, L2022:5788, L2022:5782, L2022:5776, L2022:5759, L2022:6792, L2022:5758 och L2023:496, framkom fossil åkermark, kolbottnar och boplatser.[sv]
Delundersökning [sv]
Den tidigaste starten av bruket kan tillskrivas år 1628 och bruket lades ner redan år 1631. År 1932, nästan exakt 300 år senare, gjordes en arkeologisk undersökning inom hyttområdet under ledning av Heribert Seitz. Målsättningen var att bekräfta att hyttan verkligen legat där, samt vilken typ av ugn som använts på platsen. Båda målen uppfylldes och en mängd fynd tillvaratogs.[sv]
Efterundersökning [sv]
År 1628 brukar beskrivas som starten för glashyttan i Trestenshult och verksamheten lades ner redan år 1631. År 1932, nästan exakt 300 år senare, gjordes en arkeologisk undersökning inom området under ledning av Heribert Seitz. Målsättningen var att ta bekräfta att hyttan verkligen legat där, samt vilken typ av ugn som använts på platsen. Båda målen uppfylldes och en mängd fynd tillvaratogs. Efter undersökningen byggdes ett skjul för att skydda lämningen. Detta hjälpte dock inte så 1974 gjordes en arkeologisk efterundersökning för att röja bort löst material och sedan täcka över lämningen för att skydda den.[sv]
Schaktövervakning [sv]
I samband med en schaktningsövervakning under Kånna kyrkogårdsmur framkom anläggningar och järnslagg som daterades till tidig medeltid. Spåren kan kopplas till aktiviteter som föregick byggandet av kyrkan från slutet av 1100-talet eller möjligen till anläggandet av en äldre träkyrka på platsen.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad exploatering inom fastigheten Öjaby 28:1 genomfört en arkeologisk utredning i 2 steg. Resultatet innebar att tre fossila åkermarksområden, två fynd, en härd, en kolningsgrop samt en stentäkt påträffades.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]