Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av en planerad exploatering har en förundersökning genomförts inom delar av gravfältet L1953:7856 och fastigheten Öjaby 4:7. Inom förundersökningsområdet fanns minst 17 gravar/stensättningar och 11 av dessa rensades fram helt eller delvis. Ingen av gravarna undersöktes, men vid framrensningen hittades brända ben vid och på sex av stensättningarna. Benmaterialet utgjordes av både människo- och djurben. Vid en av stensättningarna hittades en vit pärla. Fyra brända ben daterades till perioden vendel- och vikingatid.[sv]
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
I maj år 2016 genomfördes en publik arkeologisk forskningsundersökning inom den gropkeramiska bolatsen på Gettersö i Bolmen (RAÄ 125, Annerstad socken). Undersökningen gjordes i form av en studiecirkel för allmänheten. För att göra så lite skada som möjligt på fornlämningen grävdes ett 15-tal rotvältor. Ansvariga för undersökningen var Kulturparken Småland och Carl Persson Fornforskaren AB. Som medarrangörer var även Kronobergs arkeologiska förening. Undersökningen visade att boplatsspår förekom på hela ön, över 143 meters ekvidistans. En höjd som motsvarar vattennivån under mellanneolitikum. Fyndmaterialet av flinta, keramik och bergart lämpade sig väl för analyser som visade att olika aktiviteter gjorts på olika delar av ön. Utöver fynden från den gropkeramiska boplatsen framkom även historiska spår av järnframställning och metallhantverk inom en begränsad yta på ön (Alering & Persson 2017).[sv]
Antikvarisk kontroll [sv]
År 1977 grävdes ledningar i vägen mellan Växjö och Ör och dessa gick rakt igenom gravfältet RAÄ 60:1 i Öjaby. I ledningschaktet framkom en förmodad brandgrav med brända ben och ett 70 meter långt kolbemängt kulturlager. Undersökningen rapporterades aldrig, men år 2004 gjordes en enklare rapportsammanställning i Riksantikvarieämbetets försorg. Med hjälp av den kunde de då försvunna kol- och jordproverna återfinnas på Smålands museum år 2022. M 67971 omfattar ett kolprov och tre jordprov, men inga brända ben tillvaratogs vid undersökningen.[sv]
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
Gripeberg - vallanläggning från bronsåldern. Under år 2012 gjordes en forskningsundersökning inom fornborgen Gripeberg utanför Växjö. Undersökningar gjordes även år 2007 och 2009 och rapporterades separat, men den aktuella rapporten sammanfattar även de två tidigare delundersökningarna. Sammantaget visade undersökningarna att Gripeberg var en betydligt äldre och mer komplex lämning än vad som tidigare gjorts gällande. Utöver de synliga stenvallar som delvis omgärdar den branta bergshöjden, finns ett flertal anläggningar under mark. De utgörs av stenpackningar som hänger samman i en storskalig konstruktion innanför murarna. Hela anläggningen verkar vara anlagd under bronsåldern, inom en period som omfattar minst 1200 år. Sammanfattningsvis bedöms anläggningen vara en så kallad vallanläggning med ett kultiskt och religiöst sammanhang, snarare än en skyddsbefästning.[sv]
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
2009 års undersökning av fornborgen Gripeberg resulterade i flera spännande resultat. De stärkte hypoteserna från 2007 års undersökning och framförallt gav resultaten anläggningen en mer komplex karaktär. Undersökningen av den norra muren kunde, trots det begränsade dateringsunderlaget, stärka arbetshypotes att det fanns en tyngdpunkt i anläggandet och utnyttjandet av fornborgen under yngre bronsålder. Den norra och södra muren hade därmed samtida dateringar och uppvisade dessutom en likartad karaktär och uppbyggnad. Resultaten visade också att fornborgens norra del hade en tidigare okänd inre stenskonstruktion, som gav intryck av att kunna innehålla gravar. Direkt under den norra muren framkom ett deponerat fynd. Det utgjordes av ett medvetet slaget bergartsfragment med slipade och prickhuggna ytor. Resultaten visade även att murverket möjligen inte haft någon ingång. Det stärkte, tillsammans med dateringen och framkomsten av den inre stenpackningen, hypotesen om fornborgen som en möjlig gravhägnad eller vallanläggning.[sv]
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
Under hösten 2007 genomförde Smålands museum en mindre arkeologisk forskningsundersökning av fornborgen Gripeberg. Projektets målsättning formulerades utifrån två ståndpunkter. Det första syftet
var att försöka klargöra borgens karaktär, funktion och datering, samt förstå det sammanhang i vilket den ingått. Det andra syftet var att driva undersökningen med en tydlig pedagogisk vinkling. Undersökningen genomfördes tillsammans med medlemmarna i Kronobergs arkeologiska förening och deltagare
i projektet Skog & Historia. Sammanlagt deltog ett 40-tal amatörer under de två veckor som undersökningen pågick. Projektet visade att den södra muren anlagts under yngre bronsålder och att den västra muren, med en helt annan karaktär, var historisk. Vid undersökningen framkom ett antal stenpackningar som antogs kunna vara förhistoriska gravar. Anläggningen bedömdes också ha haft en annan betydelse än som försvar.[sv]
Schaktövervakning [sv]
I samband med byggnationen av en gång- och cykelväg genomfördes en schaktningsövervakning av gårdstomten L1953:1432 i anslutning till Hunna by. De förhistoriska lämningar som påträffades var 3 gropar och 2 stolphål. I ett av stolphålen påträffades en skärva av förhistorisk keramik. Träkol från detta stolphål 14C-daterades till 894–1025 e.Kr. En grop valdes också ut för datering där träkol kunde dateras till 1031–1174 e. Kr. Resultatet antyder således att det finns spår av en boplats från vikingatid/tidig medeltid inom läget för gårdstomten.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under sensommaren 1990 undersöktes en skadad hällkista med rösebotten belägen vid Telestad, söder om Växjö. Den hade tidigare undersökts 1892 av Carl Wibling, som fann två skafthålsyxor samt en dolk eller spjutspets av flinta. Röset hade före det plundrats på sten, som malts ned till makadam och använts vid vägbygge. Platsen var dessutom belamrad med skräp och avfall. Själva kistan var mycket omrörd och skadad. Den var orienterad i nord-syd, men eventuell gradavvikelse gick ej att fastställa. Den centrala delen var genomgrävd, men ändarna verkade relativt orörda. Här påträffades rester av ett stenlagt golv. Anläggningarna bestod för övrigt av brandgravar, troliga brandgravar, stolphål, anläggningar utan fynd, samt större gropar. Fynden bestod av brända ben, föremål av brons (varav en pilspets kunde dateras till bronsålderns period IV), samt keramik (av vilka några kunde dateras till stridsyxekulturen). Peter Skoglund studerade senare kistan, och skickade några av de oidentifierade metallföremålen till analys. Dessa visade sig då vara senneolitiska armringar av kopparlegering. I en artikel tolkade Skoglund stolphålen som resterna av ett neolitiskt kult- eller dödshus.[sv]
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med ett vägbygge på 1920-talet hade stora delar av hällkistan Kalvsvik 26 och dess röse krossats och använts som makadam. År 1946 gjorde därför chefen för Smålands museum, Jan Erik Anderbjörk, en arkeologisk undersökning av hällkistan tillsammans med hembygdsföreningen i Kalvsvik. Kistan var 6,5 m lång och hör till de större i Kronobergs län. Bredden var intill 0,7 m och djupet ca 1 m. Vid undersökningen framkom två flintdolkar (M 14383 och 14384), en flintskrapa (M 14397), ett kärnfragment i flinta (M 14398), samt gravmaterial i form av en mindre mängd brända ben (M 14399).[sv]
Under år 2000 undersöktes en del av en trattbägarboplats inom RAÄ 218 i Växjö socken. Då det i närområdet finns ett oregistrerat område med förmodade lertäktsgropar togs två lerprover med sticksond. Leran och en av skärvorna från ett TBK-kärl ICP-analyserades sedan för att utreda huruvida leran i kärlet var hämtad lokalt eller ej.[sv]
Inventering [sv]
Fem bitar flinta, inklusive en bit Kristianstadsflinta. Information från Fornsök: 1 skivskrapa av sydskånsk flinta, 4 avslag och splitter av samma material. Dessutom 1 avslag Kristianstadsflinta och 1 kvartsavslag. Inom området iakttogs även skörbränd sten samt 1 kulturlager (?). Registrerades 2004.[sv]
Efterundersökning [sv]
I december 2001 utförde Smålands museum en efterundersökning inom ett industriområde i norra Alvesta, Kronobergs län. Området användes av Alvesta gymnasiums fordonslinje. I samband med schaktningsövningar framkom mörka fläckar och slagg i marken, vilket fick skolans personal att kontakta Smålands museum. Vid efterundersökningen framkom två järnframställningsugnar och fyra härdgropar. Fornlämningen var kraftigt skadad, men dateringar visade att härdgroparna använts under mellersta bronsålder och blästplatserna under romersk järnålder.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Inför byggnationen av ett nytt bostadsområde på söder i Växjö gjordes en arkeologisk utredning, etapp I. Syftet var att söka efter ovan mark synliga fornlämningar och att avgränsa den fossila åkermarken RAÄ 273, som delvis gick inom exploateringsområdet. Utredningen skulle även klargöra om det fanns boplatslämningar i anslutning till Växjösjöns tidigare strandlinje. Flera lämpliga områden föreslogs att gå vidare till arkeologiska utredningar, etapp II.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Inför byggnationen av ett nytt bostadsområde på söder i Växjö gjordes en frivillig arkeologisk utredning. Då delar av det tänkta byggnationsområdet sträckte sig in i den fossila åkermarken RAÄ 273, gjordes även en mindre förundersökning. Utredningens resultat visar att under mark dolda fornlämningar förekom inom området. På en markerad förhöjning påträffades fyra tämligen kraftiga stolphål. Dessa stolphål var symetriskt placerade och stammar sannolikt från ett förhistoriskt hus. Även andra, mer diffusa, lämningar påträffades på förhöjningen. Ett av områdena där Smålands museum förordade en arkeologisk förundersökning utgjordes av en liten höjdrygg i anslutning till den forna strandlinjen. Förundersökningen visade att det fanns en boplats under markytan, med spår av härdar, härdgropar, stolphål, gropar, kulturlager och fynd av flinta och keramik.[sv]
Arkeologisk undersökning [sv]
Under hösten 2004 gjordes en särskild arkeologisk undersökning inom kvarteret Biskopshagen i Växjö. Den omfattade en boplats med tillhörande gravar från brons- och järnåldern, som var placerad på ett tidigare näs i Växjösjön. En ovanlig placering för regionen. Platsen hade använts tillfälligt men återkommande under senneolitikum till äldre bronsålder. Först under perioden yngre bronsålder till förromersk järnålder etablerades en mindre gård med tillhörande gravar, fossil åkermark och avfallsytor på platsen. Gravarna var placerade på en naturlig, låg och långsträckt höjdrygg med uppstickande berghällar. De var låga stensättningar som inte syntes alls innan grästorven togs bort. Gemensamt för dem var att ingen innehöll någon synlig begravning i form av brända ben. I stensättningarna fanns fynd i form av slaget stenmaterial. Bland annat en kvartsitkärna, ett så kallat lövknivsavslag, en slipad bergartsyxa, en knacksten och ett stort avslag i flinta.[sv]
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med byggnationen av nya studentbostäder vid Linnéuniversitetet i Växjö, gjordes en särskild arkeologisk undersökning inom boplatsen RAÄ 351 i Växjö socken. Vid undersökningen framkom tio huskonstruktioner. Bebyggelsen hade ett äldsta skede i tidig förromersk järnålder, men bebyggelsens tyngdpunkt inföll inom perioden folkvandringstid och vendeltid, ca 400-700 e Kr. Byggnaderna omfattade såväl bostadshus som uthus och enklare skjulkonstruktioner. Några av de mindre husen tolkades som uthus dit särskilda aktiviteter knutits så som tröskning, textilproduktion och eventuellt bakning. Av husen från den folkvandringstida/vendeltida fasen har fyra bedömts vara boningshus med möjliga fähusdelar. På boplatsen fanns också ett antal blästugnar där man producerat järn. Ugnarnas datering sammanföll med boplatsskedet i folkvandringstid/vendeltid. Bebyggelsen har under den här perioden tolkats som en gårdsenhet vilken byggts om vid ett antal tillfällen. Bebyggelsestrukturen tycks inte ha varit reglerad eller uppbyggd efter någon igenkännbar gårdsstruktur. Odlingsekonomin baserades på jordbruk och boskapsskötsel och i de analyser av makrofossil som gjordes återspeglade såväl odling som bete. Makrofossilanalysen antydde också att flersäde kan ha förekommit, trots att man för Smålands inlands del annars inte brukar tala om flersäde förrän i sen tid. Bebyggelsen under folkvandringstid/vendeltid utgjorde en viktig länk i den bebyggelsehistoriska utvecklingen på Telestadsområdet. Gårds-bebyggelsen verkar ha utgjort ett mellanled i utvecklingen från en mer spridd bebyggelse under bronsålder och äldre järnålder mot en koncentration av bebyggelsen i vikingatid, då man flyttade mot övre delen av Telestadshöjden. På höjden anlades de yngre järnåldersgravfälten och där kom även den medeltida bytomten att ligga.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med utbyggnaden av Linnéuniversitetet i början av 2000-talet gjordes en arkeologisk förundersökning inom de förhistoriska boplatsområdena RAÄ 351 (senare uppdelad i kv. Professorn och kv. Prefekten) och RAÄ 352, Växjö socken.[sv]
Arkeologisk undersökning [sv]
Inför fortsatt utbyggnad av Kv. Professorn vid Linnéuniversitetet i Växjö, utförde Smålands museum en särskild arkeologisk undersökning år 2000. Man hade tidigare identifierat en järnåldersboplats inom RAÄ 351 i Växjö socken och målet var nu att studera fornlämningens norra del och vilka sysslor man utfört där.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
I samband med en planerad bostadsbyggnation inom den nordöstra delen av fornlämningen RAÄ 218:1, framkom spår av en förhistorisk boplats. Spåren utgjordes av spridda stolphål, härdar, gropar och rännor. Dessa tolkades som den östra utkanten av boplatsen inom Kv. Seglaren, som utgjorde den nordvästra delen av boplatsen RAÄ 218:1. Tre härdar och en härdgrop daterades till perioden yngre bronsålder – romersk järnålder, vilket stämde väl överens med dateringarna från boplatsens västra del. Kulturparken Småland gjorde mot bakgrund av undersökningens resultat, bedömningen att det inte behövdes ytterligare arkeologiska undersökningar inom exploateringsområdet.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
När Kv. Seglaren skulle bebyggas med bostäder, berördes ett område med boplatslämningar i norra delen av RAÄ 218:1 i Växjö socken. Boplatsen påträffades redan år 1990 i samband med en undersökning av den närliggande hällkistan RAÄ 18. Förundersökningen, som omfattade sluttningen norr om Torpavägen och väster om RAÄ 18, visade att det fanns över 90 boplatslämningar och 10 odlingslämningar inom exploateringsområdet. Anläggningarna daterades från mellersta bronsålder till och med förromersk järnålder och keramiken till mellanneolitikum respektive yngre bronsålder.[sv]
I arbeid...