Inventering [sv]
M 10604 omfattar ett flertal flintföremål, sannolikt från Almundsrys socken där dr Knut Kjellmark organiserade lokala inventeringar av flinta i åkrarna.[sv]
Schaktkontroll [sv]
Den 16-17 maj 1989 företog Smålands Museum en schaktkontroll och arkeologisk undersökning i samband med nybyggnation av tomter. Ytan motsvarade ett 35x125 meter stort område inom Angelstad 10:2 i Angelstad socken. Fyra härdar påträffades och undersöktes. Ett kolprov daterades till 1780±100 BP (ST 12278), d.v.s. Romersk järnålder.[sv]
Arkeologisk undersökning [sv]
I augusti till oktober 1993 utförde Smålands museum en slutundersökning på fastigheten Berg 6:2 i Bergs socken, Växjö kommun, Kronobergs län. Den föranleddes av planerna på att öppna en bergtäkt. Området låg på väst- och sydvästsidan av ett berg. Undersökningen berörde röjningsröseområden och en grav, vilken innehöll undersökningens enda fynd: 5 g brända ben från människa.[sv]
Antikvarisk kontroll [sv]
I samband med en restaurering av, samt ledningsdragning kring Blädinge kyrka år 1986, gjordes en antikvarisk schaktkontroll.[sv]
Delundersökning [sv]
Enligt uppgift i Fornsök skall de föremål som hör till L 1315 grävts upp ur en gravhög på ett gravfält i Bogla (RAÄ 19, Rogberga sn) år 1873. De kvarvarande gravarna på gravfältet är runda, fyllda stensättningar, samt resta stenar, så det mest rimliga antagandet är att fynden kommer från en stensättning. Föremålen skänktes år 1873 av riksdagsman P. Peterssons sterbhus. Anledningen till att fynden skänkes till Smålands museum i Växjö, trots att Bogla ligger i Jönköpings län, var sannolikt att Smålands museum vid den tiden var det enda kulturhistoriska museet utanför Stockholm.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
På uppdrag av Länsstyrelsen i Kronoberg utförde Smålands museum en arkeologisk förundersökning av fornlämning 213 i Angelstads socken, Ljungby kommun. Fornlämningen bestod av en övergiven gårdstomt. Syftet med förundersökningen var att fastställa omfattning, innehåll och avgränsning av gårdstomten, samt undersöka om andra under mark dolda fornlämningar förekom inom området. Platsen rymde lämningar av mänskliga aktiviteter från skilda tidsperioder, främst stenålder och nyare tid. Platsen var dock mycket skadad av plöjning varför dess informationspotential var begränsad. Ytterligare antikvariska insatser rekommenderas inte.[sv]
Efterundersökning [sv]
I samband med schaktningsarbeten för en ny parkeringsplats vid Bolmsö kyrka år 2001, hittades spår av en förhistorisk boplats. Inom 300 kvadratmeter kunde 83 stolphål, 13 gropar och en större grop mätas in. Den stora mängden anläggningar och fynd av slagg och ugnsfragment, visade att platsen varit en central del av en boplats med järnframställning under framförallt vendeltid.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Inför ett planerat bostadsområde gjordes en arkeologisk utredning år 2011. Utredningen omfattade tre stensättningar RAÄ 35 och 63:1-2, två områden med fossil åkermark (RAÄ135 och 137), samt en hällristning (RAÄ 136). Vid utredningen framkom även tre nya boplatsområden (RAÄ 261, 262 och 263)[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Under mitten av maj 2016 genomfördes en arkeologisk förundersökning inom delar av boplatsen RAÄ 263 samt stensättningen (nu skärvstenshögen) RAÄ 63:2 i Bergunda socken, Växjö kommun. Stensättningen RAÄ 63:2 som låg strax sydväst om boplatsen avtorvades för att närmare avgränsa dess storlek och klargöra dess karaktär. Boplatsen utgjordes av 20 härdar, 5 kulturlager, 2 stolphål/nedgrävningar samt en 1 kokgrop. Dateringarna visade en relativt stor spridning, dock verkar mesolitikum vara huvudperiod. Den påträffade kokgropen och en av härdarna daterades till äldre bronsålder respektive senneolitikum. De två ytorna med kulturlager var omfattande och fyndmaterialet skilde sig åt mellan de två ytorna. I det norra kulturlagret framkom endast slaget stenmaterial, medan lagret i den södra delen innehöll såväl slaget stenmaterial som keramik och brända ben. Sammantaget dominerade det litiska materialet med totalt 189 fynd, främst avslag men även spån, mikrospån, kärnor och skrapor. Råmaterialsammansättningen på det litiska materialet var blandat och bestod av kvarts, kvartsit, porfyr, sydvästskandinavisk flinta samt kristianstadflinta. Ser man till det litiska materialet var de daterbara artefakterna från mesolitikum. Det fanns inget av detta material som med säkerhet kunde dateras till neolitikum. Inom den södra kulturlagerytan påträffades däremot keramik från ett mellanneolitiskt trattbägarkärl, dekorerat med snedställda rektangulära gropar.[sv]
Arkeologisk undersökning [sv]
Under augusti–september 2018 genomförde Museiarkeologi sydost en arkeologisk undersökning av boplatsen RAÄ 263 och stensättningen RAÄ 63:2, i Bergunda socken, Växjö kommun, Kronobergs län. Två ytterligare lämningar framkom som inte var kända inför undersökningen, en kolbotten (RAÄ Bergunda 268) som låg i kanten på boplatsen, samt en senmesolitisk grav (L2019:3971). Stensättningen RAÄ 63:2 visade sig vid undersökningen till stor del vara uppbyggd av skärvig eldpåverkad sten och kom att omtolkas till att definitionsmässigt vara en skärvstensgrav. Undersökningen genomfördes i området Bredvik som utvecklas till en ny stadsdel i Växjö.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Med anledning av en ändring i detaljplanen genomfördes en sk. frivillig arkeologisk utredning på uppdrag av Landstinget Kronoberg. Den aktuella ytan omfattade två delområden, där det första av dem nu skulle utredas. Vid utredningen framkom en härd, en grop, samt två anläggningar fyllda med eldpåverkad sten som bedömdes vara kokgropar.[sv]
Arkeologisk undersökning [sv]
Vid Brände udde sydöst om Växjö utfördes en särskild arkeologisk undersökning
inom en del av boplatsen RAÄ 392 i Växjö socken. Brände udde är en mindre
halvö i sjön Trummen och undersökningsområdet berörde ett strandnära läge på
uddens södra del. Undersökningen gjordes med anledning av att Växjö kommun
anlade en gång- och cykelväg runt Trummen och även en bro över sjön mellan
Brände udde och Teleborgs slott. Dessa markarbeten berörde då ett område med
boplatslämningar som var tidigare kända från en arkeologisk utredning.
Undersökningens första del, som utfördes i augusti 2008, gjordes inom ytan för en
gång- och cykelväg och senare i oktober samma år gjordes även en undersökning
för en provisorisk vändplan i områdets södra del. Vid undersökningarna framkom tolv härdar/härdgropar, fyra stolphål och två nedgrävningar. Bland de få fynden fanns bränd lera, ett
mikrospån av kristianstadflinta och ett porfyravslag. Kolprov från sex av härdarna
kunde 14C-dateras till perioden från mitten av bronsåldern till och med äldre romersk järnålder.
Tidigare antogs att det främst var stenåldersboplatser som legat i strandnära lägen, men vid ett par andra undersökningar i Växjötrakten, har man funnit spår av ett långvarigt extensivt utnyttjande under bronsålder och järnålder. En analys av strandlinjeförhållandena visar att boplatslämningarna vid Brände udde har legat direkt vid stranden. De äldsta härdarna, som daterades till yngre bronsålder, låg i den lägsta delen av området och under den värmeperiod då dessa anlades har vattenstånd förmodligen varit som lägst. Dagens förhållandevis låga vattennivå är ett resultat av sjösänkningar under 1800-talet.[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Med anledning av en ändring i detaljplanen genomfördes en sk. frivillig arkeologisk utredning på uppdrag av Landstinget Kronoberg. Den aktuella ytan omfattade två delområden, där nu det andra av dem skulle utredas. Endast ett flintavslag (M 67876) framkom varför inga vidare åtgärder gjordes inom området.[sv]
Schaktövervakning [sv]
År 2020 genomfördes en schaktningsövervakning i samband med anläggandet av en busshållplats utmed Skatelövsvägen, intill Huseby i Alvesta kommun. Ytan låg intill det tidigare undersökta boplatsområdet L1952:3613, som inte var avgränsat åt det aktuella hållet. Vid schaktningsövervakningen påträffades ett fåtal stolphål och gropar, samt enstaka fynd fynd av keramik och bränd lera. Ett eller möjligen två av stolphålen bedömdes ha ingått i ett hus som påträffades vid den undersökning av boplatsen L1952:3613, som genomfördes år 2008 (Nylén & Söderberg 2009). Ett av de undersökta stolphålen daterades till 775–973 e.Kr. (Ua69044).[sv]
Delundersökning [sv]
Det första småländska glasbruket startade år 1623 eller 1624 i Halltorp socken, Kalmar län. Gustav II Adolf gav då Johan Glauwe ett kungligt privilegium och han fick frälseköpa fem gårdar i Halltorp mot löftet att starta en glastillverkning. Glauwe tog gården Germundslycke som sin sätesgård och bytte namnet till det mer ståndsmässiga Bökenberg (Alering & Arfvidsson 2023:11). I oktober år 1945 ska en mindre arkeologisk undersökning ha genomförts i Bökenberg. Det finns ett fyndmaterial (M 68117) men tyvärr ingen dokumentation från denna undersökning. Av litteratur, samt av Smålands museums kortkatalog att döma, är det dock sannolikt platsen RAÄ 74:1 som avses (Smålands museums kortkatalog M 17513 - M 17516, samt Alvemo 1984:301). Samma plats skall också ha stenröjts på 1960-talet, varvid ett större block och flera huvudstora bitar glasslagg framkom (Fornsök, Halltorp 74:1). I privilegiebreven framgår dock inte exakt var hyttan/hyttorna var belägna, utöver beskrivningen ”Bökenberg i Halltorp” (Larsson 1981:89). I anslutning till Glauwes gårdar finns två fyndplatser mindre än en kilometer från varandra, som visar att det pågått glastillverkning. Den ena ligger söder om Germundslycke (Halltorp 74:1) och den andra norr om gården Prästlycke (Halltorp 181:1).[sv]
Arkeologisk utredning [sv]
Inför en planerad tomtexploatering inom del av fastigheten Dunshult 1:11 i Tingsryds kommun, har en arkeologisk steg 1 och 2 utredning genomförts. Vid utredningen påträffades en mesolitisk boplats (L2023:4039), en kokgrop (L2023:4040), en kolningslämning (L2023:4041), samt två områden med fossil åkermark (L2023:4042 & L2023:4043).[sv]
Inventering [sv]
Fynd i form av ett avslag av Kristianstadsflinta samt ett kvartsavslag. Enligt fornsök: Boplats, okänd utsträckning. I grustagskant i grustagets SSV del påträffades inom ett par m2 ett flintavslag av Kristianstadsflinta, ett kvartsavslag, samt iakttogs en härd i täktkanten ca 0,5 m under markytan. Härden innehåller kol, sot och skörbränd sten. Registrerades 2004.[sv]
Arkeologisk förundersökning [sv]
Med anledning av en planerad exploatering har en förundersökning genomförts inom delar av gravfältet L1953:7856 och fastigheten Öjaby 4:7. Inom förundersökningsområdet fanns minst 17 gravar/stensättningar och 11 av dessa rensades fram helt eller delvis. Ingen av gravarna undersöktes, men vid framrensningen hittades brända ben vid och på sex av stensättningarna. Benmaterialet utgjordes av både människo- och djurben. Vid en av stensättningarna hittades en vit pärla. Fyra brända ben daterades till perioden vendel- och vikingatid.[sv]
Antikvarisk kontroll [sv]
År 1977 grävdes ledningar i vägen mellan Växjö och Ör och dessa gick rakt igenom gravfältet RAÄ 60:1 i Öjaby. I ledningschaktet framkom en förmodad brandgrav med brända ben och ett 70 meter långt kolbemängt kulturlager. Undersökningen rapporterades aldrig, men år 2004 gjordes en enklare rapportsammanställning i Riksantikvarieämbetets försorg. Med hjälp av den kunde de då försvunna kol- och jordproverna återfinnas på Smålands museum år 2022. M 67971 omfattar ett kolprov och tre jordprov, men inga brända ben tillvaratogs vid undersökningen.[sv]
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
Under hösten 2007 genomförde Smålands museum en mindre arkeologisk forskningsundersökning av fornborgen Gripeberg. Projektets målsättning formulerades utifrån två ståndpunkter. Det första syftet
var att försöka klargöra borgens karaktär, funktion och datering, samt förstå det sammanhang i vilket den ingått. Det andra syftet var att driva undersökningen med en tydlig pedagogisk vinkling. Undersökningen genomfördes tillsammans med medlemmarna i Kronobergs arkeologiska förening och deltagare
i projektet Skog & Historia. Sammanlagt deltog ett 40-tal amatörer under de två veckor som undersökningen pågick. Projektet visade att den södra muren anlagts under yngre bronsålder och att den västra muren, med en helt annan karaktär, var historisk. Vid undersökningen framkom ett antal stenpackningar som antogs kunna vara förhistoriska gravar. Anläggningen bedömdes också ha haft en annan betydelse än som försvar.[sv]
I arbeid...