Arkeologisk undersökning [sv]
I augusti till oktober 1993 utförde Smålands museum en slutundersökning på fastigheten Berg 6:2 i Bergs socken, Växjö kommun, Kronobergs län. Den föranleddes av planerna på att öppna en bergtäkt. Området låg på väst- och sydvästsidan av ett berg. Undersökningen berörde röjningsröseområden och en grav, vilken innehöll undersökningens enda fynd: 5 g brända ben från människa.[sv]
Delundersökning [sv]
Enligt uppgift i Fornsök skall de föremål som hör till L 1315 grävts upp ur en gravhög på ett gravfält i Bogla (RAÄ 19, Rogberga sn) år 1873. De kvarvarande gravarna på gravfältet är runda, fyllda stensättningar, samt resta stenar, så det mest rimliga antagandet är att fynden kommer från en stensättning. Föremålen skänktes år 1873 av riksdagsman P. Peterssons sterbhus. Anledningen till att fynden skänkes till Smålands museum i Växjö, trots att Bogla ligger i Jönköpings län, var sannolikt att Smålands museum vid den tiden var det enda kulturhistoriska museet utanför Stockholm.[sv]
Arkeologisk undersökning [sv]
Vid Brände udde sydöst om Växjö utfördes en särskild arkeologisk undersökning
inom en del av boplatsen RAÄ 392 i Växjö socken. Brände udde är en mindre
halvö i sjön Trummen och undersökningsområdet berörde ett strandnära läge på
uddens södra del. Undersökningen gjordes med anledning av att Växjö kommun
anlade en gång- och cykelväg runt Trummen och även en bro över sjön mellan
Brände udde och Teleborgs slott. Dessa markarbeten berörde då ett område med
boplatslämningar som var tidigare kända från en arkeologisk utredning.
Undersökningens första del, som utfördes i augusti 2008, gjordes inom ytan för en
gång- och cykelväg och senare i oktober samma år gjordes även en undersökning
för en provisorisk vändplan i områdets södra del. Vid undersökningarna framkom tolv härdar/härdgropar, fyra stolphål och två nedgrävningar. Bland de få fynden fanns bränd lera, ett
mikrospån av kristianstadflinta och ett porfyravslag. Kolprov från sex av härdarna
kunde 14C-dateras till perioden från mitten av bronsåldern till och med äldre romersk järnålder.
Tidigare antogs att det främst var stenåldersboplatser som legat i strandnära lägen, men vid ett par andra undersökningar i Växjötrakten, har man funnit spår av ett långvarigt extensivt utnyttjande under bronsålder och järnålder. En analys av strandlinjeförhållandena visar att boplatslämningarna vid Brände udde har legat direkt vid stranden. De äldsta härdarna, som daterades till yngre bronsålder, låg i den lägsta delen av området och under den värmeperiod då dessa anlades har vattenstånd förmodligen varit som lägst. Dagens förhållandevis låga vattennivå är ett resultat av sjösänkningar under 1800-talet.[sv]
Delundersökning [sv]
Det första småländska glasbruket startade år 1623 eller 1624 i Halltorp socken, Kalmar län. Gustav II Adolf gav då Johan Glauwe ett kungligt privilegium och han fick frälseköpa fem gårdar i Halltorp mot löftet att starta en glastillverkning. Glauwe tog gården Germundslycke som sin sätesgård och bytte namnet till det mer ståndsmässiga Bökenberg (Alering & Arfvidsson 2023:11). I oktober år 1945 ska en mindre arkeologisk undersökning ha genomförts i Bökenberg. Det finns ett fyndmaterial (M 68117) men tyvärr ingen dokumentation från denna undersökning. Av litteratur, samt av Smålands museums kortkatalog att döma, är det dock sannolikt platsen RAÄ 74:1 som avses (Smålands museums kortkatalog M 17513 - M 17516, samt Alvemo 1984:301). Samma plats skall också ha stenröjts på 1960-talet, varvid ett större block och flera huvudstora bitar glasslagg framkom (Fornsök, Halltorp 74:1). I privilegiebreven framgår dock inte exakt var hyttan/hyttorna var belägna, utöver beskrivningen ”Bökenberg i Halltorp” (Larsson 1981:89). I anslutning till Glauwes gårdar finns två fyndplatser mindre än en kilometer från varandra, som visar att det pågått glastillverkning. Den ena ligger söder om Germundslycke (Halltorp 74:1) och den andra norr om gården Prästlycke (Halltorp 181:1).[sv]