Spetalen 1:17, St Peder/Lödöse (RAÄ 23) LM-PS (2018-2019) LM-PS (2018 - 2019) [sv]
Other languages: Spetalen 1:17, St Peder/Lödöse (RAÄ 23) LM-PS (2018-2019) (swedish)
...
Län: Västra Götaland
Landskap: Vg
Socken/stad: St Peder/Lödöse
Fastighet: Spetalen 1:17
Fornlämning: 23
Diarienummer, Länsstyrelsen: 431-18359-2018
Under våren 2019 fortsatte undersökningarna av hamnområdet i Lödöse, RAÄ Sankt Peder 23 inom fastigheten Spetalen 1:17 i Sankt Peder socken och Lilla Edets kommun i Västergötland. Undersökning av platsen påbörjades redan september 2018 (se Lazarides 2019). Det arkeologiska arbetet pågick utspritt under sommarhalvåret och avslutades i oktober 2019. Resultatet av årets undersökning kan delas upp efter de olika byggnadsperioderna som påträffades. Perioderna var 1280–1350, 1350–1419, 1419–1565 och 1600–1700.
Den äldsta perioden kunde enbart undersökas i schaktets nordvästra hörn och i en provgrov centralt inom schaktet. I det nordvästra hörnet hittades två bevarade knuttimmerhus som med hjälp av dendrokronologisk datering kunde tidsbestämmas till övergången mellan 12–1300-tal. De makrobotaniska resterna i jorden kunde påvisa att det bryggdes rikligt med öl, smaksatt med pors och att det funnits en kålgård intill byggnaderna i provgropen central i schaktet.
Period 1350–1419 kunde påvisa en total omstrukturering av bebyggelsen i hamnområdet. Byggnaderna har fortsatt varit knuttimrade i stor utsträckning, men flera byggnader kan också tänkas ha byggts i fackverk/ korsvirke. En av byggnaderna från perioden uppvisade tydliga tecken på detta. Senare under samma period kom aktuell stadsdel att förtätats, då en stenlagd gata byggdes över med en ny stadsgård. I den västliga stadsgården inom schaktet, där fackverksbyggnaden var lokaliserad, hittades många skärvor av importerat tyskt stengods, samt två tyska mynt från 1300-talets mitt/slut. Det hittades också en tärning i anslutning. Detta ihop med spår av ölbryggning i tagna jordprover påtalar att någon av byggnaderna fungerat som värdshus eller dylikt.
Sammanfattning
Mellan åren 1419 till 1565 bibehölls samma stadsstruktur som under 1300-talets andra hälft, men många stora förändringar skedde i staden som också avspeglades i de arkeologiska lämningarna. Andelen stengods blev mindre än vid föregående period, ett tecken på minskade handelskontakter med de nordtyska förbindelserna. Staden verkar initialt haft goda förutsättningar att utvecklas kring 1400-talets första hälft, men på grund av flera yttre omständigheter försvårades levnadsförhållandena i staden. När Nya Lödöse grundades 1473 premierades invånarna av att flytta till den nygrundade staden. Gamla Lödöse blev av med sina stadsprivilegier år 1521. Hamnområdet fortsatte att användas även i 1500-tal, men troligtvis med sämre förutsättningar. Efter staden brändes år 1565 kom den forna stadsbebyggelsen inte att återfå samma form. När Lödöse återfick sina stadsprivilegier i slutet av 1500-talet blev staden mycket mera glesbebyggd. Från denna tid fanns lämningar som åtminstone har brukats under 1600-talet. Det har rört sig om en något mer isolerad byggnad av enkel konstruktion med eldstad i hörnet. Ett av de kärl som hittades inom byggnaden kunde med hjälp av ICP-analys proveniensbestämmas till att vara tillverkad i Lödöse. Detta visade att keramikhantverket levt kvar i staden även under denna tid. Sammanfattningsvis gav undersökningen goda möjligheter att detaljerat studera stadens utveckling och levnadsförhållanden under mer än 400 års tid.