Passagården 1:32, St Peder/Lödöse (RAÄ 23) LM-D (1965) [sv]

Anledning: Provundersökning inför byggnation av hus. Utfördes inom Passagården 1:32 under hösten år 1965.

Beskrivning/sammanfattning: Sammanlagt togs tre schakt upp i nordostlig-sydvästlig riktning. De benämns som D2, D10 och D20 , cirka 95 m2. Kulturlagret inom undersökningsområdet var upp till 1,65 meter djupt. Åtta anläggningar/konstruktioner efter bebyggelse framkom (Carlsson& Ekre,1980:47).

Schakt D2 grävdes till ett djup av cirka 2,25 – 2,5 meter. Kulturlagret framträdde från och med 0,4 meter under markytan och bestod av svartbrun/svart mylla med inslag av kol, träflis samt benrester. På ett djup av 1,8-2,5 meter under ytan förändrade kulturlagret sin karaktär på vissa ställen inom schaktet, då myllan tenderade att vara svart med kraftiga inslag av trä och kol. I detta lager framkom fragment av läder och ben. På en nivå av cirka 0,7-0,9 meter under ytan framkom i den norra delen av schaktet ett brandlager vilket överlagrade rester av trästockar. Spår av pålning sågs i schaktets södra del, där också grövre virke påträffades, cirka en meter under ytan. En stenlagd yta påträffades i schaktets norra del vilken har tolkats vara rester av en gårdsyta eller gata. Ett pilgrimsmärke, (S: t Olov?), framkom på ett djup av 2,3 meter i den östra delen av schaktet Övriga fynd som framkom i de äldre nivåerna var exempelvis hasselnötskal, läder, fiskfjäll, och en bakplåt. Därutöver kan nämnas att en kvarnsten påträffades centralt i schaktet, invid den östra schaktkanten. Kvarnstenen framkom på ett djup av 0,8.

Schakt D10 grävdes i det närmaste till ett djup av två meter. Det yngsta lagret utgjordes av lera med inslag av sand, mylla, kol, bränd lera och tegel. Lagret var 0,7 till 1,1 meter djupt. Vid ett djup av 1,3 till 1,8 meter framkom fet brun svart mylla med kraftigt inslag av rester av trästockar, ben, läder, främst i den nordligaste delen av schaktet. Inom vissa delar av schaktet framkom brandlager. Stenar påträffades i den norra delen av schaktet vilka vilade i ett lager bestående av bränd lera. Därunder vidtog ett lager av svart mylla med rester av trä. Stenarna anses tillhöra vallgraven som omgärdat Lödösehus.

Schakt D20 grävdes till ett djup av cirka två meter. Stratigrafin utgjordes i huvudsak av ett lager bestående av svart mylla med inslag av kol och tegel, 0,8 meter djupt. Därunder framkom ett brandlager cirka 0,1 meter tjockt, där vidtog svart lera med inslag av mylla och kol, 0,2 meter tjockt, därunder framkom ett tunt skikt grov sand innan ett lager av svart mylla med inslag av trä och kol vidtog. Det understa lagret påträffades på ett djup av cirka två meter, vilket utgjordes av lera. I schaktet påträffades dels i norr och söder, rester av den ovan nämnda vallgraven.

Vallgraven runt borgen Lödösehus har varit dubbel. Den norra vallgraven låg tätt intill berget innanför att relativt stort förborgsområde där ekonomibyggnader var belägna. Vallgraven lär ha anlagts under 1200-talets senare hälft (Carlsson & Ekre, 1980:84).

Fynd: Pilgrimsmärke (S:t Olav?), träföremål som exempelvis laggskålar, spelbricka, dubbelkam, ylletyg, nyckel, ämnesjärn, dekorerad knivslida, båtspant, pipkärl typ B I, beslag och bultlås. Mycket djurben i de äldsta skikten vilka ej tillvaratogs.

Datering: 1200-tal till 1600-tal.