Registrering
Skroghelt vrak av spissgattet, flatbunnet, klinkbygd båt funnet under opprydning i båthavn i Atnsjøen. Meldt inn av Atna fiskeforening. Tatt opp på land, dokumentert og senket igjen.
Registrering
Kartlegging av søndre del av havna langs land ned mot 20 m dyp ved bruk av sidesøkende sonar og ROV.
Sikringsundersøkelse
Stort middelalderfartøy påtruffet ved mudring i Skienselva.
Utgravning
Vraket av defensjonsskip Samson forlist 11.12.1786 på tur fra København til Kristiansand etter retur fra St.Croix i Karibien. utgravd av Norsk Forlishistorisk forening i 1989 under ledelse av Norsk sjøfartsmuseum.
Registrering
Registrering grunnet innsetning av kjølevanns ledninger til batterifabrikk, planlagt satt gjennom to registrerte funnområder.
Registrering
Ny E-18 gjennom Telemark. Utvidelse av plangrensa for sak NMM-2018178 til å omfatte flere vann; Bråtvann og Hulvann i Kragerø og Bakkevann og Skaugtjønna i Bamble.
Delundersökning [sv]
Under vintern 1955 och 1956 genomfördes en arkeologisk delundersökning inom gravfältet RAÄ 42 i Berga socken, Fallnaveka Södratorp. Undersökningen gjordes av J. E. Anderbjörk tillsammans med ett antal studenter. Gravfältet bestod av ett 15-tal gravar och av dem undersöktes nr 13, 14, 15 och 10a. På toppen av varje grav låg en sten av kvartsit. Förutom brända ben från två människor framkom även ben av två hästar, två hundar, liksom vildsvin, nöt, får och get. Bland fyndmaterialet märks ett likarmat bronsspänne från 900-talet, en bronsnål, en bronsring, pärlor, flintskärvor, ett skifferbryne, en järnsölja, sipk och andra järnfragment, samt skärvor av lerurnor. I grav nummer 15 var mängden ben ovanligt stor. Hela 25 liter tillvaratogs. Resultatet tolkas som en parrallell till Ibn Faldans beskrivning av en vikingatida begravning år 922 e. Kr. i Volgabulgarernas land (Anderbjörk & Klingberg 1967).
Föremålen M 16382 - 16385 från J.E. Anderbjörks undersökning av gravfältet RAÄ 42 i Berga socken år 1955 och 1956, är ännu inte digitalt registrerade.[sv]
Efterundersökning [sv]
I augusti 1953 hittades fynd från bondestenåldern i en grustagsslänt i Klint, Traryds socken. Fynden bestod av en tjocknackig, håleggad flintyxa och skärvor av snörornerad keramik. Några av skärvorna låg på ursprunglig plats och det verkade som om kärlet legat upp och ner, ca 30 cm under nuvarande markytan. Jan Erik Anderbjörk besiktigade fynden i mars 1955 och konstaterade att det rörde sig om en flatmarksgrav. På grund av snö och tjäle kunde fyndplatsen inte undersökas vid tillfället. Detta skedde istället i maj 1955. Den norra kanten av graven var då fortfarande bevarad. Det framgick att graven haft ett djup av minst 0,25 m och den var ca 1 m bred i profilen. Fyllningen bestod av jordblandat grus.[sv]
Registrering
Forundersøkelse i forbindelse med etablering av nye båtplasser. Gammel landingsplass. Navnet Gangstø kommer ifølge Norsk Stadnamnleksikon av "Støi det er gjengelig frå".
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
I maj år 2016 genomfördes en publik arkeologisk forskningsundersökning inom den gropkeramiska bolatsen på Gettersö i Bolmen (RAÄ 125, Annerstad socken). Undersökningen gjordes i form av en studiecirkel för allmänheten. För att göra så lite skada som möjligt på fornlämningen grävdes ett 15-tal rotvältor. Ansvariga för undersökningen var Kulturparken Småland och Carl Persson Fornforskaren AB. Som medarrangörer var även Kronobergs arkeologiska förening. Undersökningen visade att boplatsspår förekom på hela ön, över 143 meters ekvidistans. En höjd som motsvarar vattennivån under mellanneolitikum. Fyndmaterialet av flinta, keramik och bergart lämpade sig väl för analyser som visade att olika aktiviteter gjorts på olika delar av ön. Utöver fynden från den gropkeramiska boplatsen framkom även historiska spår av järnframställning och metallhantverk inom en begränsad yta på ön (Alering & Persson 2017).[sv]
Registrering
Undersøkelse i forbindelse med reguleringsarbeid. Deler av planområdet ligger i Vesterelva, nærmeste vei på østsida (Kråkerøy) heter Ballastveien.
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
Gripeberg - vallanläggning från bronsåldern. Under år 2012 gjordes en forskningsundersökning inom fornborgen Gripeberg utanför Växjö. Undersökningar gjordes även år 2007 och 2009 och rapporterades separat, men den aktuella rapporten sammanfattar även de två tidigare delundersökningarna. Sammantaget visade undersökningarna att Gripeberg var en betydligt äldre och mer komplex lämning än vad som tidigare gjorts gällande. Utöver de synliga stenvallar som delvis omgärdar den branta bergshöjden, finns ett flertal anläggningar under mark. De utgörs av stenpackningar som hänger samman i en storskalig konstruktion innanför murarna. Hela anläggningen verkar vara anlagd under bronsåldern, inom en period som omfattar minst 1200 år. Sammanfattningsvis bedöms anläggningen vara en så kallad vallanläggning med ett kultiskt och religiöst sammanhang, snarare än en skyddsbefästning.[sv]
Arkeologisk forskningsundersökning [sv]
2009 års undersökning av fornborgen Gripeberg resulterade i flera spännande resultat. De stärkte hypoteserna från 2007 års undersökning och framförallt gav resultaten anläggningen en mer komplex karaktär. Undersökningen av den norra muren kunde, trots det begränsade dateringsunderlaget, stärka arbetshypotes att det fanns en tyngdpunkt i anläggandet och utnyttjandet av fornborgen under yngre bronsålder. Den norra och södra muren hade därmed samtida dateringar och uppvisade dessutom en likartad karaktär och uppbyggnad. Resultaten visade också att fornborgens norra del hade en tidigare okänd inre stenskonstruktion, som gav intryck av att kunna innehålla gravar. Direkt under den norra muren framkom ett deponerat fynd. Det utgjordes av ett medvetet slaget bergartsfragment med slipade och prickhuggna ytor. Resultaten visade även att murverket möjligen inte haft någon ingång. Det stärkte, tillsammans med dateringen och framkomsten av den inre stenpackningen, hypotesen om fornborgen som en möjlig gravhägnad eller vallanläggning.[sv]
Registrering
Reparasjon av eksisterende brygge i Indre havn, etablering av brygge for Skjærgårdstjenestens båt, sprenging av to fjellknauser under vann foran den eldre bryggen. Planområdet har ikke blitt undersøkt marinarkeologisk tidligere og NMM anser det for å være et område med potensial for arkeologiske funn.
Arkeologisk undersökning [sv]
I samband med ett vägbygge på 1920-talet hade stora delar av hällkistan Kalvsvik 26 och dess röse krossats och använts som makadam. År 1946 gjorde därför chefen för Smålands museum, Jan Erik Anderbjörk, en arkeologisk undersökning av hällkistan tillsammans med hembygdsföreningen i Kalvsvik. Kistan var 6,5 m lång och hör till de större i Kronobergs län. Bredden var intill 0,7 m och djupet ca 1 m. Vid undersökningen framkom två flintdolkar (M 14383 och 14384), en flintskrapa (M 14397), ett kärnfragment i flinta (M 14398), samt gravmaterial i form av en mindre mängd brända ben (M 14399).[sv]
Delundersökning [sv]
Åren 1935 - 1943 gjordes omfattande konserverings- och restaureringsarbeten på Kronobergs slottsruin (RAÄ 93 i Växjö sn) och i samband med det även arkeologiska undersökningar. De genomfördes i och utanför slottet, i vallgraven, liksom på Stall- och Vaktholmen. Undersökningarna rapporterades aldrig, men fynden som framkom omfattade byggnadsdetaljer, vapen- och rustningsdetaljer, jakt- och fiskedetaljer, redskap för hantverk och jordbruk, dräktfragment och läderföremål, hästutstyrsel, delar av köks- och serveringsföremål, så väl som vardagsföremål och personliga ting. Saker som ger en bild av livet under 1400-talet till mitten av 1600-talet.
I skriftligt material förekommer namnet Kronoberg första gången år 1351 som manerio episcopi Kronobergh, alltså som biskopens huvudgård. Namnet antyder genom tyskans krone – befästning, att gården redan då kan ha fått någon enklare form av försvarsverk. Om manerio episcopi Kronobergh låg på platsen för borgen, eller platsen för dess närliggande ladugård, är dock inte klarlagt. Först på 1440-talet finns det skriftliga belägg för befästningsarbeten i sten på borgen och även det äldsta arkeologiska fyndmaterialet är från 1400-talets första hälft. Om en äldre träborg kan ha byggts på ön är dock oklart. Sannolikt gjordes 1930- och 40-talets arkeologiska undersökningar inte till kulturlagrens botten.
Den äldsta borgen vi känner till från platsen var en kastellborg med hörntorn, ett stengrundshus, samt enklare träbyggnader placerade i en kvadratisk form. Efter Gustav Vasas reformation och det efterföljande bondeupproret som kommit att kallas för Dackefejden, var Kronoberg inte längre en biskopsborg utan centrum för ett kungligt fögderi. Borgen förstärktes därför på 1540-talet med starka murar, kraftiga hörnrondeller och vallgrav. Det blev en modern Vasaborg som skulle förhindra inhemska uppror och danska härjningar mot den växande centralmakten i Stockholm. Redan under 1600-talets första hälft minskades dock slottets betydelse som gränsfästning mot Danmark. Underhållet blev eftersatt och tegel bröts från slottet, trots att det fortsatte att vara centrum för ståthållaren och skatteindrivningen i södra Småland. I samband med 1634 års inrättande av landshövdingeämbetet, vilket innebar ett system där ämbetsmän fick lön istället för gods och gårdar, valde landshövdingen att bo på Kronobergs kungsgård och senare i de nya ämbetslokalerna vid Växjö stortorg. Slottet användes slutligen för administrativa uppgifter eller som ekonomihus, men efter freden i Roskilde år 1658 bör det helt ha mist sin funktion som gränsfästning och år 1681 var slottet helt i ruiner (Tuulse 1951).[sv]
Arkeologisk undersökning [sv]
Under hösten 2004 gjordes en särskild arkeologisk undersökning inom kvarteret Biskopshagen i Växjö. Den omfattade en boplats med tillhörande gravar från brons- och järnåldern, som var placerad på ett tidigare näs i Växjösjön. En ovanlig placering för regionen. Platsen hade använts tillfälligt men återkommande under senneolitikum till äldre bronsålder. Först under perioden yngre bronsålder till förromersk järnålder etablerades en mindre gård med tillhörande gravar, fossil åkermark och avfallsytor på platsen. Gravarna var placerade på en naturlig, låg och långsträckt höjdrygg med uppstickande berghällar. De var låga stensättningar som inte syntes alls innan grästorven togs bort. Gemensamt för dem var att ingen innehöll någon synlig begravning i form av brända ben. I stensättningarna fanns fynd i form av slaget stenmaterial. Bland annat en kvartsitkärna, ett så kallat lövknivsavslag, en slipad bergartsyxa, en knacksten och ett stort avslag i flinta.[sv]
Registrering
Registrering i tiltakssoner for etablering og utskifting av farledsmerker i Østfold og Vestfold
Utgravning
Utgravning av deler av fregatten Lossen forlist 1717. Første prøvegraving var sommeren 1966 med full utgravning i 1967, 1968 og igjen i 1974. Rikt gjenstandsmateriale. Prosjektet ble ledet av direktør ved Norsk Sjøfartsmuseum Svein Molaug med en rekke deltakere fra museet bl. a Johan Kloster, Rita Kvaal, Dag Nævestad og Terje Olsen.
I arbeid...